Senast redigerad av Älgfoderodlare sön 18 dec 2022, 05:10, redigerad totalt 1 gång.
Skogsmiljö och Trädlära
Mina samtal med fienden...
#409997Kan tala om för dig älgfoderodlare att på vissa av de hyggen du troligtvis satte då ,så är det kullblåst contorta eller risig svensktall som är söndergallrad. Det här är på gamla Iggesundsmarker, nuvarande Holmen. Sånt skogsbruk värjer jag mig också emot. Sen att förädla specialsortiment ..... okey!, men man måste nog ha en marknad för dessa först innan man börjar såga. Lycka till iaf 
#409998Det ligger väldigt mycket i det Zeb skriver...men behöver vi gå så långt tillbaka i tiden...
Jag har ju tagit beslutet att den dagen jag tar över gården jag bor på kommer jag att göra så mycket som möjligt manuellt...nästan så jag funderar på att skaffa en häst att köra med...
Just det som den artikeln tar upp är ju det som gör att debatten blir fel när SS kavlar ut bilder på drakarnas hyggen när det finns många familjeskogsbruk som tänker långsiktigt och inte avverkar med än vad som behövs...
Så har ju våran skog varit skött i 7 generationer...både på gott och ont...
Men varje gång jag lyfter upp det på SS's facebook sida så blir jag kallad lögnare...vi tänker bara på dom där miljonerna....
Jag har ju tagit beslutet att den dagen jag tar över gården jag bor på kommer jag att göra så mycket som möjligt manuellt...nästan så jag funderar på att skaffa en häst att köra med...
Just det som den artikeln tar upp är ju det som gör att debatten blir fel när SS kavlar ut bilder på drakarnas hyggen när det finns många familjeskogsbruk som tänker långsiktigt och inte avverkar med än vad som behövs...
Så har ju våran skog varit skött i 7 generationer...både på gott och ont...
Men varje gång jag lyfter upp det på SS's facebook sida så blir jag kallad lögnare...vi tänker bara på dom där miljonerna....
TS
#410014Jag är finsnickare och timmerman så jag står i bortre ändan av produktionskedjan och får ta emot vad som kommer ut på gott och ont. Jag är 35 år och allså för ung för att ha massor av erfarenhet men för gammal för att tro att välden är svartvit.
Jag är inte skogsägare man har i många år köpt både ved och virke för eget behov och ibland också för kundarbeten på rot. Huggit själv och vinchat och kört ut med traktor. Fört till den lokala cirkelsågen för sågning och varit hjälpsågare själv. Sparar till egen skog så gott det går i fattigdomsträsket nedtill i det nya klssamhället.
Nåja..... det var utgångsläget......
Jag håller helt med Seb Macahan.
Skogsindustrin driver på en utväckling mot största volym på kortaste tid i alla sammanhang och kvalitetsnormer som inte har någonting gemensamt med slutanvändarens faktiska behov. Svinnet och felsorterandet och felapterandet är katastrofalt när stockgrovlek och längd är viktigare kriterier än hur stocken är vuxen. Det ligger massor av fullgott snickerivirke och byggnadsvirke i massavedshögarna längs skogsbilvägarna samtidigt som kvaliteten på både snickerivirke och byggnadsvirke har sjunkit till en sådan nivå att det försvårar mitt arbete och ökar spillet radikalt. Virke som överhuvudtaget duger till fönster och ytterdörrar håller på att bli omöjligt att få tag på. När man träffar på sådant virke är det ofta som betongformsvirke.
Skogsbolagen gör allt för att övertyga skogägarna om fördelarna med att producera ännu mer ännu sämre varor samtidigt som man har kvalitetskrav som verkar syfta till att göra billig massaved av fullgott sågtimmer. När marknaden fylls med enorma mängder dålig råvara och råvaruproducenterna är maktlösa är det lätt att sänka producentpriserna och styra och ställa hur som helst.
