Öppna kategorin

Dags för miljörörelsen att byta fot efter fyrtio år?

2 inlägg 2401 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Dags för miljörörelsen att byta fot efter fyrtio år?

Rolfnilsson400  
#403936 Intressant att en stor BMW släpper ut mindre koldioxid än en Tessla i Tyskland med deras sätt att producera el.

länk till orginalet:
http://blogg.elinor.se/2016/08/18/dags- ... fyrtio-ar/

Den moderna miljörörelsens största och mest synliga framgång är beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland. Under de senaste fyrtio åren har dessutom den globala miljörörelsen lyckats att förhindra och försena kärnkraftsutbyggnaden och kärnkraftsutvecklingen på ett ganska imponerande sätt.
Men tyvärr har framgångarna en baksida. Om alla industriländer fortsatt sin kärnkraftsutbyggnad som det var tänkt på sextiotalet hade dagens koldioxidutsläpp varit en tredjedel lägre än vad de är idag. Kanske till och med i nivå med kärnkraftsländerna Frankrike och Sverige.
Elva procent
Idag står kärnkraften för ”futtiga” 10,6 procent av världens elproduktion. Det är visserligen väldigt mycket mer än vindkraftens två procent, men ändå löjligt lite jämfört med kolkraftens 41 procent och naturgasens 22 procent. Vattenkraften är med sina 16,5 procent den klart största koldioxidfria energikällan, medan solenergin står för 0,6 procent.
Om vi backar tillbaka till sextiotalet hittar vi helt andra prognoser. Till och med länder med egna stora koltillgångar planerade att ta steget från kol till kärnkraft och länder utan egna koltillgångar, som Sverige och Frankrike, byggde ut kärnkraften för att klara hela elproduktionen.
Utvecklingsoptimism
Problemet med kärnkraftsavfall var naturligtvis välkänt också på sextiotalet, men redan då visste forskarna att kärnkraftstekniken kunde vidareutvecklas med ”snabba” och mycket effektivare reaktorer. Möjligheten att förbränna gammalt avfall i nya reaktorer var heller inget nytt. Ingen förväntade sig att utvecklingen skulle bromsas på det sätt som skedde och att de gamla femtiotalskonstruktionerna skulle komma att dominera långt in på 2000-talet.
Den stora förväntade marknaden för kärnkraftsreaktorer innebar att många stora företag satsade på tillverkning och att industriländer satsade hårt på forskning. I Sverige slogs kärnkraftstillverkarna samman i ASEA Atom, som hade stora planer på billiga och säkra volymprodukter (t ex reaktorn Secure).
Kolen skulle fasas ut
Redan i början av åttiotalet hade Sverige fasat ut kolen som energikälla i elproduktionen En kombination av vattenkraft och kärnkraft tog över. Frankrike hade betydligt mindre vattenkraft, men gjorde ändå samma sak genom en storsatsning på kärnkraft. Storbritannien, Tyskland och USA hade sin egen kolindustri att tänka på och gick därför lite långsammare fram.
På sextiotalet förväntade sig de flesta att majoriteten av all elproduktion inom några årtionden skulle komma att göras med kärnkraft. På den tiden var det ingen som talade om koldioxidutsläpp, men desto mer om svavel- och sotutsläpp. Och volymproduktion av kärnkraftsreaktorer skulle göra kolkraften olönsam.
En tredjedel
Hur hade det då sett ut om världens elproduktion skiftat från kol till kärnkraft? Faktiskt väldigt annorlunda.
De knappt 10 000 TWh (41 procent av världens totala elproduktion) som årligen produceras med kolkraft genererar otroligt mycket koldioxid och massor av föroreningar. Om vi håller oss till koldioxiden vet vi att kolkraftverk i bästa fall släpper ut ett knappt kilogram koldioxid per kWh. I många fall (med brunkol) hamnar siffran snarare runt två kilogram koldioxid per kWh.
