lör 01 sep 2012, 18:35#184891Var ute och tittade på ett ställe som vi högg fröträd för ca 20-25 år sedan.
Det är ca 60% tall resten gran med lite inslag av björk. Svärfar har röjt lite grann men det är väldigt tätt på många ställen, det ser ut som tallen är på väg att självgallra fläckvis.
Träden ligger mellan 2m upp till ca 15 m höjd, dom stora träden är väldigt kvistiga långt ner på stammen, många granar väldigt risiga. Hur tätt ska jag ställa skogen? Ska jag ta bort dom risiga och kvistiga träden eller hur skulle ni göra?
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Gallring enligt kontinuitetsskogsbruk
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in TS
lör 01 sep 2012, 19:43#184901Om du ska ta bort kvistvargarna beror ju på hurudant beståndet är. Tall är ju ett trädslag som man ska försöka få så jämnhögt som möjligt. Alltså löns det att ta bort dom "överdrivet" höga och låga trädena. För tallen ska ha mycket ljus och då går det inte att ha en massa höga vargträd som skuggar en massa andra träd, då överlever bara vargarna. Och dom korta och klena tallarna överlever inte heller till slutavverkning eftersom dom växer under alla andra träd och på det viset hamna i skugga, dom är dessutom känsliga för snöbrott om dom lämnas kvar vid en gallring. Och stormfasta är dom inte heller för dom har för dåligt rotsystem. Ska du lämna nån björk i tallbeståndet så se till att björken är en hel del kortare än tallarna för man vill inte att björken ska hinna före och piska tallarna.
Granen däremot tål ganska bra att växa i olika skikt så där spelar det inte så stor roll om vissa träd är lite högre eller lägre än andra. Höjden i granbestånd brukar jämna ut sig själv med tiden. Bland granarna så kan du gott lämna ett inslag av björk, men inte för nära granarna. Granen trivs bra av lite måttlig skugga av björk så en blandskog brukar vara att föredra.
Men jag skulle nog ta bort så mycket av vargarna som möjligt, om det inte skapar en väldigt stor lucka i beståndet. Isåfall är det lika bra att spara vargen tills nästa gallring så får den ju producera massaved. Men om det finns tillräckligt med fina stammar runt omkring vargträdet så skulle jag definitivt ta bort vargen, den blir inte till någon prima stockstam utan den hämmar bara dom kringvarande stammarna i onödan. Men att ta bort ett vargträd som lämnar en onödigt stor lucka leder bara till att dom träd som står i kanten av luckan söker sig mot ljuset och blir ofta dom också väldigt kvistiga på den sida som står mot luckan.
Det är svårt att säga hur tätt du ska lämna skogen då man inte har sett skiftet själv. Men det finns ju gallringsmallar man kan följa, men om skogen är yngre så brukar man nog bara följa stamantalet och inte använda sig av grundyta. När man utför en egentlig röjning (normalt vid 5-8 meters höjd) så brukar man, beroende på marktyp och trädslag, lämna 1800-2200 stammar/ha.
Granen däremot tål ganska bra att växa i olika skikt så där spelar det inte så stor roll om vissa träd är lite högre eller lägre än andra. Höjden i granbestånd brukar jämna ut sig själv med tiden. Bland granarna så kan du gott lämna ett inslag av björk, men inte för nära granarna. Granen trivs bra av lite måttlig skugga av björk så en blandskog brukar vara att föredra.
Men jag skulle nog ta bort så mycket av vargarna som möjligt, om det inte skapar en väldigt stor lucka i beståndet. Isåfall är det lika bra att spara vargen tills nästa gallring så får den ju producera massaved. Men om det finns tillräckligt med fina stammar runt omkring vargträdet så skulle jag definitivt ta bort vargen, den blir inte till någon prima stockstam utan den hämmar bara dom kringvarande stammarna i onödan. Men att ta bort ett vargträd som lämnar en onödigt stor lucka leder bara till att dom träd som står i kanten av luckan söker sig mot ljuset och blir ofta dom också väldigt kvistiga på den sida som står mot luckan.
