lör 31 maj 2014, 16:48#281861Dessa pölar bryr sig Södra inte om. De är inte 50 meter långa.
- Det skulle behövas "skuttväxel" om jordbrukstraktor skall fram där.
Det är väl dessa som ger kvicksilverurlakning?
Under pölen är det markpackat!!!!!
En flyttningskostnad då och då löser en del av detta.
Skogsnyheter
Markpackning kostar skogsbruket miljarde
mån 02 jun 2014, 08:38#282124Överfarten är fysiskt klarad.
Hur mycket slam och jord har spolats framför maskinhjulen och "gått över kanten" ner i diket?
Avverkningen var gjord ca 1/2 år före fotograferingen.
Får certifierad verksamhet göra så här?
Hur mycket slam och jord har spolats framför maskinhjulen och "gått över kanten" ner i diket?
Avverkningen var gjord ca 1/2 år före fotograferingen.
Får certifierad verksamhet göra så här?
mån 02 jun 2014, 20:49#282190Måste fråga dig Bertillsson, vad tycker du ska göras istället? Om ditt svar är flytt så frågar jag:
Vem skall betala detta?
Skall vi köra ifrån en massa objekt hela tiden och ha små kladdar kvar överallt? = arga markägare, mer miljöpåverkan och mycket mer problem med logistiken.
Eller skall allt köras på Vintern och stå stilla på vår höst? Kommer ju dock inte finnas några entrepenörer kvar då. Sen visst att det är mycket spår bitvis men sen är ju frågan; har det blivit bättre om du blickar tillbaka säg 10 år? För på dig låter det som att allting har blivit sämre, och allt är kattskit rent ut sagt.
// Jonas
Vem skall betala detta?
Skall vi köra ifrån en massa objekt hela tiden och ha små kladdar kvar överallt? = arga markägare, mer miljöpåverkan och mycket mer problem med logistiken.
Eller skall allt köras på Vintern och stå stilla på vår höst? Kommer ju dock inte finnas några entrepenörer kvar då. Sen visst att det är mycket spår bitvis men sen är ju frågan; har det blivit bättre om du blickar tillbaka säg 10 år? För på dig låter det som att allting har blivit sämre, och allt är kattskit rent ut sagt.
// Jonas
mån 02 jun 2014, 21:04#282194Man får inte köra så det läcker ut slam i bäckar, diken, sjöar eller åar alls snart. Så man kan nog räkna med högre avverknings kostnader framöver. Skogsstyrelsen kommer att kolla detta noga, vi fick höra detta på kursen mark och vatten. Det finns åtgärder för att förhindra på de mesta ställen, men det blir ju dyrare, går det inte så är det flytt som gäller å vänta på tjäle.
mån 02 jun 2014, 21:46#282200Bertilsson har bara hakat på näst miljötrend och ser ännu en chans att kasta skit på entreprenörer och skogsbolag.
Lagvrängarna står redan redo för att detaljstyra skogbruket med lagar och paragrafer i sådan mängd att den heliga skriften kommer att se lätt läst ut, jämte detta verk.
Kanske är det här Bertilsson äntligen ska få sätta avtryck i skogs Sverige. (om han får vara med)
Men lägg dessa rader på minnet. Det är skogsägarna som kommer stå med svartepetter på handen, inte bolagen och inte entreprenörerna. Om inte bolagen kan friskriva sig så att skogsägaren står som juridisk person bakom avverkningen kommer ingen skog att huggas, där det finns minsta antydan till att ett brott kan begås. Ett sådant kan vara dålig bärighet på basväg.
Endast skogar med bra bärighet och fina vägnät kommer att avverkas.
Kanske mer import av virke eller varför inte flytta industrin dit det finns virke att få tag i.
Ja då kan man stå där med sin skog som ruttnar ner, men visserligen inga spår och ingen markpackning.
Lagvrängarna står redan redo för att detaljstyra skogbruket med lagar och paragrafer i sådan mängd att den heliga skriften kommer att se lätt läst ut, jämte detta verk.
