Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

153 inlägg 63134 visningar 32 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#495761 Intro

Istället för att halka in på "alternativt skogsbruk" och "hyggesfritt skogsbruk" i en massa andra trådar är det väl bättre att samla diskussionen i en egen tråd. Så låt oss göra som i en av gallringstrådarna och titta på några av de vanligaste myterna om hyggesfritt skogsbruk:

1. Det finns flera olika sorters hyggesfritt skogsbruk

2. Hyggesfritt skogsbruk ger högre virkesproduktion

3. Hyggesfritt skogsbruk ger bättre virkeskvalité

4. Hyggesfritt skogsbruk ger högre lönsamhet.

5. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för naturvården.

6. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för friluftslivet.

7. Hyggesfritt skogsbruk kräver specialkunskaper och är svårt

8. Hyggesfritt skogsbruk är ett småskaligt skogsbruk

9. Hyggesfritt skogsbruk går att tillämpa överallt

Men innan jag går igenom respektive punkt, tänk på att hur du som enskild skogsägare i slutändan väljer att sköta din skog handlar om mer än bara detta. Bor du på fastigheten eller någon helt annanstans? Är du självverksam i någon grad eller lejer du bort allt arbete? Jagar du i din skog? Var i landet finns din skog? Vilka trädslag och ståndorter dominerar din skog? Hur viktigt är skogens utseende för dig? Är skogen din huvudsakliga inkomstkälla eller har du så du klarar dig utan att sälja virke från din skog? Det finns mängder av frågor att ta hänsyn till som skogsägare, oavsett om man har en liten eller en jättestor fastighet, oavsett om man är en privatperson eller ett aktiebolag.


1. Det finns flera olika sorters hyggesfritt skogsbruk

Svaret är faktiskt både ja och nej. Det finns två huvudsystem för att sköta skog - trakthyggesbruk och blädningsbruk.

Trakthyggesbruk bygger på principen att man startar en ny generation träd samtidigt på en stor yta och de växer upp tillsammans och är hela tiden ungefär lika stora. Man säger att skogen är enskiktad. Till slut når man stadiet då det är dags att skörda den gamla skogen och börja om igen.

Blädningsbruk bygger på principen att alla storlekar av träd finns i hela skogen hela tiden. Sådan skog kallas fullskiktad. Då och då gallras några av de största träden ut, man blädar, och samtidigt växer det in nya småträd underifrån så att skogen hela tiden har ungefär samma utseende. I Sverige förutsätter blädningsbruk att man har en fullskiktad granskog.

Blädningsbruk är som system helt hyggesfritt.

I trakthyggesbruk är det övergången från den gamla till den nya skogen som diskussionen handlar om och där finns det varianter. Man kan kalhugga, dvs avverka alla träd, men man kan också lämna delar av den gamla skogen tills dess att den nya skogen hunnit upp en liten bit. Det är en glidande skala från ett helt kalt hygge till en tät skärmställning, men slutresultatet är i samtliga fall en enskiktad ungskog. Om det är det helt kala hygget man vill undvika så kan slutavverkning utformas så att trakhyggesbruk blir kalhyggesfritt. Fröträdsställning, skärmställning och andra varianter av gradvis slutavverkning, som exempelvis luckhuggning, går att tillämpa på alla i Sverige förekommande trädslag, fast mer eller mindre enkelt/komplicerat.

Blädningsbruk och trakthyggesbruk är än så länge de enda skötselsystem som finns beskrivna och definierade och som beskriver hur en skog ska utvecklas över tiden. Blädningsbruk är alltid helt hyggesfritt eftersom det alltid är fullskiktad skog. I trakthyggesbruk kan slutavverkningen modifieras så det aldrig är ett helt kalt hygge men slutresultatet är alltid en enskiktad skog.

I debatten förekommer en hel massa olika begrepp som anses vara exempel på hyggesfritt skogsbruk men de beskriver bara principer för hur man ska göra vid en enskild gallring och beskriver inte ett helt skogsbruk.


2. Hyggesfritt skogsbruk ger högre virkesproduktion

Nej.

Om vi börjar med att jämföra blädningsbruk och trakthyggesbruk så finns det teoretiska argument och simuleringar som talar för att blädningsbruk långsiktigt producerar mer, lika eller mindre än trakthyggesbruk, men om man istället tittar på de jämförelser som bygger på direkta mätningar ute i skogen så finns det inga exempel där blädningsbruk producerat lika eller mer, utan bara att blädningsbruk producerar mindre än trakthyggesbruk. Men, det finns ett stort "Men...". Det förutsätter nämligen 1) att den skog som sköts med trakthyggesbruk får växa tills medeltillväxten når sitt maximum, 2) att vi jämför total produktion, alltså inklusive självgallring, och 3) att trakthyggesskogen inte drabbas av skador. Om man istället jämför mängden tillvarataget virke, gagnvirke, så avverkas trakthyggesskogar ofta innan tillväxten nått sitt maximum, och än så länge talar det mesta för att mindre volym förloras genom självgallring och skador vid blädningsbruk.

