Valtra 6200. Vreten 1000. Ferguson TED20. Polaris 800. MF 550. Kubota U45-3a
Vi har gjort en heltäckande inventering av tjädern i tre kommuner i Göteborgsområdet. Metodiken för tjäderinventeringar handlar om att lokalisera tjäderns lekplatser. Vi har inventerat efter lekplatser i de miljöer där vi förväntat oss finna den, men även i miljöer där det är sannolikt att man inte hittar lekplatser. Bilden som framträder visar en mycket splittrad och fragmenterad population. Vi har jämfört tätheten i de kommuner vi inventerat, med den uppskattade tätheten som finns i ”Fåglarna i Sverige[1]–antal och förekomst” och funnit att vår täthet mycket väl speglar den täthet som finns i hela Västra Götaland. Tätheten i Västra Götaland är i nivå med många län i södra Sverige och vår slutsats blir därför att hela den sydsvenska tjäderpopulationen är starkt uppsplittrad och fragmenterad. Fragmentering i sig är början på ett utdöende av arter.
- Tjädern är som toppen av ett isberg, säger Christer Johansson, skogsanvarig på BirdLife Sverige. Finns det gott om tjädern är det ett tecken på ett väl fungerande skogsekosystem, med hundratals andra värdefulla arter. I tjäderskogen är skogen luckig, varierad och rik på blåbärsris.
Mycket talar dock för att tjäderns population numera är uppsplittrad och fragmenterad och att den saknas i många skogslandskap i södra Sverige, vilket i sig är början på ett lokalt och regionalt utdöende.
Svensk fågeltaxering räknar årligen tjäder och ungefär 200 andra fågelarter över hela landet för att följa hur antalen förändras. Enligt deras senaste resultat, som gäller fram till och med 2014, klarar sig tjädern förhållandevis bra i produktionsskogen.
Variationsrik men talldominerad skog är det som gäller, gärna 40 år gammal och äldre men inte nödvändigtvis gammelskog. Med cirka 350 000 häckande hönor är arten tyngst i Sverige med en total biomassa på runt 2 050 ton. Men det betyder förstås inte att tjädern är den vanligaste fågeln i Sverige. Det är lövsångaren med cirka 13 miljoner par.
I forskarvärlden råder i stort sett fullständig enighet om resultaten från Svensk Fågeltaxering – även om de uppgifter som gäller tjädern. Framför allt norska och finska forskare har gått på djupet med till exempel tjäderns förhållande till gammal skog – och kommit till samma resultat som sina svenska kollegor: Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern.
Trots samstämmigheten i den skandinaviska forskningen är inte minst uppgifterna om tjäderns antal och livsbetingelser omstridda. En kärnfråga är vilken skog som passar tjädern bäst. Många natur- och fågelintresserade utanför forskarsamhället har inställningen att tjädern är beroende av gammelskog för att överleva. Konflikten är gammal och känslorna fortfarande heta.
– Det starka engagemanget tror jag beror mer på oron för att gammelskogen ska försvinna än på förekomsten av tjäder, säger Martin Green, fågelforskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet och knuten till Svensk Fågeltaxering.
– Fågeln har felaktigt förknippats med gammelskog, och när vi forskare nu säger att tjädern klarar sig alldeles utmärkt utan gammelskog tolkar många det som att vi samtidigt säger att gammelskogen inte har något värde – varken när det gäller upplevelser, skönhet eller artrikedom. Men så är verkligen inte fallet. Jag och mina kollegor uppskattar till fullo gammelskogens många stora värden, men vi menar att tjädern kanske inte borde vara gammelskogens främsta symbol på det sätt som den är och har varit.
uffejohan skrev:Det bästa vore väl att någon kunde fånga en bild med några tjädrar på och sen ringa ett antal tidningar. Sedan försöka få dem att skriva en artikel om hur gott om tjäder det blivit i markerna, tack vare välskötta skogar. Helst i Aftonbladet eller nån annan riksblaska....
Torbjörn Johnsen skrev:Här finns en utmärkt och seriös artikel från 2015 på Skogssällskapets sajt
https://www.skogssallskapet.se/kunskaps ... hotad.html
Det finns mycket intressant i den här artikeln. Jag saxar några citat:Svensk fågeltaxering räknar årligen tjäder och ungefär 200 andra fågelarter över hela landet för att följa hur antalen förändras. Enligt deras senaste resultat, som gäller fram till och med 2014, klarar sig tjädern förhållandevis bra i produktionsskogen.
Variationsrik men talldominerad skog är det som gäller, gärna 40 år gammal och äldre men inte nödvändigtvis gammelskog. Med cirka 350 000 häckande hönor är arten tyngst i Sverige med en total biomassa på runt 2 050 ton. Men det betyder förstås inte att tjädern är den vanligaste fågeln i Sverige. Det är lövsångaren med cirka 13 miljoner par.I forskarvärlden råder i stort sett fullständig enighet om resultaten från Svensk Fågeltaxering – även om de uppgifter som gäller tjädern. Framför allt norska och finska forskare har gått på djupet med till exempel tjäderns förhållande till gammal skog – och kommit till samma resultat som sina svenska kollegor: Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern.
Trots samstämmigheten i den skandinaviska forskningen är inte minst uppgifterna om tjäderns antal och livsbetingelser omstridda. En kärnfråga är vilken skog som passar tjädern bäst. Många natur- och fågelintresserade utanför forskarsamhället har inställningen att tjädern är beroende av gammelskog för att överleva. Konflikten är gammal och känslorna fortfarande heta.
– Det starka engagemanget tror jag beror mer på oron för att gammelskogen ska försvinna än på förekomsten av tjäder, säger Martin Green, fågelforskare vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet och knuten till Svensk Fågeltaxering.
– Fågeln har felaktigt förknippats med gammelskog, och när vi forskare nu säger att tjädern klarar sig alldeles utmärkt utan gammelskog tolkar många det som att vi samtidigt säger att gammelskogen inte har något värde – varken när det gäller upplevelser, skönhet eller artrikedom. Men så är verkligen inte fallet. Jag och mina kollegor uppskattar till fullo gammelskogens många stora värden, men vi menar att tjädern kanske inte borde vara gammelskogens främsta symbol på det sätt som den är och har varit.
Spot on!
Kort information om skogsforum.se