www.chainsawcollectors.se
mghg skrev:anersimyra skrev:[Appropå på bilder av kilar i ett tidigare inlägg av Huskykman]
Den undre är vanlig i staterna och Kanada, den ger en våldsam lyftkraft..
Vad är det som medför att denna kil "ger en våldsam lyftkraft"? Vad är det för längd och höjd på kilen?
Jag vill för egen del slå ett slag för den stora EIA-kilen som är 24 cm lång och 3 cm hög i bakkant. (Som diskuterats i en annan tråd har denna typ av kil tidigare varit märkt BAHCO och Sandvik, och numera finns den även att få med Stihl-klistermärke.)
JörgenO skrev:Tänkte på de aluminiumkilar som visats tidigare.
En klar nackdel med dem är att man inte kan få orange spån ur dem som jag ibland brukar få ur mina plastkilar om de inte har vettt att flytta sig
Mange skrev:Jag ska försöka förklara mig bättre. vad jag menar med vi och dem.
Mange skrev:Dom som ska ordna detta är ni på SS och de andra olika som även de erbjuder samma utbildning vi ska tvunget ha.
Mange skrev:Länge har det pratas om såg kort och behörigheter som myndighet bestämt att vi ska ha.
Det var klubbat o klart innan debatten kom igång. SS startades väl för detta ändamål inte sant?
Mange skrev:Varför inte lägga de resurserna i den myndighet som redan finns?
Varför är inte SS innom Skogsstyrelsen?
Mange skrev:Det är med säkerhet billigare att utveckla en redan existerande organisation än att göra flera paralellt oberoende. Kostnaderna för detta ska vi betala.
Även de medel som kommer från EU är skattemedel som vi betalt.
Det borde gå o få till detta smidigare.
Att sponsorer går in och marknadsför sig är väl sin sak, det är inte så seriöst ändå så varför inte sko sig om det går?
Mange skrev:Att ta en behörighet som vi blir påtvingade skulle inte behöva vara så krångligt.
Det har inte varit det förr.
Mange skrev:Det kvittar hur man gör, två kilar blir aldrig bättre än en större.
mghg skrev:Mange skrev:Det kvittar hur man gör, två kilar blir aldrig bättre än en större.
Om jag förstått dig rätt så har du du med dig flera olika kilar i olika storlekar. För egen del nöjer jag mig med tre eftersom det går utmärkt att använda två stora EIA-kilar för att få dubbla lyfthöjden, maximalt 6 cm.
anersimyra skrev:Då skulle du se STÅLKILARNA jag lät tillverka på SSAB Oxelösund !!! Såg kanonfina ut med frästa räfflor, riktigt höga i bakkant, fungerade uselt. " Mördade " kedjorna. Tyckte då att kilar vart bäst till att klyva ved med.JörgenO skrev:Tänkte på de aluminiumkilar som visats tidigare.
En klar nackdel med dem är att man inte kan få orange spån ur dem som jag ibland brukar få ur mina plastkilar om de inte har vettt att flytta sig
mghg skrev:
Jag vill för egen del slå ett slag för den stora EIA-kilen som är 24 cm lång och 3 cm hög i bakkant. (Som diskuterats i en annan tråd har denna typ av kil tidigare varit märkt BAHCO och Sandvik, och numera finns den även att få med Stihl-klistermärke.)
anersimyra skrev:Var hörnet bör läggas, åtgärder för att inte sågen ska riskera att fastna, minsta och största tjocklek på brytmån beroende på trädets storlek, åtgärder för att " rädda " en fastklämd såg, nedtagning av fastställt träd,viktfördelning mm. Allt detta grundläggande gås noggrant igenom på B delen. Syftet är att ge novisen grundläggande kunskaper och förståelse om arbetstekniken. Vi som huggit sen " hedenhös " med andra metoder får möjlighet att lära ny arbetsmetodik. Själv har jag numera börjat använda kil, efter att ha använt kilar med taskig konstruktion i slutet av sjuttiotalet.Jag har alltså i alla år ansett kilar vara värdelösa i arbetet. Numera inser jag att kilen i de flesta fall är att föredra. Ny kunskap om de olika trädslagens egenskaper var även det nyttigt att lära. Att inte lägga fällskäret över riktskär om risk för snedfibrighet kan misstänkas hade jag aldrig hört talas om. När jag gick skogsskola i mitten av sjuttiotalet skulle fällskär göras över riktskär i alla lägen. Jag hade alltså för nära 40 år sedan lärt mig något som kan vara potentiellt farligt Men nu har jag gått kursen och lärt mig veta bättre. Faktum är att vi gamla uvar har störst utbyte av dessa kurser, en mängd andra yrkesgrupper fortbildas ständigt. Jag fick i skolan lära mig nedtagning med kana på slana, efter kursen blev jag varse att metoden jag fick lära mig är fullständigt livsfarlig, en helt säker metodik med kana på slana finns i dag, något jag lärde mig efter att ha arbetat i skogen i 38 år.. Dessutom var det trevligt på kursen, lite som att göra lumpen.