mån 25 feb 2013, 11:25#214175
Forskning handlar i grunden om att ta fram generell kunskap om hur världen och naturen fungerar, inte om att ge praktiska råd för hur man exv ska sköta sin skog.
Det går alldeles utmärkt för en enskild skogsägare att testa sig fram, försöka ta tillvara beståndsföryngring eller testa något annat sätt att sköta sin skog. Men då är det inte forskning utan mer nåt slags praktisk försöksverksamhet i egen regi.
Det finns ett mellanled mellan själva forskningen och den praktiska tillämpningen, där man försöker dra praktiska konsekvenser av forskningen.
Den medicinska forskningen är ett bra exempel som de flesta brukar förstå. Först sker själva forskningen. Någon får en idé, man ställer upp en hypotes och gör experiment för att testa om man har rätt. Om hypotesen håller så ska man sen testa de resultat man fått fram i så kallade kliniska tester, dvs man provar den nya operationsmetoden eller läkemedlet på testgrupper och registrerar noga vad som händer rent praktiskt i lite större skala, och till sist drar man slutsatsen om man ska förändra operationsmetod eller släppa ett nytt läkemedel.
I skoglig forskning är det ibland en gråzon, dvs en del av forskningen är egentligen ett slags klinisk test direkt. Någon kommer på att det borde vara en fördel att markbereda på ett annat sätt, och då anlägger man markberedningsförsök för att testa, istället för att först försöka ta reda på exakt hur markberedningen förändrar vattenupptagning eller vad det nu kan vara.
I debatten om hyggesfritt skogsbruk är väldigt mycket av det som presenteras bara lösryckta idéer, hypoteser som aldrig testats överhuvudtaget. Man plockar pusselbitar från en mängd studier och formulerar en ny hypotes - "såhär borde det vara" - men man testar inte hypotesen utan man marknadsför den direkt och säger "gör såhär så blir allting bättre!".
Det går inte att beställa forskningsresultat eftersom det vi gör publiceras i internationella tidskrifter, och innan dessa publicerar nånting så låter de andra forskare granska det hela, anonymt. Det kan bli fel ändå ibland, dvs dålig forskning slipper igenom, men det gör det svårt att "beställa" forskningsresultat som pekar åt ett visst håll.
Men det gör också att man ska vara vaksam mot forskningsresultat som INTE publiceras den gängse vägen, i internationella tidskrifter, utan att ha granskats. En SDC-rapport räknas exempelvis inte som vetenskaplig publicering eftersom den inte är utsatt för oberoende granskning innan den publiceras.