Det är svårt att säga hur tätt du ska lämna skogen då man inte har sett skiftet själv. Men det finns ju gallringsmallar man kan följa, men om skogen är yngre så brukar man nog bara följa stamantalet och inte använda sig av grundyta. När man utför en egentlig röjning (normalt vid 5-8 meters höjd) så brukar man, beroende på marktyp och trädslag, lämna 1800-2200 stammar/ha.
Har alltid jobbat i skogen och kommer troligtvis alltid att göra det
lör 01 sep 2012, 19:53#184905Man står där med såg i hand å gamnacke uppåt.....
-Jaha, vilket plockepinn. Var ska jag börja?
Droppar sågen å tar fram färgbandet.
-Om jag tar den så blir den kvar å dom ryker.....
-Men den fula, hmm kanske nått snickeri av den?
-Så trött jag blev, månne man skulle ta ny sats imorron?
-Jaha, vilket plockepinn. Var ska jag börja?
Droppar sågen å tar fram färgbandet.
-Om jag tar den så blir den kvar å dom ryker.....
-Men den fula, hmm kanske nått snickeri av den?
-Så trött jag blev, månne man skulle ta ny sats imorron?
lör 01 sep 2012, 21:26#184922Finskpinne gav en MYCKET bra beskrivning. Enda invändningen mot pinnen är att NÄSTAN alltid kapa vargen för i vargens lucka brukar alltid finnas gran som ser liten och klen ut men som rusar i växt när den kommit fram.
Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.
sön 02 sep 2012, 07:31#184945Bra sammanfattade råd från Finskpinne, men det ni pratar om är helt vanlig gallring/röjning i en naturligt föryngrad ungskog, som föryngrats under fröträd. Det räknas till trakthyggesbruk - skötsel av enskiktad skog - och är ju inget nytt. Det har man sysslat med i skogsbruket i långt mer än 100 år.
Var kom "kontinuitetsskogsbruket"in?
Var kom "kontinuitetsskogsbruket"in?
TS
sön 02 sep 2012, 08:44#184954Naturlig föryngring under fröträd används i ca en fjärdedel av alla föryngrar och det har legat på den nivån sen 1950-talet, så det är inget nytt.
Det finns ett helt kapitel i skötselserien som handlar bara om detta.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-br ... -och-gran/
Det finns ett helt kapitel i skötselserien som handlar bara om detta.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-br ... -och-gran/
sön 02 sep 2012, 09:08#184957
Men om man av någon anledning vill ställa om till kontinuitetsskogsbruk i ett bestånd, är inte exemplet och metoden ovan ett ganska bra utgångsläge?
Skogsforskare skrev:Bra sammanfattade råd från Finskpinne, men det ni pratar om är helt vanlig gallring/röjning i en naturligt föryngrad ungskog, som föryngrats under fröträd. Det räknas till trakthyggesbruk - skötsel av enskiktad skog - och är ju inget nytt. Det har man sysslat med i skogsbruket i långt mer än 100 år.
Var kom "kontinuitetsskogsbruket"in?
Men om man av någon anledning vill ställa om till kontinuitetsskogsbruk i ett bestånd, är inte exemplet och metoden ovan ett ganska bra utgångsläge?
sön 02 sep 2012, 09:37#184960Om det hade varit en granskog, kanske. Det är en lång väg kvar innan skogen är fullskiktad och kan brukas med blädningsbruk.
Men nu är det en talldominerad skog, och då fungerar inte blädningsbruk.
Det vi vet fungerar är att göra som det är gjort tidigare, och som i princip är det Fiskpinne föreslår: gallra, och när det är dags för slutavverkning, föryngra med fröträd igen.
Men nu är det en talldominerad skog, och då fungerar inte blädningsbruk.
Det vi vet fungerar är att göra som det är gjort tidigare, och som i princip är det Fiskpinne föreslår: gallra, och när det är dags för slutavverkning, föryngra med fröträd igen.
sön 02 sep 2012, 17:35#184999Tack Skogsforskaren.
Jag läste lite på länken du gav mig. Det verkar som mitt sätt att hugga gör att virket blir mycket bättre, pga att jag låter träden växa upp under skärm. Det stå ju att det virket blir både tätare och rakare och mindre kvist
.86%var raka i naturligt föryngrade mot 25% för planterade.
