#299653Stamkvistning (främst då tall) hör man inte mycket så mycket om nu för tiden. När stamkvistning utförs görs det främst med manuell stamkvistsåg och teleskoprör.
För några år sedan var det en Svensk som tog fram ett patent på en automatisk stamkvistare ("Klättermusen" tror jag den kallades). Vart denna automatiska stamkvistare tog vägen vet jag ej.
Men nu hittade jag av en slump en video på en radiostyrd automatisk stamkvistare med, vad det verkar, en vanlig motorsåg på.
Dålig kvalité för visso, men rätt bra drag i grejerna!
Tanken är så att man skall gå ut o skogen med detta tunga åbäke, sedan dessutom montera det på träd,, montera av det och sätta det på nästa träd på minst på ett par hundra stammar/hektar. Men först och främst ska du ju köpa skiten för pengar.
Vad är tanken man ska göra om den fastnar upp i ett träd?
Två vad är syftet med att stamkvista sådana grova träd? Skall man stamkvista så skall man ju göra det tidigt i beståndet just för att få så stor volym kvistfritt virke om möjligt. Dessutom om man vill ha mycket stamkvistatvirke så bör man dessutom göra det i flera omgångar, för när trädet är klent i diameter så kan du inte kvista för högt upp och så går du istället på grönkronan och sänker tillväxten eller rent av gör trädet eftersatt i beståndet. Så vill du har långt fint kvistfritt virke så skall man då stamkvista en gång låta det växa till sig så tar du resten (dvs en bit högre upp på stammen) i ett senare skede.
Jag har svårt att tro att detta skulle vara något ens för ekskogsskötsel.
Härmed är ju egentligen stamkvistningens stora problem dvs lång tid mellan att åtgärden ger någon avkastning.
#299686Jag har ett svagt minne av att jag någon gång för 10-15 år sedan läste något om en kille som byggt en stamkvistare till en gallringsskördare. Någon som har bättre minne än mig?
Senast redigerad av mannen tor 20 nov 2014, 16:42, redigerad totalt 1 gång.
Baggböla skrev:Jag tycker då att detta är rena tokerier.
Tanken är så att man skall gå ut o skogen med detta tunga åbäke, sedan dessutom montera det på träd,, montera av det och sätta det på nästa träd på minst på ett par hundra stammar/hektar. Men först och främst ska du ju köpa skiten för pengar.
Vad är tanken man ska göra om den fastnar upp i ett träd?
Två vad är syftet med att stamkvista sådana grova träd? Skall man stamkvista så skall man ju göra det tidigt i beståndet just för att få så stor volym kvistfritt virke om möjligt. Dessutom om man vill ha mycket stamkvistatvirke så bör man dessutom göra det i flera omgångar, för när trädet är klent i diameter så kan du inte kvista för högt upp och så går du istället på grönkronan och sänker tillväxten eller rent av gör trädet eftersatt i beståndet. Så vill du har långt fint kvistfritt virke så skall man då stamkvista en gång låta det växa till sig så tar du resten (dvs en bit högre upp på stammen) i ett senare skede.
Jag har svårt att tro att detta skulle vara något ens för ekskogsskötsel.
Härmed är ju egentligen stamkvistningens stora problem dvs lång tid mellan att åtgärden ger någon avkastning.
Nej det är nog ingen bra investering här i Norden. Men visst kan den ha en plats på andra ställen. Tex i länder med snabb tillväxt och Radiatatall. Var i Nya Zeeland tex där all radiatatall i stort sett stamkvistades dels ur brandsynpunkt och förstås ur kvalitetssynpunkt. Omloppstid på 25-30 år förenklar ju lönsamhetskalkylen högst väsentligt också.
Baggböla skrev:Jag tycker då att detta är rena tokerier.
Tanken är så att man skall gå ut o skogen med detta tunga åbäke, sedan dessutom montera det på träd,, montera av det och sätta det på nästa träd på minst på ett par hundra stammar/hektar. Men först och främst ska du ju köpa skiten för pengar.
Vad är tanken man ska göra om den fastnar upp i ett träd?
Två vad är syftet med att stamkvista sådana grova träd? Skall man stamkvista så skall man ju göra det tidigt i beståndet just för att få så stor volym kvistfritt virke om möjligt. Dessutom om man vill ha mycket stamkvistatvirke så bör man dessutom göra det i flera omgångar, för när trädet är klent i diameter så kan du inte kvista för högt upp och så går du istället på grönkronan och sänker tillväxten eller rent av gör trädet eftersatt i beståndet. Så vill du har långt fint kvistfritt virke så skall man då stamkvista en gång låta det växa till sig så tar du resten (dvs en bit högre upp på stammen) i ett senare skede.
Jag har svårt att tro att detta skulle vara något ens för ekskogsskötsel.
Härmed är ju egentligen stamkvistningens stora problem dvs lång tid mellan att åtgärden ger någon avkastning.
Nej det är nog ingen bra investering här i Norden. Men visst kan den ha en plats på andra ställen. Tex i länder med snabb tillväxt och Radiatatall. Var i Nya Zeeland tex där all radiatatall i stort sett stamkvistades dels ur brandsynpunkt och förstås ur kvalitetssynpunkt. Omloppstid på 25-30 år förenklar ju lönsamhetskalkylen högst väsentligt också.
Här fick man upp ögonen om ett träslag man ej visste något om, och visst bör kvistningsroboten ha sina fördelar där på Nya Zeeland, här en kille som äntrar trädet som en arborist och jag tycker att han säger på slutet -det gick ju...perfekt
#299711I tidernas begynnelse demonstrerades en sachs stammkvistare på Elmia. Det var innan det fans några andra kvistningsaggregat. Den var avsedd för vanlig avverkning.
#299728NZ har en lång och väl etablerad tradition för beskärning, inte bara radiatatall, även Douglasgran, olika cypresser och många andra arter. Det finns beskärnings-besättningar som reser runt i landet och gör ingenting utan beskärning. Arbetskostnaden är mycket låg jämfört med Sverige. Den tid det tar att beskära manuellt med lätta stegar och sekatör är mycket mindre än vad den skulle kräva att flytta en robot runt. För rätt person är det även mycket snabbare att använda sekatör än motorsåg (som visat ovan i videon). En robot kommer att ha mycket svårt att konkurrera med manuell beskärning med sekatör. Metoden har en ytterligare fördel av att vara lågt underhåll och enkel teknik.
#299810Tekniken är intressant, men som flera debattörer redan varit inne på, så måste storleken på robotarna minska rätt rejält och snabbheten öka kraftigt, för att kvistningsrobotar ska vara intressant för svenska förhållanden.
Men var det inte ett liknande förhållande när motorsågen kom? Tunga as, som bara dög till avverkning av övergrovt? Nu är ju en vanlig motorsåg relativt lätt och smidig samt betydligt säkrare i jämförelse med de första modellerna. /Niklas
#300642Man skulle köra en sån alldeles innan man fäller träden. Två motorsågar, en som sitter på maskinen, och en som man har i handen när man kapar och sen brosslar...
#301706Hej, Vad kul att Land hittar inspiration på skogsforum!
@Mangan, som det ser ut så kan det kanske bli svårt att köra den på liggande träd. Man kanske skulle kunna hotta upp den i fart och ha en fallskärm på den direkt den lämnar toppen...
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
