Gallring

[Torbjörn Johnsen]

fre 08 dec 2017, 18:56#484774 Det här är en tråd i en hel serie där var och en avhandlar en "myt om gallring". Underlaget kommer från Urban Nilsson, professor vid SLUs sydsvenska forskning och här hittar du seriens startsida. Åtta myter om gallring
På startsidan finns en del förklaringar som är viktiga för helhetsperspektivet.

Sanningen är att gallring aldrig ökar den totala tillväxten. Det gäller både tall och gran. Den ogallrade referensen i gran- och tallförsöken har producerat mer kubikmeter över tid än något annat försöksled. Det gäller alltså den totala virkesproduktionen. Om man däremot tittar på gagnvirkesutfallet och räknar bort det självgallrade virket. Alltså träd som har stått undertryckta och till slut har dött så, då ser det lite annorlunda ut. Här ska noteras att det finns lite bortfall (självgallring eller annan dödsorsak) i alla försöksled men att den är klart störst i de ogallrade.

Tall
Försöksledet med flera svaga (första gallring ca 30% uttag och sedan svagare) gallringar producerar nästan lika mycket gagnvirke som den ogallrade referensen (97-98%). Däremot så tappar den hårt gallrade ytan (en gallring med drygt 60% uttag) i gagnvirkesproduktion jämfört med det ogallrade och producerar ca 90% i förhållande till det ogallrade.

Slutsats: Gallring ger varken mer totaltillväxt eller gagnvirkesproduktion i tallbestånd.

Gran
När det gäller granen så blir det helt klart mer gagnvirke efter gallring än utan. Flera svaga gallringar ger ca 12% mer gagnvirke än den ogallrade referensen. Även ett hårdare gallringsprogram (2 gallringar med ca 45% uttag i första) ger 8-9% mer gagnvirke än ogallrat. Tittar man på det mest extrema gallringsprogrammet, en gallring med 70% uttag, så ger även en sådan skötsel nästan lika mycket gagnvirke som det ogallrade (ca 98%). Granen verkar helt enkelt otroligt flexibel!

Slutsats: Gallring i granbestånd ökar inte den totala tillväxten men kan öka volymen gagnvirke under omloppsperioden.

1512755378_myt-1.jpg

Här kommer du till de andra sidorna i serien Åtta myter om gallring:


Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen

Och här kommer du tillbaka till startsidan: Åtta myter om gallring

• Läs mer om Gallring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Senast redigerad av Torbjörn Johnsen ons 31 jan 2018, 03:05, redigerad totalt 5 gånger.

[Uvskogen]

fre 08 dec 2017, 19:03#484775 Men gallring ger ved varje år och en trevligare skog. Det är då ingen myt.
Men hade jag en större skog så skulle jag vilja sätta av säg 4Ha och låta vara ogallrat bara för att veta att mina barn sen kan få veta hur utfallet blev.

[alias]

fre 08 dec 2017, 19:08#484777

Men gallring ger ved varje år och en trevligare skog. Det är då ingen myt.
Men hade jag en större skog så skulle jag vilja sätta av säg 4Ha och låta vara ogallrat bara för att veta att mina barn sen kan få veta hur utfallet blev.

Du är en modig man @Uvskogen. Med dagens politiska strömningar torde utfallet, med stor sannolikhet, bli nyckelbiotop eller avverkningsförbud med hänvisning till t.ex. Artskyddsförordningen - och något sådant hade jag aldrig önskat att orsaka framtida generationer.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Uvskogen]

fre 08 dec 2017, 19:11#484779 Äsch då snart kommer samhället till sans.

[th]

fre 08 dec 2017, 22:14#484825 Varför pratas det bara volym på gagnvirket? Kvalitén borde ju också vara en faktor, Om man ökar gallringen brukar ju tillväxten öka men ofta på bekostnad av kvalitén, dvs. större årsringar och därmed sämre timmerkvalité.

[Skogsola]

fre 08 dec 2017, 22:17#484826 Ingen vill betala dig en spänn mer för täta årsringar.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[th]

fre 08 dec 2017, 22:31#484828

Ingen vill betala dig en spänn mer för täta årsringar.

Det är därför jag har eget sågverk

[Oleab]

sön 10 dec 2017, 17:22#485087

Varför pratas det bara volym på gagnvirket? Kvalitén borde ju också vara en faktor, Om man ökar gallringen brukar ju tillväxten öka men ofta på bekostnad av kvalitén, dvs. större årsringar och därmed sämre timmerkvalité.

