Föryngring

Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

34 inlägg 21823 visningar 17 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
Arevo
Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

isteskog  
#395100 Har själv slutat markbereda! Funkar bra med grönrisplantering med stora Conniflexplantor. :smile:

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

svampbob  
#475761 Jag hittade just denna filmen som nyss verkar vara upplagd.


Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#475860 En ska inte lägga ner tid och tyckande på något som påverkar mindre än 1prommile av Sveriges skogar! vi har väldigt få skogar som kan producera 1000 m3/sk/ha på 39 år,! G42 ger 1650 m3sk på 100 år! :wink:

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Vedproducent  
#475866
Tåndemåla skrev:En ska inte lägga ner tid och tyckande på något som påverkar mindre än 1prommile av Sveriges skogar! vi har väldigt få skogar som kan producera 1000 m3/sk/ha på 39 år,! G42 ger 1650 m3sk på 100 år! :wink:

Ja det var väl planterat 1983 så 34 år plus plantålder. Vad blir det med 1000 m3 sk i ståndortsindex?

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

alias  
#475868
Tåndemåla skrev:En ska inte lägga ner tid och tyckande på något som påverkar mindre än 1prommile av Sveriges skogar! vi har väldigt få skogar som kan producera 1000 m3/sk/ha på 39 år,! G42 ger 1650 m3sk på 100 år! :wink:


+1

Promille var ordet sa Bull!

Visst är det häftigt att det finns marker som kan producera så mycket virke, men det säger ju inte så mycket när man inte jämför total volymproduktion med likåldriga bestånd med annan skötselregim på jämförbar mark.

Jag ser deras utspel som kuriosa, men som underlag för generella skogsskötseldiskussioner tillför det föga.

Kan de visa hur jag på mina ~G28 marker kan producera långt över den angivna idealproduktionen så är jag idel öra, men i de av deras resonemang som jag har hört/sett/läst så har det helt saknats referenser till beräknad idealproduktion utifrån SI(H100).

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#475879
Vedproducent skrev:
Tåndemåla skrev:En ska inte lägga ner tid och tyckande på något som påverkar mindre än 1prommile av Sveriges skogar! vi har väldigt få skogar som kan producera 1000 m3/sk/ha på 39 år,! G42 ger 1650 m3sk på 100 år! :wink:

Ja det var väl planterat 1983 så 34 år plus plantålder. Vad blir det med 1000 m3 sk i ståndortsindex?

1000 m3sk/ha på hundra år ger en G32, Bonitet 10,2 m3 sk/ha/år. För södra sverige. Det var planterat med Rössjöholm barrot 2/3 år femåriga plantor. Volymen är ju osäker då det bara mätte de 100 grövsta träden på ett ha. Om jag räknat rätt så är än så länge den löpande tillväxten 25,5 m3sk/ha/år. Vilket är dubbelt mot en G30.

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

80-90  
#476009 Har väldigt svårt å ta dessa två nissar allvarligt !! De predikar som om deras teorier e nått som gäller i hela vårt avlånga land !! Hade jag gjort så som de förespråkar så hade det blivit skit av allt !! Har nämligen gjort så ! Mindre ytor ca 0,1 h här å där !! På olika boniteter å det tappar i tillväxt nått otroligt. ! Så här hemma funkar det inte !! Nej jag tycker inte om deras självgoda predikan om hur rätt de har i allt !!!

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Icegrip  
#476157 I denna typ av skog som avviker så mycket från medelskogen är det svårt att översätta SI och bonitet rakt av.

Tittar vi på beståndet enligt de nya boniteringsmallarna för gran, så skulle detta bestånd gå in som en ~ G38 om man går på övre höjd som enligt bröderna låg på 26m för de 1000 grövsta träden.

Medelboniteten för ett givet SI varierar väl beroende på stamantal? En G38 vid en viss ålder kan ju både vara 500m3sk i ”normalskött”skog som 1000 m3sk i detta fall där maximal tillväxt varit fokus.

Som jag tolkar det, är deras budskap att de går att hålla ett betydligt högre virkesförråd än vad många tror. De x grövsta träden blir lika grova i ogallrad skog som vid gallrad.

Deras predikande är säkerligen inte optimalt för skogssverige med sina industrier, men de har iaf fått mig att tänka i lite andra banor och blivit mer ifrågasättande av gängse skötselmetoder. Jag är inte emot gallring, men däremot tycker jag att argumenten till varför man
bör gallra ofta nämns är felaktiga.

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Vedproducent  
#476171
Icegrip skrev:I denna typ av skog som avviker så mycket från medelskogen är det svårt att översätta SI och bonitet rakt av.

Tittar vi på beståndet enligt de nya boniteringsmallarna för gran, så skulle detta bestånd gå in som en ~ G38 om man går på övre höjd som enligt bröderna låg på 26m för de 1000 grövsta träden.

Medelboniteten för ett givet SI varierar väl beroende på stamantal? En G38 vid en viss ålder kan ju både vara 500m3sk i ”normalskött”skog som 1000 m3sk i detta fall där maximal tillväxt varit fokus.

Som jag tolkar det, är deras budskap att de går att hålla ett betydligt högre virkesförråd än vad många tror. De x grövsta träden blir lika grova i ogallrad skog som vid gallrad.

Deras predikande är säkerligen inte optimalt för skogssverige med sina industrier, men de har iaf fått mig att tänka i lite andra banor och blivit mer ifrågasättande av gängse skötselmetoder. Jag är inte emot gallring, men däremot tycker jag att argumenten till varför man
bör gallra ofta nämns är felaktiga.

Boniteten är ju satt utifrån ideala förhållanden. Så med högre tillväxt så är boniteten automatiskt högre.