Jag skulle vara beredd att betala ett 20% påslag på mitt virkesinköpspris direkt åt skogsägaren om jag skulle få fullgod korrekt apterad och sorterad råvara som har vuxit långsammare än dagens hårt gallrade grovkvistiga broilerskog.
Skulle man dessutom få bort några fördyrande mellanskeden skulle skogsägarnas andel kunna ökas ytterligare. Man behöver inte ha hyvlat stomvirke överallt (gipsmellanväggar och korsskålningar bakom gips är undantag). Faktum är att en stor del av hållfastheten hyvlas bort. Man behöver inte ha fisågat fasadvirke. 22 eller 25 mm sågade fasadbräder håller mycket längre än 19mm finsågade med spårad baksida.
Spillet och arbetstidsåtgången skulle minska för mig så slutpriset på produkterna som har gått igenom mina händer skulle bara öka marginellt samtidigt som kvaliteten skulle öka märkbart.
Naturen skulle må bättre och skogsägarna skulle få bättre betalt per kubikmeter och inte behöva hugga lika mycket för att få lönsamhet. Husen och möblerna skulle bli hållbarare. Ren vinst för alla utom storbolagen vars makt skulle minska.
Jag får alltid en massa skit av både miljöfolk och skogsutbildade för den här åsikten men jag håller fast vid den!
Jag är inte skogsägare man har i många år köpt både ved och virke för eget behov och ibland också för kundarbeten på rot. Huggit själv och vinchat och kört ut med traktor. Fört till den lokala cirkelsågen för sågning och varit hjälpsågare själv. Sparar till egen skog så gott det går i fattigdomsträsket nedtill i det nya klssamhället.
Nåja..... det var utgångsläget......
Jag håller helt med Seb Macahan.
Skogsindustrin driver på en utväckling mot största volym på kortaste tid i alla sammanhang och kvalitetsnormer som inte har någonting gemensamt med slutanvändarens faktiska behov. Svinnet och felsorterandet och felapterandet är katastrofalt när stockgrovlek och längd är viktigare kriterier än hur stocken är vuxen. Det ligger massor av fullgott snickerivirke och byggnadsvirke i massavedshögarna längs skogsbilvägarna samtidigt som kvaliteten på både snickerivirke och byggnadsvirke har sjunkit till en sådan nivå att det försvårar mitt arbete och ökar spillet radikalt. Virke som överhuvudtaget duger till fönster och ytterdörrar håller på att bli omöjligt att få tag på. När man träffar på sådant virke är det ofta som betongformsvirke.
Skogsbolagen gör allt för att övertyga skogägarna om fördelarna med att producera ännu mer ännu sämre varor samtidigt som man har kvalitetskrav som verkar syfta till att göra billig massaved av fullgott sågtimmer. När marknaden fylls med enorma mängder dålig råvara och råvaruproducenterna är maktlösa är det lätt att sänka producentpriserna och styra och ställa hur som helst.
Jag skulle vara beredd att betala ett 20% påslag på mitt virkesinköpspris direkt åt skogsägaren om jag skulle få fullgod korrekt apterad och sorterad råvara som har vuxit långsammare än dagens hårt gallrade grovkvistiga broilerskog.
Skulle man dessutom få bort några fördyrande mellanskeden skulle skogsägarnas andel kunna ökas ytterligare. Man behöver inte ha hyvlat stomvirke överallt (gipsmellanväggar och korsskålningar bakom gips är undantag). Faktum är att en stor del av hållfastheten hyvlas bort. Man behöver inte ha fisågat fasadvirke. 22 eller 25 mm sågade fasadbräder håller mycket längre än 19mm finsågade med spårad baksida.
Spillet och arbetstidsåtgången skulle minska för mig så slutpriset på produkterna som har gått igenom mina händer skulle bara öka marginellt samtidigt som kvaliteten skulle öka märkbart.