Så rent praktiskt är skillnaderna i mängd tillvarataget virke såvitt vi vet så små att det förmodligen inte spelar någon roll.


3. Hyggesfritt skogsbruk ger bättre virkeskvalité

Det beror på vad man jämför.

Om vi börjar med blädningsbruk så har granarna i sådan skog omvänd årsringsutveckling jämfört med enskiktad skog. I en blädningsskog har granarna väldigt tunna årsringar längst in mot märgen och de blir gradvis bredare ju längre ut mot barken man kommer, så de bredaste årsringarna finns i den kvistfria ytveden. Granarna har dessutom längre kronor så andra stocken har normalt grov frisk kvist istället för torra eller övervallade kvistar. Om detta är bättre eller sämre ur kvalitetssynpunkt är väl en öppen fråga, speciellt mot bakgrund av att det inte finns någon utpräglad kvalitetsgradient i prislistor för grantimmer. Å andra sidan kommer de granar som blädas att vara mycket grova, normalt 40-45 cm i brösthöjd, vilket innebär att de kommer att klassificeras som övergrova av många sågverk.

Modifierad slutavverkning i trakthyggesbruk innebär normalt att de sista träden ur den gamla skogen har fått växa lite längre än normalt och de bör då ha fått en något bättre kvalitet än de som avverkades först. Men vilken kvalitet träden har i en mer absolut mening bestäms av hur skogen har skötts i ungdomen och i gallringsfasen. När man når slutavverkningsfasen är det för sent att förändra trädens kvalitet.


4. Hyggesfritt skogsbruk ger högre lönsamhet.

Lönsamheten i skogsbruk styrs av förutsättningarna och hur man väljer att räkna. Det går att räkna sig fram till både högre och lägre lönsamhet. Vid jämförelse mellan blädningsbruk och trakthyggesbruk är resultatet helt beroende av vilket utgångsläge beräkningarna startar från, om beräkningarna görs för ett enskilt bestånd eller ett helt skogsinnehav och hur man bedömer möjligheterna att få avsättning för grovt grantimmer. Om området är svårföryngrat ökar kostnaderna för trakthyggesbruk. Om utgångsläget är ett någorlunda stort bestånd av fullskiktad granskog med stort virkesförråd kan blädningsbruk ofta vara lönsammare än trakthyggesbruk men ju mer beståndet avviker från detta desto större är sannolikheten att trakthyggesbruket vinner den ekonomiska jämförelsen.

Det är lite enklare att jämföra kalhuggning-markberedning-plantering med föryngring under skärmställning. Fast i det fallet påverkas det ekonomiska resultatet i hög grad av hur bra man antar att planteringen respektive den naturliga föryngringen lyckas och om det blir vindskador i skärmen.

Den som kategoriskt hävdar att det ena alternativet alltid är bättre har helt enkelt godtyckligt valt förutsättningar som visar just detta.


5. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för naturvården.

Ja, och nej.

Blädningsskogens fullskiktade struktur och kontinuerliga täthet gynnar arter som inte tål den störning som en kalhuggning innebär. Men arter som är anpassade till återkommande störningar som skogsbränder och storskalig stormfällning är naturligtvis chanslösa på lång sikt i blädningsskogen. Eftersom en del av de störningskänsliga arterna kräver tillgång till stora och döda/döende träd så måste blädningarna utformas så en del stora träd lämnas som evighetsträd även i en blädningsskog. Så länge skogsbruket domineras av trakthyggesbruk är blädningsbruk bättre för naturvården, där det kan tillämpas.

Det fungerar ungefär likadant i trakthyggesbruket om kalhuggning ersätts av föryngring under skärmställning, fast med den skillnaden att när skärmträden har avverkats så är det helt plötsligt en mer eller mindre normal ungskog. För arter som är helt anpassade till äldre skog räcker det inte att man undviker bara det kala hygget utan de klarar inte att överleva i en ungskog, såvida man inte lämnar grupper av evighetsträd inne i ungskogen.


6. Hyggesfritt skogsbruk är bättre för friluftslivet.

Nej. En fullskiktad blädningsskog är tät och enformig vilket gör det svårt att orientera sig i den och därmed lätt att gå vilse.Det permanenta stickvägsnätet gör inte saken bättre. Det finns alltid undantag, skogsgalningar (som jag) som gillar den täta och snåriga skogen, men för den stora allmänheten är en blädningsskog inget bra alternativ.

