Sätter man sig med miniräknaren och virkesprislistor och gör strikta kostnadskalkyler så blir det svårt att få ihop några försvarbara timersättningar för eget arbete eller inköpta maskiner. Men nu handlar inte skogsägande enbart om en hög timersättning. Det handlar lika mycket om att ha ett bra och intressant liv och det handlar om glädjen över att leva med sin skog och följa dess utveckling. Glädjen över det man själv har uträttat och glädjen över det man bygger upp. Med det sagt så ska man ändå inte tro att skogsbruket ska ses som en ideell verksamhet. De allra flesta skogsägare vill självklart se en sund ekonomi. Hur den ekonomin ser ut kan däremot uppvisa en stor variation i målbilder och lösningar.
Sundelius i Dalsland
Jag bjöd in mig själv till en av Skogsforums kända profiler för att diskutera det här med skogsbruk som livsstil. Sundelius i Åsensbruk i Dalsland. Eller Markus som han också heter. Efter att ha följt hans inlägg och bilder, bl a i tråden sundelius - Gallring, Manuellhuggningar kändes Markus som en intressant person att träffa för att diskutera skogsbruk som livsstil.
Vi träffades i hans gallringsskog en solig vinterdag och Fredrik som har nära dit från Säffle hängde på. Själv tog jag chansen att få köra lite motorsåg så Husqvarnan åkte med ut i skogen. Fredrik nöjde sig med att testa Malwan…
Sundelius hade full fyr i kaminen i sitt skogstält och stekte korv så det stod härliga till. Malwan stod utanför och här nedan kommer lite bilder och film från besöket.
Fyra månader som livsnjutare
Markus livnär sig egentligen som snickare i egen firma. Där jobbar han sju-åtta månader om året och det finns i princip obegränsat med arbete som det ser ut idag. Trots det hänger han av snickarbältet i slutet av hösten och ger sig till skogs. Fyra till fem månader under vinterhalvåret är nämligen avsatta för huggningsjobb. Minst fyra månader för att njuta av livet! Det här med att jobba i skogen under vinterhalvåret har nämligen blivit ett nödvändigt gift för Sundelius.
-I början satte jag upp mål att jag skulle hinna si eller så mycket eller bli klar med det och det bestånden, säger Markus. Men nu tycker jag inte att det finns några skäl att stressa sig själv utan nu kör jag efter principen att jag hinner det jag hinner.
-Skogsäsongen är mitt andningshål! Jag mår bra och trivs i skogen. Får motion och kommer i bra trim. Jag blir säkert en trevligare make och en bättre pappa också, skrattar Markus.
Brandfält med naturvårdsavtal
Markus har idag 170 hektar skog varav 135 hektar är produktiv mark som han brukar. Terrängen och skogen är omväxlande. Från karga hällmarker och bergbranter till bördigare jordar. På berghällarna står det mest tall men granen växer bra där det finns lite jorddjup. Det finns också en hel del löv på fastigheten, inte minst ek.
-Farsan sparade i stort sett alla ekar som fanns så det finns mycket ek i skogen, säger Markus som själv gärna sparar en del löv i landskapsbilden. Ett 21 ha stort område med hällmarksskog har han avsatt med 50-årigt naturvårdsavtal. Det är ett markområde som ligger långt från vägnätet och här gjorde Markus en naturvårdsbränning 2011. Det värdefullaste virket fick han lov att avverka innan för att få mer ris som bränsle på marken men en del tall fick stå kvar. Jobbet som deltidsbrandman gav en intressant möjlighet för skogsägaren Sundelius och för brandkåren gavs ett bra övningstillfälle. Efter bränningen har det blivit mycket skogsfågel i det här området och de första åren var det mycket älg där också.
Många sortiment och egen förädling
Nu är det inte så att Markus ligger på latsidan när han är i skogen utan virkeshögarna ser ut att växa ganska snabbt på avlägget. Många virkeshögar dessutom. Att skogsjobbet inte går att räkna om till höga timersättningar betyder ju fördenskull inte att man inte tar ut det som går i virkesvärde resonerar Markus. Han sorterar ut så många sortiment han kan få ut: barrtimmer, lövtimmer, sågkubb, barrmassaved, lövmassaved, bränslevved och ett eget sortiment för pallvirke. Här hamnar virke som är grovt nog för att såga men för fult för att kunna säljas till timmer. Pallvirkes-stockarna sågar Markus upp själv och han förädlar sedan virket till lastpallar som han säljer.
Kära följeslagare
Ni som har hängt ett tag här på Skogsforum vet att Markus har två kära följeslagare som underlättar arbetet. Ja egentligen tre. Labradortiken Isa är alltid med liksom givetvis Malwan. Och tältet givetvis! Tältet är ett tygtält med en liten vedkamin och det gör, trots sin enkelhet, stor skillnad för komforten i skogsarbetet. Här finns värme och stekmöjligheter och när det är blött och surt går det snabbt att torka kläder så att det alltid finns torrt ombyte inom räckhåll. Den här säsongen har det varit speciellt uppskattat med många blöta dagar och en hel del snö och upplega.