Naturen skulle må bättre och skogsägarna skulle få bättre betalt per kubikmeter och inte behöva hugga lika mycket för att få lönsamhet. Husen och möblerna skulle bli hållbarare. Ren vinst för alla utom storbolagen vars makt skulle minska.
Jag får alltid en massa skit av både miljöfolk och skogsutbildade för den här åsikten men jag håller fast vid den!
#410035
Håller med om allt du skriver men om man ser sig om i samhället hittar i alla fall inte jag mycket som tyder på att den konsumerande massan bryr sig om hur hållbara saker är. Hellre ett lägre pris så man kan få kicken av att köpa nytt . Gällande hus och inredning ser man ju hela tiden fullt fungerande kök som rivs ut av ren princip när någon köper ett hus. En anekdot är att jag själv fick köpa en inte ens 1 år gammal diskmaskin av siemens toppmodell för under 1/10-del av nypriset från en som rev ut köket det första han gjorde. Nu kom inte den från skogsprodukter men säger något om mentaliteten som jag upplever råder.
Torleif skrev:... Husen och möblerna skulle bli hållbarare.
Håller med om allt du skriver men om man ser sig om i samhället hittar i alla fall inte jag mycket som tyder på att den konsumerande massan bryr sig om hur hållbara saker är. Hellre ett lägre pris så man kan få kicken av att köpa nytt . Gällande hus och inredning ser man ju hela tiden fullt fungerande kök som rivs ut av ren princip när någon köper ett hus. En anekdot är att jag själv fick köpa en inte ens 1 år gammal diskmaskin av siemens toppmodell för under 1/10-del av nypriset från en som rev ut köket det första han gjorde. Nu kom inte den från skogsprodukter men säger något om mentaliteten som jag upplever råder.
#410038Jag kan ha gjort mitt sista inlägg på skydda skogen sida nu 
Delade samma artikel där som jag delade här...
Citerar mig själv...
Delade samma artikel där som jag delade här...
Citerar mig själv...
En riktig skogsbrukare som jag kan tycka blir straffad för att han skött skogen långsiktigt precis som generationer innan honom... Precis som skog ska skötas! Men vem vill sköta sin skog så om risken finns att man blir av med sitt livsverk.
TS
#410043
Tyvärr kan jag bara tala utgående frän mina behov och begränsade erfarenheter.
Vad det gäller gran för timring och vanligt byggnadsvirke är min uppfattning att fullgott virke brukar finnas i bestånd som är betydligt tätare än normen men inte så täta att granarna har slutat växa och börjat ruttna. En vettig medelväg helt enkelt.
Ofta är beståndet aningen övermoget enligt dagens sätt att se och så är det väldigt viktigt att tidigare gallringar har skett med lätt utrustning på frusen mark så rötterna är oskadade. Det gör ingenting om beståndet har ojämn ålder eller är blandat med andra trädslag.
På gammal betesmark med mjuk och kanske litet vattensjuk jordmån kan det vara helt hopplöst att hitta fullgoda granar. De är innanruttna allihop.
Fullgod tall för för krävande ändamål som till exempel dörrar och fönster är i allmänhet rejält övermogen och har som ung vuxit i ett tätt bestånd där kvistarna torkade bort tidigt. Hela tiden har beståndet varit tätare än normen för att hålla tillbaka kvisttillväxt och få smalare årsringar men inte så tätt att tallen blir svältfödd och slutar växa. Ofta växer de på grusaktig eller stenig jordmån.
De sista årtiondena som en tall står ger väldigt liten volymtillväxt men ökar nyttoutbytet för fönstersnickaren. Kronan blir platt ovanpå. Det är ett tecken på att tallen är redo för en kvalitetsmedveten finsnickare.
Björk skall ha vuxit så pass inträngd att den inte får för stora kvistar. Överståndare och också andra björkar i granbestånd kan ha en fantastiskt fin stam.