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Älgfoderodlare  
#476197 Om man sätter in vad bröderna säger utifrån VARFÖR de inte gallrar, så bör ju varje skogsägare tänka sig för både en o två gånger. När det gäller för VEMS behov vi gallrar ? Om det dessutom är förenligt med både ökad skaderisk på kvarvarande stammar samt ökad risk för mer stormfällningar. -Ja, då blir nog valet enkelt sett ur deras synvinkel. De optimerar värdet för dem själva ! Om man tittar på Skogsforsk's gallringsutvärdering i Kolfallet, Gästrikland. Där hade en 55 årig Tallungskog, gallrats o skytts under de senaste 20 med olika metoder. Vad som framkom där är ju lite av samma historia som bröderna talar om. Den stående volymen i låggallrade bestånd som hade den högsta tillväxten/träd med en medeldiam. på drygt 21 cm. Höll ca. 270 m3sk/ha. Ogallrat bestånd som var knappt 20 cm i diam., höll 420 m3sk/ha. Medelhöjden var högre i det ogallrade beståndet. Stamantalet nästan dubbelt så stort. Om man då tittar på vad en avverkningsintäkt skulle ge för resultat, så är det ju till sist volymen man får betalt för. Om man då skall dra bort kostnaderna för röjning samt kanske både en första o andra gallring med minus i kuvertet. Samt att med den kvarvarande tiden till avverkning ökar ju risken betydligt för stormfällningar, vilket bör kunna öka de totala kostnaderna o därmed även minska värdet/m3 avverkning. Av filmen att döma syns det ju inga rotvältor i skogen där det filmas. Att de dessutom minskar risken för markpackning med därmed ökad risk för lägre tillväxt i kommande generationer skog. O även så med rotröta. Frågan jag ställer är ju varför skogsägare överlag, gör som "Skogsinspektorn" förväntar sig. Att skänka bort första o ev. andra gallringens virke till en kostnad för sin egen del. Och inte låter den stå kvar för ökad tillväxt ? Man ska ju inte komma o beklaga sig för dåliga virkespriser, när man förser vår massaindustri med "gratis" råvara. Av det som skulle kunna vara en framtida intäktsökning hos markägaren. Så även om brödernas skötsel o tillväxtmöjligheter, inte är gångbart i hela sverige. Så kan nog vår skogsmark producera klart mer / areal, än vad som görs idag. Och om man tittar på försöket i Kolfallet. Vad blir inte ett slutbestånd där att hålla, med låt oss säga en medeltillväxt på ca. 4,5 m3/ha/år vid en ålder av 90 år ? Så visst tror jag att det går att producera skog till gagn för markägaren också. Om inte avverkningspriset blir det högsta, så har man ju i alla fall haft klart lägre kostnader under tiden. Men också lägre grad av risk att drabbas av oönskade kostnader som vid ex. stormar etc. Jag tror också, som bröderna lite antyder. Inte är den svenska skogsbruksmodellen gjort för att berika den privata skogsägaren ! Kanske dags att släppa handen o våga gå sin egen väg i skogen. Jag tror inte ni kommer att gå vilse !

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

källefall8  
#476216 Vad jag kan utläsa ur studien i Kolfallet så är slutsatsen att rekommendationen är låggallring med långa stickvägsavstånd vilket ger bäst rotvärde i studien.

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

källefall8  
#476217 Vilket verkar vara den filosofi som de många självverksamma tillämpar, inklusive jag själv. Då får jag flisved å jämt fint bestånd. Är man lite lat så kan man ligga hemma å det blir inte helt tokigt ändå. Dock bör man nog inte vara för lat med röjsågen bland lövet i början.

Användarvisningsbild

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Höglandserik  
#476218 Men man kan ju inte bara räkna stående volym, du måste räkna totalproduktion. Om det gallrade beståndet håller 270 m3sk/ha och det ogallrade 420 så kan vi ju sluta oss till att det gallrats ut ungefär 100 m3sk ur det gallrade beståndet. Nästan alla försök som gjorts i Sverige visar att normal gallring sänker tillväxt eller totalproduktion mycket matginellt. Gallringen syftar därför på att överföra tillväxten på värdefulla stammar. Syftet är primärt alltså att höja värdet på dem, inte att få en intäkt. Massavedsandel och timmerandel har enormt utslag på avverkningsnettot. Att gallra tall, med viss premiering av kvalitet, brukar därför betraktas som klokt men i granens fall kanske mera tveksamt. Så visst där har de en poäng. Men om man nu ska låta bli att gallra kan man även sänka plantantalet och producera likvärdig volym till ett lägre pris. I Polen sätter man alltid minst 10 000 stammar per hektar för att maximera volymen men det blir dyra kubikmetrar på marginalen.

Dessutom tittar de på de grövsta stammarna som de säger håller 27 cm i brösthöjd. De grövsta stammarna är alltid opåverkade av skötsel (vilket används vid övrehöjdsbonitering där de grövsta stammarna är bonitetsvisande) så det enda det bevisar är att de har en fantastisk ståndort. Sånna har jag själv inventerat, bland annat en granplantering i Skåne som var 22 år och höll drygt 500 m3sk/ha. Man skulle kunna gallra där och påstå att det växer så det knakar just för att man har gallrat osv. Det är lätt att komma undan med påståenden när det sprutar kubikmetrar ur backen.

Avatar Fallback

Re: Tvillingarna Eriksson i Hyssna: Markbered ej

Hema  
#476222 Kvalitén på virket då? Ett ogallrat bestånd har jämnare mellan årsringarna, medans gallrat ger några års med breda ringar efter varje gallring. Hur blir kvalitén på det sågade virket?

Sedan att plantera glesare för att man inte ämnar gallra, öppnar väl upp för krav på stamkvistning? För grovkvistigt är väl direkt oönskat?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).