Skogsröjning

[Berkshire]

mån 26 jun 2017, 20:29#461437 Jag har suttit och funderat lite på hur jag ska räkna fram det ekonomiska nuvärdet av röjningsåtgärder. Överlag tycker jag det skrivs väldigt lite siffror och väldigt mycket dogmatiskt "röjning lönar sig alltid" - om ämnet, men jag är mest intresserad av sifferunderlaget.

Ifall vi har skog med relativt god omloppshastighet, säg 70 år, och vi beräknar kostnaderna för röjning till 10 000 per hektar (två röjningar som görs när skogen är i genomsnitt 10 år gammal).

Med en kostnad på kapital om 4%, så motsvarar en sammanlagd röjningskostnad om 10 000 SEK/ha ca 52 000 SEK med 60 års förräntning.

Är det rimligt att det slutliga nettot blir 52 000 SEK bättre per hektar på grund av röjningen?

Och ifall vi istället tittar på väldigt dåliga marker, med en omloppstid om mer än 100 år - blir det ekonomiskt någonsin rimligt att ens röja beståndet?

• Läs mer om Skogsröjning
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Niking]

mån 26 jun 2017, 20:45#461441 Frågan är ju om man ens kommer att få avverka skog i framtiden som inte har blivit röjd. Stor risk för diverse rödlistade arter?

Sedan brukar man väl ofta kunna räkna hem röjningen redan i förstagallringen, om jag inte missminner mig. Om inte annat så blir det inte så många år att diskontera röjningen.

Men realistiska kalkyler är alltid bra.
/Niklas

/Niklas

[alias]

mån 26 jun 2017, 22:03#461449

Jag har suttit och funderat lite på hur jag ska räkna fram det ekonomiska nuvärdet av röjningsåtgärder. Överlag tycker jag det skrivs väldigt lite siffror och väldigt mycket dogmatiskt "röjning lönar sig alltid" - om ämnet, men jag är mest intresserad av sifferunderlaget.

Ifall vi har skog med relativt god omloppshastighet, säg 70 år, och vi beräknar kostnaderna för röjning till 10 000 per hektar (två röjningar som görs när skogen är i genomsnitt 10 år gammal).

Med en kostnad på kapital om 4%, så motsvarar en sammanlagd röjningskostnad om 10 000 SEK/ha ca 52 000 SEK med 60 års förräntning.

Är det rimligt att det slutliga nettot blir 52 000 SEK bättre per hektar på grund av röjningen?

Och ifall vi istället tittar på väldigt dåliga marker, med en omloppstid om mer än 100 år - blir det ekonomiskt någonsin rimligt att ens röja beståndet?

Man kan ju börja med att ställa sig frågan om 4 % realränta är en relevant kalkylränta. Med detta förräntningskrav så kan man svårligen försvara en beståndsanläggning via markberedning och plantering, om man räknar återbeskogningskostnaden som en investering och inte som en avverkningskostnad.

Ytterligare en fråga som kan vara värd att ställa är vad blir alternativet till att genomföra en eller två ungskogsröjningar, både skogligt och ekonomiskt?
Säg att du på en bördig fuktig granmark i södra Sverige har planterat 2500 granplantor/ha och sedan har du 50000 självföryngrade björkstammar/ha. Vilken sannolikhet har du att få någon nytta av din nedlagda planteringskostnad om du inte röjer bort björkarna? Inte särskilt stor enligt min mening.

Vad tror du att rotnettot i detta oröjda björkbestånd blir i jämförelse med ett röjt granbestånd?
Betänk att du lär få ett björkbestånd som sannolikt kräver en riktigt dyr "djungelröjning" före avverkning, samt sannolikt ett sämre virkesvärde p.g.a. stor massavedsandel (jämfört med ett välskött röjt och gallrat granbestånd).

