#195230Beskriv "utnyttjas 70 % i den stora trumman"
Ändrar här:
ser varifrån 70 % kommer från och det är egentligen friktionsförlusten mellan rörvägg och vatten. För att fylla röret bör inloppet trycksättas exempelvis med en högre vattennivå än inloppet vilket bildar ett övertryck som tar ut friktionsförlusten.
Hjälper inte med rör i rör.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
#195237"utnyttjas 70 % i den stora trumman" Med det menade jag att i utloppsänden är 70% strömmande vatten och 30% luft. Och i de där 30% luft finns det plats för ett mindre rör.
Men jag förstår att vore lösningen såhär enkel skulle det knepet nyttjas.
"Du kan ta smålänningen ur Småland men aldrig Småland ur smålänningen"
#195321Trådens frågeställning var, Effektivaste inlopp på vägtrumma? Kul att så många intresserar sig för flödet och inte så konstigt att man missar frågan.
Har då försökt att söka mer information och förenklat har jag kommit fram till;
Man kan erhålla bättre flöde med en inloppskon, vid vattenkaft så krymper man dem av (ekonomiska skäl) ofta till - längd ca 5x diameter på trumman, samt diameter på inloppskon (konfusor) ca 3 x diameter på trumman.
Dessutom För turbulent strömning är friktionsfaktorn mer influerad av väggens råhet (läs insidan på trumman) och jag har konstaterat att jag har turbulent strömning samt att trumman inte är slät på insidan.
Min slutsats Rent praktiskt bör diket vara 1,8 meter brett samt smalna av till 60 cm på en sträcka av 3 meter vilket är möjligt att åstadkomma. Ett slätt rör vore idealiskt. Kanske inloppskonen kunde minska turbulensen?
machonisti skrev:Kan handla om laminär kontra turbulent strömmning.
Laminär är jämn men turbulent strömmning stjäl energi. Måste tänka vidare.
Vi kan glömma laminär strömning i vägtrummor och diken, då vattenhastigheten är alldeles för hög. Det råder alltså alltid turbulent strömning i vägtrummor, åtminstone vid högvattenflöden, som ju är det intressanta vid dimensionering.
Sedan kan man ju diskutera om det är hydrauliskt glatt eller hydrauliskt rått, men det är ju en annan fråga. /Niklas
Hema skrev:Men ÅsaNisses tips att lägga ett extrarör eller kanske tom. två stycken (ett rör på var sida om det stora), låter ju både enklare och billigare. Kanske borde man kunna döpa denna lösning till mussepigg-lösningen.
Rent ingenjörsmässigt så ligger denna lösning på Musse Pigg-nivå. Nä, ska det vara flera rör, så bör de ligga på ungefär samma höjdnivå och vara ungefär av samma dimension. Två parallella 600 mm rör ger ungefär samma totala flödeskapacitet som ett 800 mm rör. (Även om flödesarean blir lite större med två st 600 mm rör, så blir i gengäld friktionen större i 600 mm-rören). /Niklas
Senast redigerad av Niking tis 20 nov 2012, 21:33, redigerad totalt 1 gång.
rokon skrev:Trådens frågeställning var, Effektivaste inlopp på vägtrumma? Kul att så många intresserar sig för flödet och inte så konstigt att man missar frågan.
Har då försökt att söka mer information och förenklat har jag kommit fram till;
Man kan erhålla bättre flöde med en inloppskon, vid vattenkaft så krymper man dem av (ekonomiska skäl) ofta till - längd ca 5x diameter på trumman, samt diameter på inloppskon (konfusor) ca 3 x diameter på trumman.
Dessutom För turbulent strömning är friktionsfaktorn mer influerad av väggens råhet (läs insidan på trumman) och jag har konstaterat att jag har turbulent strömning samt att trumman inte är slät på insidan.
Min slutsats Rent praktiskt bör diket vara 1,8 meter brett samt smalna av till 60 cm på en sträcka av 3 meter vilket är möjligt att åstadkomma. Ett slätt rör vore idealiskt. Kanske inloppskonen kunde minska turbulensen?
I princip gäller att ju jämnare och längre avsmalningen blir in till vägtrumman, ju mindre blir friktionsförlusterna och ju större blir flödet genom vägtrumman. (Det förutsätter ju att vägtrumman är den flödesbegränsade faktorn i systemet). /Niklas
ÅsaNisse skrev:Detta med ökande vattenflöden beror även på att det dikas i markena så att vid kraftiga regn och snösmältning kommer vattenet snabbare fram. Detta ställer då större krav på trummor också.
Lägg därtill mer hårdgjorda ytor och klimatförändringarna, som enligt prognoserna ska ge mer nederbörd under vinterhalvåret, när växtligheten knappt tar upp något vatten.
Dessutom slits trummorna med tiden och får en successivt försämrad flödeskapacitet, varför en ny trumma med samma diameter alltid får en större flödeskapacitet än originaltrumman.
ÅsaNisse skrev:En smidig lösning på problemet om man inte vill lägga en helt ny större trumma är att komplettera med en mindre ( 300mm) plasttrumma som läggs så högt att den bara tar flöde när orginaltrumma börjar bli full. Låt säga plasttrummans vattengång är 20 cm under hjässan på orginaltrumman. Det blir en form av bräddavlopp.
Mja, det blir en ganska liten effekt, då det rör sig om ganska stora flöden när väl det tänkta "bräddavloppet" kommer till användning. Bättre då att lägga ner en rejäl större trumma och ta bort den gamla, alternativt lägga ner en parallell trumma av samma dimension, så att det blir två parallella trummor.
ÅsaNisse skrev:En annan synpunkt är att ( om jag minns rätt) markägare nedstöms är skyldiga att ta emot vattenföringen så att det inte hindrar flödet. Alltså måste diken rensas och trummor underhållas så att de inte dämmer.
Stämmer förvisso! Men uppströms markägare är också skyldig att betala sin del av kostnaden för underhållet i nedströms liggande flödessystem. Därav ca 20 000 samfällda dikesföretag genom åren (där många sorgligt nog är helt avsomnade). Man kan ju inte både ha kvar kakan och äta upp den...
#195354Niking Ptja självklart menade jag att rörens topp skulle ligga parallellt med varandra, men det blev enklare att visualisera det hela med en bild o musse pigg finns det gott om. Att lägga dessa rör kan man ju göra för hand, men att byta ut hela huvudröret mot ett större krävs maskiner.
De små rören är billigare, mer lätthanterligare och en liten vägförening kan göra det själva. Men om detta inte hjälper får man såklart byta upp sig. Jag ser detta som ett relativt enkelt sätt att öka genomströmningen. Det kan ju knappast bli sämre, sedan beror det såklart på hur stort genomströmning och variation man har.
Sedan att kalla det för mussepigglösningen låter sisådär, det kan jag hålla med om.. mussepiggmetoden låter något bättre
#195362Även i små vägföreningar brukar det finnas någon som har åtminstone en traktorgrävare, så det brukar inte vara något större bekymmer. Är det små vägföreningar, så brukar inte heller dikena vara särskilt djupa.
F.ö. kallande jag det för Musse Pigg-nivå och inte Musse Pigg-lössning... /Niklas
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).