tis 13 mar 2018, 12:17#503164
Skog kan se ut på en massa olika sätt och skog som inte påverkas av människan kan utvecklas på flera olika sätt, men om man pratar skogsskötsel så blir det hela betydligt snävare.
När vi pratar skogsskötsel så skiljer vi på enskilda åtgärder och hela skogsskötselsystem (skogsbrukssätt som man sa förr).
Enskilda åtgärder kan utföras på ett nästintill oändligt antal sätt i alla tänkbara typer av skogar och skogsstrukturer. Så där stämmer din observation. Skogsskötselsystem däremot är ett slags mental karta över hur man förväntar sig att skogen ska utvecklas över långa tider och vilka skötselåtgärder som ingår i den utvecklingen. Och nyckelordet är i det här fallet "skötsel". Skogsskötsel förutsätter att det finns en plan. Den som bara gör en åtgärd utan att ha nån tanke på hur skogen ska utvecklas och ungefär hur nästa åtgärd kommer att se ut, det klassas inte som skogsskötsel utan bara som "avverkning".
Och när det gäller den där långsiktiga planen, den mentala kartan, den förväntade utvecklingen, så finns det än så länge bara två system definierade där det finns faktiska observationer av att det fungerar, dvs de du tar upp.
Det mesta av dagens diskussion om hyggesfritt är helt fixerat vid just enskilda åtgärder. Lübeckmodellen, naturkultur, det som Mikael Karlsson presenterar i sin bok, mycket av det som finns på Skogsstyrelsens webb, det handlar om just hur en enskild gallring ska utföras. Men skogsskötsel innefattar även inventering och mätning av skogen, samt en plan för framtiden: nästa åtgärd, och nästa och nästa.
Det största problemet när man diskuterar det här ämnet är att de allra flesta förstår trakkthyggesbrukets modell, och man har kvar den i bakhuvudet när man försöker förstå blädningsbruk. Och det gör att man hamnar snett från första steget. Om du tittar på den powerpoint som du länkade till så börjar den med:
"Life and death in the forest: once the forest is established, no plant starts or accelerates its growth unless something dies or is killed freeing up growing space (physical space, above/below ground, light, water, nutrients, carbon dioxide, etc.)"
Det här är antagligen den största missuppfattningen av alla hos nästan alla som sysslar med skog och skogsbruk och skogsekologi - att det skulle krävas en "störning" för att en ny trädplanta ska kunna gro och etablera sig. Det är rent trams, eller skitsnack för att tala klarspråk. Man har föreställningen om att det på nåt vis är "balans" i en skog och att den balansen måste rubbas för att en ny planta ska kunna dyka upp. Man ser då skogsbruk som en skala där man tänker sig en kausalitet "ett avverkat träd ger utrymmer för nya plantor" och där man då fritt kan välja att avverka alla träd (kalhygge) en grupp av träd (nåt slags "luckblädning") eller enstaka träd (blädning) och att resultatet då skulle bli en mosaik av fläckar i olika utvecklingsfas, vilket skulle göra att en fullskiktad skog i princip då skulle vara en mosaik av extremt små enskiktade fläckar. Det är trams, helt fel. Det funkar inte så. Det föds plantor hela tiden inne i en fullskiktad skog, oavsett om man blädar eller ej och oavsett om nåt träd dör eller ej.
Men om jag återvänder till
planen så krävs det en sak till, nämligen att den som går ut i skogen någorlunda enkelt måste kunna avgöra var ett visst bestånd befinner sig i den här tidsplanen så att det går att bedöma hur skogen har utvecklats och hur den kommer att utvecklas framåt och hur en åtgärd skulle påverka framöver. Den som går ut i en skog skött med trakthyggesbruk ser direkt i vilken fas skogen befinner sig (röjning? gallring? ...) och samma sak gäller för den som kan blädningsbruk och kommer ut i en fullskiktad skog. Ser den ut som den ska? Är det dags att bläda eller inte? Om inte, när är det dags nästa gång?
Så det som gör att det (än så länge) bara finns två skogsskötselsystem är kravet på att det ska finnas en tidsplan och att den som sköter skogen ska kunna se på skogen om den följer planen eller ej.