En skärmställning är vacker att se på och trevlig att gå i, tills dess att den nya generation träd etablerat sig. Om föryngringen lyckas bra så blir skogen i praktiken helt ogenomtränglig och därmed helt otillgänglig för friluftslivet. Samma sak gäller luckhuggning. Luckorna är trevliga tills dess att de fyllts med en uppväxande plant- och ungskog.


7. Hyggesfritt skogsbruk kräver specialkunskaper och är svårt

Nej, fast kanske lite ja.

Blädningsbruk kräver andra kunskaper än trakthyggesbruket men eftersom blädningsbruk bara innehåller en åtgärd, blädning, så är det mindre att lära sig. Den som vill behärska trakthyggesbruk måste lära sig om markberedning, plantering, röjning, gallring och slutavverkning.

Eftersom trädvalet har marginell betydelse för hur en blädningsskog utvecklas över tiden så kan vem som helst på bara någon timme lära sig hur man rent praktiskt och tekniskt gör när man blädar.

Den som däremot vill ersätta kalhuggning med skärmställning måste lära sig lite mer. Det är fler moment och mer att tänka på, men det är inte jättekomplicerat det heller. Man ser dessutom ganska snabbt om man gjort rätt eller fel.


8. Hyggesfritt skogsbruk är ett småskaligt skogsbruk

Nej.

Det går att bedriva både blädningsbruk och modifierad slutavverkning i liten skala, motormanuellt och med små maskiner eller med häst, men det går precis lika bra att göra det med stor skördare och skotare.

Med blädningsbruk är det ju dessutom så att eftersom blädningarna återkommer med täta intervaller, normalt inte längre än 10-15 år, så bör den som har mer än bara något enstaka blädningsbestånd planera sitt skogsbruk så att 7-10% av arealen blädas varje år (alltså 1/blädningsintervallet).


9. Hyggesfritt skogsbruk går att tillämpa överallt

Nej.

Blädningsbruk fungerar bara med gran. Det fungerar inte med tall och på våra breddgrader verkar det inte heller fungera med bok. Blädningsbruk förutsätter dessutom att man har en fullskiktad granskog eller åtminstone en granskog som är så nära fullskiktad att den kan omföras till fullskiktad på några få decennier och utan stora produktionsförluster.

Att omföra en- eller flerskiktad skog till blädningsskog tar, beroende på utgångsläget, närmare ett sekel eller mer och det sker då till priset av stora produktionsförluster, omkring halva tillväxten eller mer.

Skärmställning och luckhuggning förutsätter i praktiken att ståndorten lämpar sig för naturlig föryngring, och det gör inte alla marker. Det gör att modifierad slutavverkning visserligen går att tillämpa på stora delar av den svenska skogsmarken, men inte överallt.



   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

henrikett  
#495766 Mycket intressant att läsa. Bra skrivet [emoji106]

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Andreas99  
#495772 Nej nu har du halkat in på Ulfs sätt att skriva, inga stycken. Jag får fixa en utskrift på det hela innan jag läser det. Men jag är säker på att det kommer att bli en intressant läsning

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

bgl  
#495773 Ordet 'myt' börjar bli överutnyttjat i skogssammanhang, vore nog bättre att använda ordet 'vandringssägen' för att komma närmare det som avses.
Vi kan även ta med en 10:e vandringssägen som upprepas alltför ofta: att drivningskostnader och dieselförbrukning i kontinuitetsskogsbruk inte skulle vara högre än i trakthyggesbruk. Även om verkligheten är känd, bl.a. genom SLU:s redovisning så dyker detta påstående upp nästan när frågan debatteras av tyckare med visst avstånd till skogsbruk.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

svampbob  
#495775
Andreas99 skrev:Nej nu har du halkat in på Ulfs sätt att skriva, inga stycken. Jag får fixa en utskrift på det hela innan jag läser det. Men jag är säker på att det kommer att bli en intressant läsning


Jag skrev ett inlägg idag med stycken men när jag läste det i appen så var det ett enda stycke. Det verkar som att appen tar bort all indentering av texten.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Andreas99  
#495776 Jaha då är det det som är felet. Ber om ursäkt för på hoppet och ska logga in utan appen istället. Den verkar inte fungera så bra längre.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#495787
bgl skrev:Ordet 'myt' börjar bli överutnyttjat i skogssammanhang, vore nog bättre att använda ordet 'vandringssägen' för att komma närmare det som avses.
Vi kan även ta med en 10:e vandringssägen som upprepas alltför ofta: att drivningskostnader och dieselförbrukning i kontinuitetsskogsbruk inte skulle vara högre än i trakthyggesbruk. Även om verkligheten är känd, bl.a. genom SLU:s redovisning så dyker detta påstående upp nästan när frågan debatteras av tyckare med visst avstånd till skogsbruk.