Om vi är snälla och använder 1,3 kg CO2 per kWh blir ändå resultatet över 12 miljarder ton, eller en tredjedel av världens totala koldioxidutsläpp. Bara genom att ersätta kolkraftverk med kärnkraftverk kulle alltså koldioxidutsläppen minskas med en tredjedel. Om vi dessutom skulle låta kärnkraften ersätta naturgasdrivna kraftverk (drygt 5 000 TWh) skulle minskningen bli ytterligare ca 2,5 miljarder ton (7 procent).
Tyskland bland de värsta
Kolkraftens stora utsläpp innebär att det i de flesta länder inte är lönsamt eller miljövänligt att använda el i stället för fossila bränslen. I Tyskland är det till exempel bara dumt att värma hus med el (ens med värmepump) eller köra elbil. En elproduktion baserad på brunkol (knappt 26 procent), stenkol (ca 16 procent) och naturgas (knappt 10 procent) ger koldioxidutsläpp runt 0,7 kg per kWh och utsläpp runt 160 g koldioxid per km för en Tesla (0,23 kWh per km). I Tyskland är en fossildriven BMW miljövänligare än en Tesla.
Man kan naturligtvis peka på Tysklands stora ambitioner (och subventioner) när det gäller vindkraft och solenergi, men 2014 stod vindkraft, vattenkraft, biobränslen och solenergi tillsammans för ”bara” 25,8 procent. Knappt 16 procent av elektriciteten kom fortfarande från kärnkraft och de flesta inser nog att en fortsatt utbyggnad av vindkraftsparker möjligen kan ersätta en del av kärnkraftsavvecklingen. Kolkraftverken lär finnas kvar.
Dags att byta fot?
Vattenkraften är i princip färdigutbyggd på de flesta håll i världen. Solenergi har många lokala fördelar, men ger inga synliga nettotillskott på den totala elproduktionen (klart mindre än en procent). Vindkraften kan nog öka från dagens globala två procent till några procent, men utvecklingen går betydligt långsammare än vad många trott.
Miljörörelsen lägger idag nästan all fokus på koldioxidfrågan, samtidigt som man vägrar att befatta sig med den enda teknik som hittills faktiskt har visat sig fungera i stor skala. Kärnkraften är fortfarande ”stora satan”.
Det gick bra att svartmåla kärnkraften och driva fram en subventionspolitik som slog undan fötterna för ny kärnkraft. Men trots gigantiska subventioner och ett massivt mediastöd har det inte varit möjligt att skapa en miljövänlig elförsörjning värd namnet. I fyrtio år har miljörörelsen talat om sol och vind i stället för kärnkraft och resultatet blev kol, naturgas och extra koldioxidutsläpp motsvarande minst ett par gånger jordens totala årliga utsläpp. Det är inget bra facit.
Så det kanske är dags att tänka om. Symbolfrågor är nog skojiga, men den som vill nå resultat bör inte blunda för det som faktiskt fungerar.
För det är ju faktiskt meningslöst att propagera för elbilar så länge elektriciteten produceras med kol. Samma sak gäller många andra åtgärder som ”i princip” är bra. Att flytta utsläppen från bilen till ett kolkraftverk ger få eller inga fördelar. Efter fyrtio år är det dags att inse att miljöåtgärderna måste starta med en fossilfri elproduktion, där Sverige och Frankrike bör stå som föredöme i stället för att bara vara röda kärnkraftsskynken.
Eller vad tycker ni?



   TS
Elmia
Användarvisningsbild

Re: Dags för miljörörelsen att byta fot efter fyrtio år?

MrStraightpull  
#403947 Läs denna artikel på SVT.se idag http://www.svt.se/nyheter/inrikes/reger ... -drivmedel.

Som synes verkar till och med det grönröda propagandaorganet börjat få kalla fötter.

Eller så är det bara de grönrödas sätt att ge sig på nästa hatobjekt, nämligen individuell mobilitet. Nu tar man ju bort det sista halmstrået för det CO2 förgiftade folket.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).