Vet du varför det är förbjudet med kalhuggning i Tyskland och Schweiz?
Jag läste lite på länken du gav mig. Det verkar som mitt sätt att hugga gör att virket blir mycket bättre, pga att jag låter träden växa upp under skärm. Det stå ju att det virket blir både tätare och rakare och mindre kvist
.86%var raka i naturligt föryngrade mot 25% för planterade. Vet du varför det är förbjudet med kalhuggning i Tyskland och Schweiz?
TS
sön 02 sep 2012, 18:43#185005En stor orsak till att kalhyggen är förbjudna i berg och kuperad terräng är mark erosion, alltså om du hugger bort all skog så finns det inget som kommer att binda i hop marken utan vid stört regn så följer marken med med förödande konsekvenser.
Jag valde en gång skogen nu är jag fast...........
sön 02 sep 2012, 22:44#185025Kalhuggning är inte förbjudet i vare sig Tyskland eller Schweiz såvitt jag vet. Inte enligt de kollegor som har täta kontakter där.
Var har ni hört att det skulle vara förbjudet?
Var har ni hört att det skulle vara förbjudet?
sön 02 sep 2012, 23:20#185028Det är väl en uppgift som figurerar lite varstans hos privatpersoner och företag som förespråkar den s.k. Lübeckmodellen, som väl är en skötselmetod som är besläktad med naturkultur.
Kan nog vara bra att läsa på lite grundkunskaper innan man tar allt man läser som en sanning och gör radikala ingrepp i sin egen skog.
En fråga till dig Skogsforskare:
Anser du att det är omöjligt att föryngra tall genom blädningsbruk eller naturkulturmetoden?
eller:
Är det möjligt - men till priset av väsentligt sämre ekonomi / tillväxt / kvalitet?
Hagner har ju en ganska invecklad redogörelse för hur tallplantor under skärm får hög kvalitet och han menar att de trots att de stått stilla i tillväxt länge kan börja växa som en ungplanta om skärmträdet avvecklas. Han har också en teori om något som han kallar "krontal". Finns det någon forskning som stödjer detta resonemang?
Nog finns det ju blädade tallskogar där man ser fullvuxna träd som uppenbarligen tillhör olika generationer och att de yngre rimligtvis bör ha kommit upp i luckor mellan de äldre.
/andreas.
Kan nog vara bra att läsa på lite grundkunskaper innan man tar allt man läser som en sanning och gör radikala ingrepp i sin egen skog.
En fråga till dig Skogsforskare:
Anser du att det är omöjligt att föryngra tall genom blädningsbruk eller naturkulturmetoden?
eller:
Är det möjligt - men till priset av väsentligt sämre ekonomi / tillväxt / kvalitet?
Hagner har ju en ganska invecklad redogörelse för hur tallplantor under skärm får hög kvalitet och han menar att de trots att de stått stilla i tillväxt länge kan börja växa som en ungplanta om skärmträdet avvecklas. Han har också en teori om något som han kallar "krontal". Finns det någon forskning som stödjer detta resonemang?
Nog finns det ju blädade tallskogar där man ser fullvuxna träd som uppenbarligen tillhör olika generationer och att de yngre rimligtvis bör ha kommit upp i luckor mellan de äldre.
/andreas.
sön 02 sep 2012, 23:34#185029Allt är en fråga om ordval. Om du räknar fröträd och timmerställning till blädningsbruk så är svaret att det går, fast båda metderna brukar räknas till trakthyggesbruk så då är vä svaret att det inte går.
Jag gissar att du menar Hagners frihetstal? Nej det finns ingen forskning alls som stödjer det resonemanget. Finns inga studier överhuvudtaget.
Jag vet att man på SLU söker olikåldriga tallbestånd för att just kolla hur de uppkommit. Var har du sett sån skog, som inte uppkommit efter brand? Jag kan föra tipset vidare.
Jag gissar att du menar Hagners frihetstal? Nej det finns ingen forskning alls som stödjer det resonemanget. Finns inga studier överhuvudtaget.
Jag vet att man på SLU söker olikåldriga tallbestånd för att just kolla hur de uppkommit. Var har du sett sån skog, som inte uppkommit efter brand? Jag kan föra tipset vidare.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).