Eller missuppfattningar...

Nummer 11 är väl att det fungerar med alla trädslag.

   TS
Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

jannee  
#495793 Ska man bedriva ett fullständigt hyggesfritt skogsbruk gäller det att vara noga påläst och ha en enorm fingertoppskänsla för att få bästa ekonomiska utfall.
Hur som helst kommer nettot att utan tvekan bli sämre, tidsödande att fara omkring och plocka träd där och där, dock kanske andra värden kan kompensera detta, upp till varje enskild individ.
Kvaliteten på timret blir säkert högre men idag får man betalt/kvantitet.

Avatar Fallback

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

alias  
#495797 Något jag ställer mig frågande till är möjligheten att verkligen "rädda" tillräckligt många småstammar från fällningsskador när man ska ta ner träd på 0,5-2,5 m³sk (beroende på hur grova man ämnar låta de grövsta träden bli)?

Min erfarenhet från gallring där man toppat ner förväxande "vargtyper", avvecklat björkskärmar över gran och fällt fröträd över etablerad föryngring är att kronorna tar mer plats när de ligger ner än vad man tror när trädet står upp.

Även om de halvstora träden förmodligen hjälper till att bromsa fallet så tar trädkronan plats på backen (nedtryckta småträd och svårt att komma fram att kvista och kapa om man manuellhugger eller risk för släpskador om man använder skördare).

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#495814 En annan fråga är hur känslig det kvarvarande beståndet är för snöbrott och stormskador? Har ett mindre bestånd med Kronobergsmetoden (högskärm) och där blev det både stormskador och toppbrott, efter att skärmen avvecklades. Ganska luckigt med andra ord.
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#495851
jannee skrev:Ska man bedriva ett fullständigt hyggesfritt skogsbruk gäller det att vara noga påläst och ha en enorm fingertoppskänsla för att få bästa ekonomiska utfall.
Hur som helst kommer nettot att utan tvekan bli sämre, tidsödande att fara omkring och plocka träd där och där, dock kanske andra värden kan kompensera detta, upp till varje enskild individ.
Kvaliteten på timret blir säkert högre men idag får man betalt/kvantitet.


Där har du väl tre av missuppfattningarna. Att bläda är inte speciellt svårt och nettot blir betydligt bättre än vid markberedning, plantering, röjning och gallring. Du måste jämföra hela systemen med varandra.

alias skrev:Något jag ställer mig frågande till är möjligheten att verkligen "rädda" tillräckligt många småstammar från fällningsskador när man ska ta ner träd på 0,5-2,5 m³sk (beroende på hur grova man ämnar låta de grövsta träden bli)?


Dom studier som finns visar att det inte är nåt större problem. Granar i fullskiktad skog har en lång men oftast ganska smal krona och eftersom du avverkar så få träd så blir det ganska lite skador. En skördare lyckas ofta bättre än den som försöker arbeta motormanuellt.

Niking skrev:En annan fråga är hur känslig det kvarvarande beståndet är för snöbrott och stormskador? Har ett mindre bestånd med Kronobergsmetoden (högskärm) och där blev det både stormskador och toppbrott, efter att skärmen avvecklades. Ganska luckigt med andra ord.
/Niklas


Du kan inte jämföra med högskärmar. En fullskiktad skog fungerar helt annorlunda. Träden friställs ju aldrig utan i takt med att de blir större så blir de gradvis mer utsatta för snö och vind och hinner anpassa sig till den nya situationen. Den forskning som finns visar att det brutna krontaket skapar turbulens i vinden som minskar vindpåkänningarna på träden.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#495853 För att vara tydlig med vad jag menar. Detta är en fullskiktad granskog, fotograferad med mobilkamera. Det är en panorering så bilden täcker nästan 180 grader, ett halvt varv.

1517698722_4819e77b-c1e7-49ba-b572-f27172a01e14.jpeg

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Älgfoderodlare  
#495880 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:22, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#495885 Det finns träd upp till drygt 45 cm i brösthöjd, 26-27 m höga, ca 300 m3sk/ha. Det centrala är att det finns tillräckligt mycket små och medelstora träd. De stora brukar räcka till eftersom man tar ut så få.

Det är svårt att fotografera sån här skog eftersom den är så tät. Här är två till. Den första längs en stickväg, den andra rakt in vinkelrätt från stickvägen.

1517732289_93fdf845-edfa-43d3-a3d6-f72806b1e10c.jpeg


1517732279_8713b8c2-7f22-4ace-85f4-e7bdce28dce5.jpeg

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nio myter om hyggesfritt skogsbruk

Älgfoderodlare  
#495886 ...
Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:22, redigerad totalt 1 gång.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).