Kanske är det här Bertilsson äntligen ska få sätta avtryck i skogs Sverige. (om han får vara med)
Men lägg dessa rader på minnet. Det är skogsägarna som kommer stå med svartepetter på handen, inte bolagen och inte entreprenörerna. Om inte bolagen kan friskriva sig så att skogsägaren står som juridisk person bakom avverkningen kommer ingen skog att huggas, där det finns minsta antydan till att ett brott kan begås. Ett sådant kan vara dålig bärighet på basväg.
Endast skogar med bra bärighet och fina vägnät kommer att avverkas.
Kanske mer import av virke eller varför inte flytta industrin dit det finns virke att få tag i.
Ja då kan man stå där med sin skog som ruttnar ner, men visserligen inga spår och ingen markpackning.
tis 03 jun 2014, 07:44#282216Först vill jag uttrycka att respekten för mark har ökat. Mattorna är ett bra fall framåt.
Södras markskoningsgaranti är en dyr affär för många, utan att ge något tillbaka. En del blir dubbelt drabbade av kostnader.
- Men viktigt att säga att de entreprenörer som gör "bästa" arbetet får inte full ersättning medan den som kör "innerkurvan" gynnas.
- Skonsammare maskiner. Fiberdrives låga marktryck och ännu mindre problem med lutande maskin etc. , det borde vara ett bra "spår".
Risa i tid. Så verkar inte varit fallet i denna avverkning, som började i torrt väder.
- När hål börjat uppstå är packningen redan ett stort problem och vatten samlas.
- Djup markpackning blir allt svårare för tjäle att luckra upp eftersom vintrarna blir allt kortare.
- Bättre och fler bilvägar är väl önskvärt.
- Skogsägare som fått dessa skador blir också mindre benägen att tillåta avverkning vid tveksamma väderförhållande.
- Hur blir känslan i skogsägaren om inköpare eller entreprenör har attityd som ex. Hokatorpet hade nyss? Skogsägaren får ju stå där med problemet. Markpackning på just den typ av mark som visas bedömer jag som mest allvarlig.
Hur många m3 sörja har pressats framför hjulen och lämpats till diket. Vem får ta hand om dikesproblemet?
970D skrev:Måste fråga dig Bertillsson, vad tycker du ska göras istället? Om ditt svar är flytt så frågar jag:
Vem skall betala detta?
Skall vi köra ifrån en massa objekt hela tiden och ha små kladdar kvar överallt? = arga markägare, mer miljöpåverkan och mycket mer problem med logistiken.
Eller skall allt köras på Vintern och stå stilla på vår höst? Kommer ju dock inte finnas några entreprenörer kvar då. Sen visst att det är mycket spår bitvis men sen är ju frågan; har det blivit bättre om du blickar tillbaka säg 10 år? För på dig låter det som att allting har blivit sämre, och allt är kattskit rent ut sagt.
// Jonas
Södras markskoningsgaranti är en dyr affär för många, utan att ge något tillbaka. En del blir dubbelt drabbade av kostnader.
- Men viktigt att säga att de entreprenörer som gör "bästa" arbetet får inte full ersättning medan den som kör "innerkurvan" gynnas.
- Skonsammare maskiner. Fiberdrives låga marktryck och ännu mindre problem med lutande maskin etc. , det borde vara ett bra "spår".
Risa i tid. Så verkar inte varit fallet i denna avverkning, som började i torrt väder.
- När hål börjat uppstå är packningen redan ett stort problem och vatten samlas.
- Djup markpackning blir allt svårare för tjäle att luckra upp eftersom vintrarna blir allt kortare.
- Bättre och fler bilvägar är väl önskvärt.
- Skogsägare som fått dessa skador blir också mindre benägen att tillåta avverkning vid tveksamma väderförhållande.
- Hur blir känslan i skogsägaren om inköpare eller entreprenör har attityd som ex. Hokatorpet hade nyss? Skogsägaren får ju stå där med problemet. Markpackning på just den typ av mark som visas bedömer jag som mest allvarlig.
Hur många m3 sörja har pressats framför hjulen och lämpats till diket. Vem får ta hand om dikesproblemet?
tis 03 jun 2014, 13:30#282233Är det allvarligare att visa på vad som hänt, än att göra den förstörelse som syns och även den som inte syns med ögat.