Generellt så försvinner ju inte röjningsbehovet för att man inte utför röjningen i tid, den blir bara dyrare och jävligare...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Berkshire]

mån 26 jun 2017, 22:34#461458 Tack för båda svar.

Alias, mina tankar är som följer:

Jag håller med om alla dina invändningar med ett visst förbehåll för det sista du säger - även om kostnaden i kronor och ören blir skyhög för röjningsbehov innan slutavverkning på ett totalt negligerat bestånd, så kan denna kostnad i nuvärdestermer vara lägre än kostnaden för röjning tidigt (om man måste möta en relativt hög kalkylränta eller har en hög omloppstid). Jag kan exempelvis inte förstå hur man med ekonomiska incitament skulle kunna motiveras att leja ut röjning på typ T14-mark.

Återbeskogningskostnaden måste rimligen möta investeringskriteriet till den del den inte är nödgad av lagkrav - och alltså vara ekonomiskt motiverad i det fall att den görs.

Egentligen tycker jag inte det är så svårt att hitta siffror på följande: Planteringskostnader, Röjningskostnader (olika typer av bestånd), Gallringskostnader samt Avverkningskostnader och Avverkningsnetto vid välskött bestånd. Det jag har svårt att hitta siffror på är hur pass mycket omloppstiden och det slutliga avverkningsnettot har påverkats vid ett negligerat bestånd, samt i bestånd som röjts för sent. Ifall någon därute kan ge mig en fingervisning i hur jag ska kunna gräva i just de siffrorna så blir det ganska straight forward att räkna ut vid vilken realränta röjning lönar sig samt hur detta påverkas av underliggande bonitet på marken.

Sedan att välskött skog har andra mervärden än de rent ekonomiska är jag helt inställd på. Jag VILL röja, det är bara det att jag samtidigt vill kunna uppskatta det ekonomiska utfallet av röjning.

[bengt.a]

tis 27 jun 2017, 04:14#461470 Gå ut och titta på verkligheten istället, en ekonom får alltid en tillgång till att bli en kostnad.

[husqvarna_med_sthil]

tis 27 jun 2017, 04:32#461472

Gå ut och titta på verkligheten istället, en ekonom får alltid en tillgång till att bli en kostnad.

Jag försöker tillämpa denna metoden då jag har ett välröjt skifte intill samt ett helt och hållet oskött på andra sidan, bara att konstatera utan att räkna, kan man göra senare men röja tänker då iaf jag göra, så bra jag bara någonsin förstår att göra det !

En halvbra plan beslutsamt genomförd idag är bättre än en perfekt imorgon.

[Berkshire]

tis 27 jun 2017, 06:42#461483

Gå ut och titta på verkligheten istället, en ekonom får alltid en tillgång till att bli en kostnad.

Tämligen värdelös kommentar. Kan du tillföra något till tråden istället?

[Berkshire]

tis 27 jun 2017, 06:44#461484

Gå ut och titta på verkligheten istället, en ekonom får alltid en tillgång till att bli en kostnad.

Jag försöker tillämpa denna metoden då jag har ett välröjt skifte intill samt ett helt och hållet oskött på andra sidan, bara att konstatera utan att räkna, kan man göra senare men röja tänker då iaf jag göra, så bra jag bara någonsin förstår att göra det !

Hur kvantifierar du skillnaden på din mark? Tycker som sagt det är tokintressant att få reda på hur mycket välskött röjning gör på avverkningsnettot.

[jannee]

tis 27 jun 2017, 06:57#461485 Röj och röj hårt, det lönar sig hur du än räknar.
Pratade med en som gjorde 1:a gallringar och enligt honom var det väldigt bra ekonomi i att röja hårt året innan du gjorde 1:a gallringen oberoende om du röjt innan eller inte.
Å andra sidan är det lönsamt att röja hårt och tidigt, du får nämligen fram mer grönmassa på de träd du vill ha kvar, beståndet blir mer stormfast. A stammarna kommer också att växa betydligt fortare = tidigare kan du avverka dem och få in pengar.
En ORÖJD 1:a gallring går garanterat inte ihop sig, däremot kan en väl röjd och hårt röjd ge ett överskott som gått och väl kompenserar röjningskostnaden.

