tor 10 mar 2016, 16:59#380106
Kopia från Skogen:
DEBATT. Den biologiska mångfaldens betydelse för ett hållbart samhälle nämns ständigt när vi pratar klimathänsyn. Naturligtvis ska vi vara rädda om våra arter, men hur långt ska vi gå? Det undrar Lars Christersson, professor och "produktionsnisse".
Ett viktigt påpekande först. Inom begreppet biologisk mångfald har man helt glömt bort den mikrobiella världen, alltså alla encelliga organismer. De är många gånger väl så viktiga som de flercelliga.
Men tillbaka till de flercelliga organismerna. Är det något, som vi har rikligt med så är det just arter. Som exempel kan nämnas att vi i vårt land har nästan 300 olika arter av blomflugor, vi har 32 olika arter av stickmyggor, vi har 17 olika arter av björnbär, över 2 000 olika fjärilsarter, och så vidare.
Ett visst naggande i kanten borde vi kunna acceptera till förmån för framtagning av livsmedel och för utvecklandet av skogsbruk.
Det är en förskjutning av artsammansättningen det är tal om. Nästan aldrig en utrotning. Försvinner en art från ett ekosystem står där ett antal andra beredda att ta över övergiven plats och kvarlämnad energi. Det skulle vara intressant att höra exempel på motsatsen.
Det är mänsklighetens framtida livsmedelsförsörjning och civilisationers fortbestånd det gäller. Det måste vi få även de värsta artnördarna att förstå, nu när klimatet tycks vara på väg att verkligen slira till det.
En tankeväckande fråga är hur många arter som verkligen har utrotats från vårt land under de senaste hundra åren. Jag har bett att få se en sådan lista men se, det har varit helt omöjligt av någon anledning??!!
Det märkliga är att vi egentligen inte en aning om hur många arter vi har. I Sverige finns 90 000 flercelliga arter beskrivna. Artdatabanken vid SLU anser att 15 000 av dem är mer eller mindre hotade. Professor Ed Wilson i London hävdar att det finns 1,8 miljoner arter beskrivna i hela världen, men att det dessutom finns mellan 5 miljoner och 100 miljoner arter till av flercelliga växter och djur som vi ännu inte upptäckt.
Den påstådda utarmningen av den svenska florans och faunans arter skylls främst på dagens skogs- och jordbruk. Detta trots att vi vet att medeltemperaturen ökat med 0,8 grader. Vi vet också att alla ekosystems artsammansättningar är så temperatutkänsliga att några tiondels graders förändring påverkar dem.
Vaktslåendet om den biologiska mångfalden var rätt tänkt från början. Det är ingen som är stolt över det skogsbruk vi hade på 60- och 70-talen i Sverige med enorma kalhyggen följt av djupplöjningar med upp till en meter djupa fåror. Till allt detta skall sedan läggas hormoslyreländet. Här har verkligen miljöorganisationerna gjort en insats!
Men idéerna om den biologiska mångfalden förvanskades helt när politiker, journalister, lobbyorganisationer och opportunistiska ekologer tog över. Opportunistiska därför att det är helt osannolikt att i längden bevara alla dagens arter i de olika ekosystemen om temperaturen stiger med 2 grader och om nederbörden ökar med 20 procent de närmaste hundra åren.
Det bästa sättet för att behålla så många arter som möjligt (obs! även de encelliga) är att hålla klimatförändringarna så små som möjlig.
Dagens tolkning av begreppet biologisk mångfald är alldeles för snäv. Och vi har överlåtit åt diverse lonbbygrupper att göra tolkningen. Framför allt glöms två saker bort: FN:s resolution om den biologiska mångfalden och Sveriges riksdags nationella mål handlar inte bara om själva artbevarandet i sig, utan också om bevarandet av den genetiska mångfalden inom arten.
Dessutom, nog borde det vara väsentligare att ta fram biologiska, klimatrelaterade detaljkunskaper om odlade arters, som våra skogsträds, produktionspotentialer under varierande förhållanden, än att till varje pris hålla liv i varenda art av skalbaggar eller hackspettar eller salamandrar eller svampar eller…
Ett nytt globalt klimatavtal har accepterats i Paris. Det är svårt att avgöra om det är en succé eller ett misslyckande. Vad gäller temperaturökningen har egentligen ingenting hänt. Bara att man skall sträva mot ”väl under 2 grader” (sic!). Detta trots att givna utfästelser hamnar på strax under 3 grader. Inga utfästelser om utsläppsminskningar, inga tidshorisonter, ingen koldioxidskatt. ingen flygskatt, men ett ramavtal, som man kan bygga vidare på. Förhoppningsvis.
Men att komma under 2 gradersmålet är en chimär, som bara politiker och journalister tror på. Om ett antal år blir det minst 2 grader varmare och det kommer att regna 20 procent mer än idag. Medelvattenståndet kan bli upp till en meter högre.
Låt oss redan idag ställa om svenskt skogs-och jordbruk efter det.
Lars Christersson
Professor emeritus och ”produktionsnisse”.
Äganderätt är grunden till marknadsekonomi, människans personliga frihet, demokrati, yttrandefrihet och naturens mångfald, blomstring och god hushållning av naturresurserna. Äganderätt & ekonomi ska stärkas .
HUSKVARNA, VOLVO-BM
Kort information om skogsforum.se