Andra lövträd har jag för litet erfarenhet av för att ha någon vettig åsikt.
Jag har fått intrycket att övergrovt virke ger väldigt bra utbyte då man sågar. Större andel fullkantat virke och mindre andel bakan. Då man sågar klenstock blir bakankärran full direkt. Det skulle vara väldigt intressant att jämföra matematiskt till hur stor del den minskade volymtillväxten på gamla träd uppvägs av bättre utbytesprocent.
Finns det någon här på forumet som kan räkna på sådana saker?
Köp och kasta bort mentaliteten finns men jag märker av en motrörelse....... framför allt så blir det ju så fruktansvärt dyrt för folk att byta fönster vart tjugonde år istället för var hundratjugonde.
Älgfoderodlare skrev:När du är ute i skogen för att själv syna av kommande sågvirkes ämnen. Var hittar du dom bäst o mest någonstans ? Hur har den skogen skötts där det bästa sågvirket växer ?
Tyvärr kan jag bara tala utgående frän mina behov och begränsade erfarenheter.
Vad det gäller gran för timring och vanligt byggnadsvirke är min uppfattning att fullgott virke brukar finnas i bestånd som är betydligt tätare än normen men inte så täta att granarna har slutat växa och börjat ruttna. En vettig medelväg helt enkelt.
Ofta är beståndet aningen övermoget enligt dagens sätt att se och så är det väldigt viktigt att tidigare gallringar har skett med lätt utrustning på frusen mark så rötterna är oskadade. Det gör ingenting om beståndet har ojämn ålder eller är blandat med andra trädslag.
På gammal betesmark med mjuk och kanske litet vattensjuk jordmån kan det vara helt hopplöst att hitta fullgoda granar. De är innanruttna allihop.
Fullgod tall för för krävande ändamål som till exempel dörrar och fönster är i allmänhet rejält övermogen och har som ung vuxit i ett tätt bestånd där kvistarna torkade bort tidigt. Hela tiden har beståndet varit tätare än normen för att hålla tillbaka kvisttillväxt och få smalare årsringar men inte så tätt att tallen blir svältfödd och slutar växa. Ofta växer de på grusaktig eller stenig jordmån.
De sista årtiondena som en tall står ger väldigt liten volymtillväxt men ökar nyttoutbytet för fönstersnickaren. Kronan blir platt ovanpå. Det är ett tecken på att tallen är redo för en kvalitetsmedveten finsnickare.
Björk skall ha vuxit så pass inträngd att den inte får för stora kvistar. Överståndare och också andra björkar i granbestånd kan ha en fantastiskt fin stam.
Andra lövträd har jag för litet erfarenhet av för att ha någon vettig åsikt.
Jag har fått intrycket att övergrovt virke ger väldigt bra utbyte då man sågar. Större andel fullkantat virke och mindre andel bakan. Då man sågar klenstock blir bakankärran full direkt. Det skulle vara väldigt intressant att jämföra matematiskt till hur stor del den minskade volymtillväxten på gamla träd uppvägs av bättre utbytesprocent.
Finns det någon här på forumet som kan räkna på sådana saker?
Köp och kasta bort mentaliteten finns men jag märker av en motrörelse....... framför allt så blir det ju så fruktansvärt dyrt för folk att byta fönster vart tjugonde år istället för var hundratjugonde.
#410044Å vilken skogsägare vill gynna naturvården om "belöningen" blir konfiskerad skog utan ersättning?
/Niklas
/Niklas
/Niklas
#410050
20% på virkespriset räcker inte särskilt långt om man ska överhålla tallen tills kronan är platt. Då är tallen absolut som minst 150 år gammal... Troligen några decennier till.
Torleif skrev:Fullgod tall för krävande ändamål som till exempel dörrar och fönster är i allmänhet rejält övermogen och har som ung vuxit i ett tätt bestånd där kvistarna torkade bort tidigt. Hela tiden har beståndet varit tätare än normen för att hålla tillbaka kvisttillväxt och få smalare årsringar men inte så tätt att tallen blir svältfödd och slutar växa. Ofta växer de på grusaktig eller stenig jordmån.
