#276996Tycker diskussionen hamnat lite vid sidan av frågan. Det finns inte många skogsägare som är bredda att betala för att få skogen gallrad. Dessutom vill man gärna få med alla åtgärder med samma maskin. Det talar mot de beståndsgående.
#277000Det är ett väldigt konstigt försök. Om man vill veta hur hög- och låggallring påverkar beståndsutvecklingen är det bättre att läsa kapitlet Gallring i Skogsskötselserien. Där redovisas resultaten av den landsomfattande försöksserie som las ut av SLU under framförallt 1970-talet.
#277001På sidan 24 i ovanstående står det om stickvägarnas påverkan.
För övrigt är det väll lite fel att prata om den totala volymproduktionen efter gallring(även om man vill den ska vara så hög som möjligt) för vill man bara ha hög volymtillväxt ska man ju inte gallra alls.
Det mer intressanta borde väll vara om det är de träd med bäst möjlighet till hög värde/diameter/volymtillväxt som står kvar och hur många av dom som står kvar. Andelen selektivt och tvingande uttag. Blir hela beståndet väl genomgallrat får man ju en högre/jämnare medelstam nästa gallring=billigare avv. kostnad. Kortare stickvägsavstånd,mindre uttag mellan vägarna ger mindre diametertillväxt och lägre medelstam i kommande gallringar=dyrare avv. kostnad
Sen hävdar jag fortfarande att största vinsten med att försöka hålla ner stickvägsarealen är minskad risk för vindfällor, och att det blir mindre snöbrott i en jämt gallrad dunge med jämna kronor.
Men visst,även jag har funderat på att de hade det varit skönt med en större maskin med bättre komfort ibland.
J.J(önsson )skog &maskin ab Rottne H8 &F10.Valtra T160.jabo fläcken mb-aggregat
#277013Han refererar till några interna, ej vetenskapligt granskade rapporter och försöket i Kolfallet, som är ett högst tveksamt försök. Precis som han skriver så måste man hålla isär vad som är effekt av stickvägsareal och effekt av skador, liksom om man jämför st/ha och grundyta/ha inklusive eller exklusive stickvägar.
Sen kan man inte utvärdera de långsiktiga effekterna efter 15-20 år och den prognosmodell han använt för att försöka gissa framtida utveckling visade sig senare innehålla en del programmeringsfel som gjorde att exv jägmästarutbildningen slutade att använda den.
Idag finns helt enkelt inte vetenskapligt stöd för att säga att det totala utfallet i volym, kvalitet och skador skulle bli bättre med längre mellan stickvägarna. Intuition och känsla säger för de flesta att det ser bättre ut efter en beståndsgående skördare, men det är inget hållbart argument. Intuition och känsla leder oss ofta fel när det gäller hur skog och träd fungerar.
#277028Huvudsaken är att den som sitter bakom spakarna vet vad han gör. Jag har kört om gallringar efter både långkranar och beståndsgående som sett för J-a ut. Fördelen med stickvägsmaskiner för oss som kör är att komforten är som natt och dag. Men här hos mig vill många ha H8or, och få finns, då är ekonomin bäst för mig att ha det. Men huvudsaken är den som håller i spakarna.
#277035Utan att ha räknat ekonomiskt på det, kan jag ta några skadade trän framför att få markskador. Det talar för mindre maskiner, såsom jag ser det. Så jag hoppas på utvecklingen inte stannar av bland de mindre maskinerna.
#277043Axl Det handlar inte om att betala. Vi pratar kanske mellan 5-15kr per fub i skillnad. I netto för oss markägare. Ja Nutte, jag har inte kört mycket men du styrker mitt påstående genom att hävda komforten. För föraren i mellan till stora maskiner i 2:a gallring. Försök o tänka dig samma maskin utan o stressa genom fub per timme utan utföra en åtgärd så tror jag maskinerna håller bättre. Lägre netto, ja. Men betala nej. kanske 10-15kr/fub sämre betalt. Men vad
the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem
#277047Egentlige är det fel tänkt från början att köra förstagallring på fub. Tänk om det fick gå på timme i stället och då rent utav kanske bli en liten kostnad för gallringen,vilka fina gallringar det skulle kunna bli. När jag rensar skogsdiken som är en skogsskötselåtgärd så är det ingen markägare som vill veta pris per meter utan det är per timme. Båda är en skogsködselåtgärd anser jag,det är inte förrän i andragallringen man skall förvänta sig netton.
#277052Så var det ganska länge, innan det fanns engreppsskördare som kunde köra första gallring. Fram till mitten av 1980-talet räknade man med att första gallringen gick minus, andra möjligen ett litet netto, men det var i slutavverkningen man skulle få tillbaka pengarna.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