Jag skulle vara benägen att hålla med, vore det inte för att kvalité även handlar om stamprofilen. Om man låter beståndet självgallras har man ju ingen koll på vilka träd som står kvar, och dom som har bästa förutsättning att stå kvar är nog inte jämt dom man vill ha på sågen. Om man sen vill ha smalare årsringar lär man nog göra fler gallringar/röjningar om man inte hällre vill acceptera det naturliga urvalet.

Hursomhelst tycker jag något av det som är roligast med skogen är att det finns så många möjligheter, men sällan blir någonting helt fel ändå. Man får även sköta sin skog med tanke på hur världen ser ut om sådär 80 år, så det är nog ingen idé att tänka för hårt, utan göra vad man tycker själv blir rätt

[Skogsola]

sön 10 dec 2017, 18:51#485108 Även om man bortser från årsingsbredd och sådana finesser utan nöjer sig med att kvalitet= sågbart så måste man vinna en hel del på att gallra bort de fulaste exemplaren i god tid innan slutavverkning.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[bengt.a]

sön 10 dec 2017, 21:12#485145 Hemma har vi alltid petat och huggit ved och gallrat lite, för lite enligt en del, men det står i mina ögon en hel del kubik där.
Nu i vinter blir det torrtall att städa bort på ett skifte vi haft i drygt 20 år, en del var röjt på 50-60-talet, tre vintrar i mitten av 90-talet gallrade vi dessa 5 ha, varit och städat flera gånger sen dess, fått vara varsamt med gallring. Man får hoppas att det blir något av tallen trots allt.

[Skogsola]

sön 10 dec 2017, 22:12#485156 Maximal volymproduktion får man med ideliga svaga gallringar så att man tillvaratar det som skulle bli självgallring. Men då talar vi teori eller väldigt småskaligt.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Älgfoderodlare]

sön 10 dec 2017, 22:37#485166 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 01:45, redigerad totalt 1 gång.

[th]

mån 11 dec 2017, 20:01#485255

Varför pratas det bara volym på gagnvirket? Kvalitén borde ju också vara en faktor, Om man ökar gallringen brukar ju tillväxten öka men ofta på bekostnad av kvalitén, dvs. större årsringar och därmed sämre timmerkvalité.

Jag skulle vara benägen att hålla med, vore det inte för att kvalité även handlar om stamprofilen. Om man låter beståndet självgallras har man ju ingen koll på vilka träd som står kvar, och dom som har bästa förutsättning att stå kvar är nog inte jämt dom man vill ha på sågen. Om man sen vill ha smalare årsringar lär man nog göra fler gallringar/röjningar om man inte hällre vill acceptera det naturliga urvalet.

Total självgallring är nog inte så lyckat om man vill hålla uppe kvalitén. Jag har mer eller mindre frivilligt testat detta på någon hektar granplantering och jag vet inte om det är så lyckat eftersom det blir en del träd med diverse defekter som överlever.

[th]

mån 11 dec 2017, 20:05#485257

Just sett till kvaliteten, så stamkvistar ju även jag ALLA träd som står kvar. Och när man utför den åtgärden, ser man ju även om vissa träd är felaktiga/dubbeltoppar etc. och tar bort dem i vedgallringen. Men den mest betydande delen är väl att stormkänsligheten minskar. Att ev. risken för röta under maskinella gallringsåtgärde minskar. Att man INTE har ett gallringsnetto som ligger på minus. Dessa minskar ju även slutavverkningsnettot, som även om drivningskostnaderna blir något högre. Så har man ju i alla fall inte skänkt bort eller i sämsta fall fått betala för att få sin förstagallring bortkörd. Och med en högre total volym i slutavverkningen, ökar ju intäkterna om man begränsat utgifterna över tid. Och en stamkvistad tät skog är också mycket trevlig att gå i. Och veden ger ju även en minskad uppvärmningskostnad för egen del eller att man säljer till någon bättre behövande.

Jag är också lite av en stamkvistningsfantast. Det ser ju riktigt trevligt ut efteråt, särskilt när man ser lite längre sträckor i skogen

[Älgfoderodlare]

mån 11 dec 2017, 22:52#485314 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare lör 17 dec 2022, 01:45, redigerad totalt 1 gång.