[isteskog]

tis 27 jun 2017, 07:03#461488 Kanske något att fundera över: http://areca.se/skogspolitik/for-vem-ar ... t-problem/

[Röjkvist]

tis 27 jun 2017, 10:00#461506

Kanske något att fundera över: http://areca.se/skogspolitik/for-vem-ar ... t-problem/

I sina artiklar så förespråkar han att det ska vara djungelskog. Det ska inte röjas eller gallras.
Han får ha sin åsikt, men i min skog ska det röjas och gallras
Har aldrig hört från besökare att det ser fel ut med en vårdad skog.

[Berkshire]

tis 27 jun 2017, 10:22#461507

Kanske något att fundera över: http://areca.se/skogspolitik/for-vem-ar ... t-problem/

I sina artiklar så förespråkar han att det ska vara djungelskog. Det ska inte röjas eller gallras.
Han får ha sin åsikt, men i min skog ska det röjas och gallras
Har aldrig hört från besökare att det ser fel ut med en vårdad skog.

Är ju rent för jävligt att gå igenom oröjd skog. De estetiska argumenten är tillräckliga skäl för min del. Men som sagt - hur påverkas ekonomin? Det är rätt stora pengar som är i omlopp över en skogscykel, och jag vill gärna veta! 🙏

[Mangan]

tis 27 jun 2017, 10:51#461508

Överlag tycker jag det skrivs väldigt lite siffror och väldigt mycket dogmatiskt "röjning lönar sig alltid" - om ämnet, men jag är mest intresserad av sifferunderlaget.

Siffror och ekonomi står inte högt i kurs på skogsforum, som du kanske redan märkt.

Köper du en ny, dyr, maskin däremot, så får du många gilla!

Självvald väg i egen skog

[Niking]

tis 27 jun 2017, 11:18#461512 En viktig aspekt med röjning är ju att man danar det framtida beståndet. Att sitta i förarsätet när det gäller sin egen skog, är ofta värdefullt.

Men då är vi också inne på HUR man röjer, ty röja kan man sannerligen göra på många sätt. Och hur man röjer påverkar givetvis också kalkylen.
/Niklas

/Niklas

[Torbjörn Johnsen]

tis 27 jun 2017, 11:22#461513 Det här är en väldigt intressant diskussion tycker jag! Som alltid finns ju många olika parametrar att ta hänsyn till. En del vet man eller kan ta reda på, typ:
-stamantal före röjning
-bonitet
-trädslagsfördelning
-beståndsålder
-röjningskostnad per hektar

Några parametrar får man bara gissa sig till eller utgå från att dagens nivå gäller:
-framtida virkespriser för olika sortiment och trädslag
-framtida avverkningskostnad för olika medelstam

Några parametrar är beroende av resp skogsägares unika situation eller ambitionsnivå:
-Kapitalkostnad för röjningen (eller snarare alternativ användning av kapitalet), lånat, eget?
-Framtida gallringsprogram (ogallrat, egen insats i klen tidig gallring, lejda gallringar...?)

Hur man än sätter ihop en nuvärdeskalkyl med hjälp av till viss del osäkra parametrar så blir den ju alltid behäftad med stor osäkerhet. Kalkylen blir ju heller inte direkt överförbar till en annan skogsägare då dennes förutsättningar kan vara annorlunda. Hursomhelst så är siffrorna intressanta och ännu mer intressant är resonemanget runt siffrorna. Det är absolut en kunskapshöjande och inspirerande diskussion!

Det som när allt kommer omkring ändå är definitivt är historik. Det skulle vara intressant att se resultat av några praktiska röjningsförsök och gärna med oröjd referens. Finns det någon som känner till om det finns några bra exempel att titta på?