De sista årtiondena som en tall står ger väldigt liten volymtillväxt men ökar nyttoutbytet för fönstersnickaren. Kronan blir platt ovanpå. Det är ett tecken på att tallen är redo för en kvalitetsmedveten finsnickare.
20% på virkespriset räcker inte särskilt långt om man ska överhålla tallen tills kronan är platt. Då är tallen absolut som minst 150 år gammal... Troligen några decennier till.
#410055Vad tycker ni då?
Jag läser med stort intresse i tråden, kommer fram mkt intressanta synpunkter. Speciellt Seb Ms inlägg.
Men jag undrar vad ni tycker? Tycker ni att det finns miljöproblem med skogsbruket, eller är det bara hittepå av sådana dära "miljömuppar". Jag är själv enligt vissa i denna tråd en miljömupp, är medlem i föreningar som verkar för ett från mitt synhåll ett bättre skogsbruk och är också skogsägare. Måste det vara en motsats?
Jag läser med stort intresse i tråden, kommer fram mkt intressanta synpunkter. Speciellt Seb Ms inlägg.
Men jag undrar vad ni tycker? Tycker ni att det finns miljöproblem med skogsbruket, eller är det bara hittepå av sådana dära "miljömuppar". Jag är själv enligt vissa i denna tråd en miljömupp, är medlem i föreningar som verkar för ett från mitt synhåll ett bättre skogsbruk och är också skogsägare. Måste det vara en motsats?
#410061Det måste inte alls vara någon motsats så länge äganderätten (med tillhörande bestämmanderätt och förfoganderätt) respekteras.
Men så är det inte idag, utan att staten hela tiden successivt beskär äganderätten till jord och skog i naturvårdens namn, vilket förstås får sina konsekvenser när det gäller skoglig skötsel. Väldigt få markägare vill ju få sin avverkningsmogna skog konfiskerad.
Ge istället markägaren vetorätt mot konfiskationer, så kommer det garanterat att bli mycket mer naturvård i skogen.
/Niklas
Men så är det inte idag, utan att staten hela tiden successivt beskär äganderätten till jord och skog i naturvårdens namn, vilket förstås får sina konsekvenser när det gäller skoglig skötsel. Väldigt få markägare vill ju få sin avverkningsmogna skog konfiskerad.
Ge istället markägaren vetorätt mot konfiskationer, så kommer det garanterat att bli mycket mer naturvård i skogen.
/Niklas
/Niklas
#410066Klart det finns problem...men det finns i alla branscher...
Det jag tycker är fel är att dom så kategoriskt dra alla skogsägare över en kam...att alla vi bara tänker kortsiktigt och att det är pengarna som styr...
Kan ju tycka att Svea skog, Bergvik, SCA, Holmen mfl bedriver ett hårt skogsbruk...men det är ju deras inkomstkälla och det är andra saker som styr... Samtidigt tycker jag att dom kan ta ett större ansvar när det gäller att göra avsättningar för att skydda skog... Det är ju lättare att hämta igen en avsättning på 5-10 % på 100000 hektar skog än på 50 hektar...
Det jag tycker är fel är att dom så kategoriskt dra alla skogsägare över en kam...att alla vi bara tänker kortsiktigt och att det är pengarna som styr...
Kan ju tycka att Svea skog, Bergvik, SCA, Holmen mfl bedriver ett hårt skogsbruk...men det är ju deras inkomstkälla och det är andra saker som styr... Samtidigt tycker jag att dom kan ta ett större ansvar när det gäller att göra avsättningar för att skydda skog... Det är ju lättare att hämta igen en avsättning på 5-10 % på 100000 hektar skog än på 50 hektar...
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).