När det gäller Malwan så är den alltid med och Markus kör ut virket allt eftersom han hugger. Det blir några lass varje dag och det ger variation i arbetet samtidigt som inget virke hamnar under snön. Det finns gott om gamla traktorvägar genom skogsinnehavet och här är det inga problem att komma fram med den smala skotaren.
Malwan
När det gäller Malwan vet jag att det finns förväntningar om att få veta mer och att få se lite film. Filmen hittar ni lite längre ner och jag har försökt att pressa Markus på så mycket information som möjligt. En hel del av sina Malwa-erfarenheter har han också delgett oss i olika trådar på Skogsforum.
Beslutet om att köpa en bättre skogsmaskin mognade fram. Innan körde Markus med sin fars gamla Valmet 205 och en huggarvagn. Det var ett smidigt ekipage men ryggen pallade inte den obekväma arbetsställningen vid krankörning. Önskemålet var att ha en maskin med bättre arbetsmiljö och som var tillräckligt stor för att lyfta och köra ut en och annan grövre timmerstock. Samtidigt som maskinen inte skulle vara för stor. Något behov av en jordbrukstraktor för andra sysslor fanns inte utan Markus kunde fokusera på en renodlad maskin för skogen. Han tittade på både Vimek och Woodtiger och var väldigt nära att slå till på en Woodtiger när en begagnad Malwa 460-skotare dök upp på Blocket i början av 2016. Markus åkte ner till Skene (det var Malwa som sålde ett inbyte) och testade maskinen och han tyckte då att det var en hel del skillnad i komfort till Malwans fördel. Den här skotaren av 2012 års modell hade gått på naturvårdsuppdrag i Stockholmstrakten och den hade en något större kran (FTG M 40) än vad som var standard på de här maskinerna. Dessutom hade den bara gått 1700 timmar och den var i fint skick. Det blev affär och i mars 2016 landade Malwan på dalsländsk mark. I den här tråden hittar ni Sundelius första, lyckorusiga bilder på den nyanlända Malwan. sundelius - Vad kör ni med?.
Köra med förstånd
Markus har kört ut lite drygt 500 m3fub sen han fick maskinen för två år sedan och när jag var på besök passerade den precis 2000 timmar. I den här tråden kan ni se hur det såg ut på avlägget efter att fjolårets säsong var avslutad: sundelius - Slut för säsongen
Han tycker inte att det finns något direkt negativt att säga om maskinen.
-Till min användning fungerar den perfekt och grejerna håller, säger Markus. Skulle jag köra under hårdare press och på helår så skulle det säkert uppstå något hållbarhetsproblem men så länge man tar det lite lugnt och kör med förstånd så fungerar det utmärkt. En sak som Markus fått lära sig erfarenhetsvägen är att den här maskinen får en relativt hög tyngdpunkt med den större M40-kranen.
-Det är ju lätt att tro att man kan köra varsomhelst bara för att man har en skotare som tar sig fram. Men med fullt lass, kranen uppe, svängd midja och en rejäl stubbe under bakhjulen så ligger vagnen. Det testade jag två gånger första säsongen men nu vet jag vart gränsen går, säger Markus.
Flera sortiment per vända
Området vi besökte är en av Sundelius få "granåkrar". En gammal inäga som planterats med gran i mitten av 80-talet. Granarna som nu är 33 år har vuxit snabbt och området gallrades av en entreprenör 2010. Efter gallringen för åtta år sedan har det skett en del toppbrott och det var dessa som Markus nu städade bort. Resten av beståndet får stå tills det blir dags för slutavverkning.
Det fanns redan ett befintligt stickvägsnät efter maskinerna som gjorde förstagallringen så det var lätt att ta sig fram. Markus plockar med sig flera sortiment i varje vända för att slippa att köra fler gånger än nödvändigt på samma ställe. Sorteringen sker sedan ute vid avlägget men även genom att styra upp virket på olika sidor av lasset.
Snickrandet får vänta
Den här vintern blir det en lång huggningssäsong för Sundelius. Som det ser ut nu så kommer han att jobba i skogen mars ut. Snickeriet får vänta tills vintern släpper. Så det blir många sköna dagar i skogen. Under tiden funderar han över nya investeringar. Det finns, i alla fall vissa dagar, tankar på att skaffa någon maskin för avverkningsarbetet också. Det skulle t ex gå att sätta en stegmatare på Malwan. Hydrauliken ska enligt Malwa klara en stegmatare men inte ett rullmatat aggregat. Markus har även funderat över Kranmans processor P25 med egen bärare eller möjligen en Hyproprocessor på bärare fast de är ganska ovanliga. Eller också fortsätter han att hugga med motorsågen och njuter av arbetet även om det tar lite längre tid per kubikmeter. Oavsett vilket så ser vi fram mot att få följa Sundelius skogliga framtidsplaner på första parkett här på Skogsforum!
Video från besöket:
Och lite bilder:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se