Hur skall en tilltufsad skogsägare kunna ge bolag och entreprenörer bra förutsättningar?
- Är inte alla inblandade i skogen beroende av varandra?
- Bolagen vill ju åta sig allt och lovar att göra det på bra sätt.
Självklart kan situationen kantra så lagar blir överdrivna. Men se upp i tid så så inte "förstörare" drar med sig för många i fallet.
Utrustning och personal som har råd till att anpassa sig efter omständigheter och underlaget borde marknadsföra sig mer.
- Små maskiner är ett alternativ och dessa får god PR när det nu inträffade värderas.
Problem som växer även efteråt kan bli följden som i ett fall här där Södra var inblandad med för stora maskiner. Börja här så leder länk till ännu mer.
viewtopic.php?f=29&t=9982&p=208272#p208272
Södra är inblandad i ännu mer, som behandlas.
hokatorpet skrev:Bertilsson har bara hakat på näst miljötrend och ser ännu en chans att kasta skit på entreprenörer och skogsbolag.
Lagvrängarna står redan redo för att detaljstyra skogbruket med lagar och paragrafer i sådan mängd att den heliga skriften kommer att se lätt läst ut, jämte detta verk.
Kanske är det här Bertilsson äntligen ska få sätta avtryck i skogs Sverige. (om han får vara med)
Men lägg dessa rader på minnet. Det är skogsägarna som kommer stå med svartepetter på handen, inte bolagen och inte entreprenörerna. Om inte bolagen kan friskriva sig så att skogsägaren står som juridisk person bakom avverkningen kommer ingen skog att huggas, där det finns minsta antydan till att ett brott kan begås. Ett sådant kan vara dålig bärighet på basväg.
Endast skogar med bra bärighet och fina vägnät kommer att avverkas.
Kanske mer import av virke eller varför inte flytta industrin dit det finns virke att få tag i.
Ja då kan man stå där med sin skog som ruttnar ner, men visserligen inga spår och ingen markpackning.
Hur skall en tilltufsad skogsägare kunna ge bolag och entreprenörer bra förutsättningar?
- Är inte alla inblandade i skogen beroende av varandra?
- Bolagen vill ju åta sig allt och lovar att göra det på bra sätt.
Självklart kan situationen kantra så lagar blir överdrivna. Men se upp i tid så så inte "förstörare" drar med sig för många i fallet.
Utrustning och personal som har råd till att anpassa sig efter omständigheter och underlaget borde marknadsföra sig mer.
- Små maskiner är ett alternativ och dessa får god PR när det nu inträffade värderas.
Problem som växer även efteråt kan bli följden som i ett fall här där Södra var inblandad med för stora maskiner. Börja här så leder länk till ännu mer.
viewtopic.php?f=29&t=9982&p=208272#p208272
Södra är inblandad i ännu mer, som behandlas.
tis 03 jun 2014, 15:00#282241
Bertilsson är lite dåligt påläst, igen.
Det handlar om två helt olika problem som har helt olika orsaker och konsekvenser.
Markkompaktering uppstår om en relativt torr, finkornig jord utsätts för hårt tryck. Det är ett marginellt problem på normala moränmarker.
Körskador, där maskinernas hjul skapar djupa diken fyllda med en jord-vatten-blandning, alltså det vi i dagligt tal menar med "körskador", uppstår i vattenmättad jord (oftast finjordsrik) och skapar därför ingen kompaktering. Det som händer är att den vattenmättade jorden rörs om och förlorar sin struktur.
Bertilsson skrev:Markpackning på just den typ av mark som visas bedömer jag som mest allvarlig.
Hur många m3 sörja har pressats framför hjulen och lämpats till diket. Vem får ta hand om dikesproblemet?
Bertilsson är lite dåligt påläst, igen.
Det handlar om två helt olika problem som har helt olika orsaker och konsekvenser.
Markkompaktering uppstår om en relativt torr, finkornig jord utsätts för hårt tryck. Det är ett marginellt problem på normala moränmarker.
Körskador, där maskinernas hjul skapar djupa diken fyllda med en jord-vatten-blandning, alltså det vi i dagligt tal menar med "körskador", uppstår i vattenmättad jord (oftast finjordsrik) och skapar därför ingen kompaktering. Det som händer är att den vattenmättade jorden rörs om och förlorar sin struktur.
tis 03 jun 2014, 15:28#282243Ser verkligen jorden som visas i bilderna ut som normal moränjord? Det saknas ju de mindre stenarna. Jorden är väl åtminstone sådan, som man inte vill köra i, när det är blött?
Vad har hänt med sörjan som hamnade i diket vid varje överfart på avverkningen som var mycket stor? Ta gärna stöd från denna bilden.
Fundera också på helheten:
Vilka företag gör på detta sätt?
Vad kostar flyttning för skotare.
Vad kostar flyttning av grävare
Vad kostar omröring av återstående sörja med grävare så det ser slätt ut ca 400 m långt?
Vilken bärighet har vägen de närmaste 5 åren?
Har inga problem uppstått?
Skogsforskare skrev:Bertilsson skrev:Markpackning på just den typ av mark som visas bedömer jag som mest allvarlig.
Hur många m3 sörja har pressats framför hjulen och lämpats till diket. Vem får ta hand om dikesproblemet?
Bertilsson är lite dåligt påläst, igen.
Det handlar om två helt olika problem som har helt olika orsaker och konsekvenser.
Markkompaktering uppstår om en relativt torr, finkornig jord utsätts för hårt tryck. Det är ett marginellt problem på normala moränmarker.
Körskador, där maskinernas hjul skapar djupa diken fyllda med en jord-vatten-blandning, alltså det vi i dagligt tal menar med "körskador", uppstår i vattenmättad jord (oftast finjordsrik) och skapar därför ingen kompaktering. Det som händer är att den vattenmättade jorden rörs om och förlorar sin struktur.
Vad har hänt med sörjan som hamnade i diket vid varje överfart på avverkningen som var mycket stor? Ta gärna stöd från denna bilden.
Fundera också på helheten:
Vilka företag gör på detta sätt?
Vad kostar flyttning för skotare.
Vad kostar flyttning av grävare
Vad kostar omröring av återstående sörja med grävare så det ser slätt ut ca 400 m långt?
Vilken bärighet har vägen de närmaste 5 åren?
Har inga problem uppstått?
tis 03 jun 2014, 15:31#282244Jorden ser ut att ha varit vattenmättad, därför all slambildning, och då blir det ingen kompaktering.
tis 03 jun 2014, 19:53#282260De största makroporerna kan ju ha varit luftfyllda, och övriga porer vattenfyllda. Grundvattenytan ligger då nära markytan, varpå det då sker lätt kompaktering vid överfarter.
/Niklas
/Niklas
/Niklas
TS
tis 03 jun 2014, 20:45#282268Det är väl klart att det inte är bra. Ingen kan motbevisa det. Som svar på nån av dina frågor bertilsson så Alla bolag gör spår i skogen. Så länge maskinerna kör på marken kommer det både bli spår och markpackning. Tänk på att det kan bli värre markpackning utan att det är spårigt. Sen tycker jag inte att utvecklingen går åt ett bra håll. Tyngre maskiner med sämre lastindex, bolag som vill få billigare virke, en bransch som är väldigt mycket emot förändringar o nytänk. Även mig själv då jag dömer ut den nya drivaren fibertrac? helt o fullt. Jag har ingen lösning på problemet, o jag tror ingen annan har det egentligen heller, då hade det varit gjort något åt det, men som oftast så går det bra att gnälla på andra så länge man inte behöver ta eget ansvar. Som ett allternativ långt i framtiden så tror jag det måste till något flygande föremål som kan ta ut virket. Ett allternativ i närmaste tiden ör något viktreducerat ekipage med stora hjul. Gärna med nån duktig förare som inte använder maskinen som järnspett. Därav kommer mycket av dom extra vikterna. när någon maskin spricker7
tis 03 jun 2014, 20:48#282269eller går sönder så lägger tillverkarn på lite extra matrial så det inte ska hända igen. Mycket för att maskinerna har använts ovarsamt. Lägre vikt, lite lägre kapacitet men förhoppningsvis bättre mark efteråt
ons 04 jun 2014, 07:56#282298Den som har den absoluta hela sanningen må ge sig tid att förklara här.
- Bilder som sänts till mig är tagna för ca 3 veckor sedan.
- Avverkningen gjordes förra hösten.
- Avverkningen har blivit samtalsämne.
- Området har nu omedelbart nu blivit "jämnat till".
Oavsett part i sammanhanget verkar ändå uppfattningen överlag vara att detta som visas är inte bra.
- Vattnet rinner ju inte ner i marken i en tid då det är viss nederbördsbrist. Hur länge kvarstår dessa förutsättningar för vattensamlingar där kvicksilver lakas ut och förflyttas till lägsta punkt som är vattendrag/dike.
Som debatten blivit så hade större kunskap varit bra, för att besvara yttrande av stor partisk avsikt, om än baserad på förståeligt överlevnadsbehov.
- Några med kunskap från jordbruk har skickat några kommentarer, efter yttrandet "Jorden ser ut att ha varit vattenmättad, därför all slambildning, och då blir det ingen kompaktering."
- Ingen kompaktering sker om skotaren på 40-50 ton flyter.
- Om det är kvicksand sker ingen kompaktering.
- Eftersom hjulen når fast mark under den flytande sörjan så sker där en kompaktering. Om den är 30% eller 80% mot normalt, för 30-50 lass, det kan han inte säga.
- Jag minns från jordbruket som ung hur t.o.m. spåren efter hästen som ändå använde träskor syntes genom sämre etablering och utveckling av grödan efter sådd.
- Det sägs att torr jordbruksmark packas i mindre omfattning än normal mark för vårbruk. Det sägs som en uppmaning i syftet som inledde detta inlägg.
Undvik att försvara detta problem, som har eskalerat. Det försenar utveckling av bättre utrustning, som t.o.m. motarbetas vid felaktiga försvar.
- Som exempel som ingen bör känna sig berörd av nu, det är när skogschefen drack Hormoslyr i TV. Där hade forskning inte belyst risken med dioxiner i medlet. Det uttrycktes att dödlighetstalet var större för koksalt än för Hormoslyr. (Problemet gällde forskning med försöksdjur som dog nära i tiden.)
- Bilder som sänts till mig är tagna för ca 3 veckor sedan.
- Avverkningen gjordes förra hösten.
- Avverkningen har blivit samtalsämne.
- Området har nu omedelbart nu blivit "jämnat till".
Oavsett part i sammanhanget verkar ändå uppfattningen överlag vara att detta som visas är inte bra.
- Vattnet rinner ju inte ner i marken i en tid då det är viss nederbördsbrist. Hur länge kvarstår dessa förutsättningar för vattensamlingar där kvicksilver lakas ut och förflyttas till lägsta punkt som är vattendrag/dike.
Som debatten blivit så hade större kunskap varit bra, för att besvara yttrande av stor partisk avsikt, om än baserad på förståeligt överlevnadsbehov.
- Några med kunskap från jordbruk har skickat några kommentarer, efter yttrandet "Jorden ser ut att ha varit vattenmättad, därför all slambildning, och då blir det ingen kompaktering."
- Ingen kompaktering sker om skotaren på 40-50 ton flyter.
- Om det är kvicksand sker ingen kompaktering.
- Eftersom hjulen når fast mark under den flytande sörjan så sker där en kompaktering. Om den är 30% eller 80% mot normalt, för 30-50 lass, det kan han inte säga.
- Jag minns från jordbruket som ung hur t.o.m. spåren efter hästen som ändå använde träskor syntes genom sämre etablering och utveckling av grödan efter sådd.
- Det sägs att torr jordbruksmark packas i mindre omfattning än normal mark för vårbruk. Det sägs som en uppmaning i syftet som inledde detta inlägg.
Undvik att försvara detta problem, som har eskalerat. Det försenar utveckling av bättre utrustning, som t.o.m. motarbetas vid felaktiga försvar.
- Som exempel som ingen bör känna sig berörd av nu, det är när skogschefen drack Hormoslyr i TV. Där hade forskning inte belyst risken med dioxiner i medlet. Det uttrycktes att dödlighetstalet var större för koksalt än för Hormoslyr. (Problemet gällde forskning med försöksdjur som dog nära i tiden.)

Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).