Sen tror jag massor på att vi kommer använda mer sågade trävaror om 50 år. Blir allt dyrare att producera syntetiska byggmaterial, och miljovänligt. Inkluderar betong i det också.
Väldigt intressant tråd du skapat "towes"!
Föryngring
Plan(t)era för framtiden
tor 15 mar 2012, 11:01#166301Varför pratar ingen om tall överhuvudtaget? Det lilla jag hunnit lära mig så här lång, och sett, är ju att tallen står stadigare än granen.
Sen tror jag massor på att vi kommer använda mer sågade trävaror om 50 år. Blir allt dyrare att producera syntetiska byggmaterial, och miljovänligt. Inkluderar betong i det också.
Väldigt intressant tråd du skapat "towes"!
Sen tror jag massor på att vi kommer använda mer sågade trävaror om 50 år. Blir allt dyrare att producera syntetiska byggmaterial, och miljovänligt. Inkluderar betong i det också.
Väldigt intressant tråd du skapat "towes"!
tor 15 mar 2012, 12:39#166317
Visst frigörs mer energi till atmosfären om det är isfritt pga vattenångan som kondenserar men samtidigt försvinner mer energi i form av friktion (vågor, strömmar). Men den extra energin pga kondensationsprocessen är försumbar på våra breddgarder till skillnad mot tropikerna.
Sen är det ju så att de flesta stormarna kommer i samband med lågtryck från väster. Ser man på en statistik av stormfrekvens så kan man urskilja en nedåtgående trend. Eftersom lågtrycken på våra breddgrader bildas pga temperatuskillnader pol/ekvator och att man antar att Arktis kommer att bli varmare med följden att temperaturkontrasten pol/ekvator minskar så kanske lågtrycken minskar i intensitet.
Men den som lever får se - gäller både klimat och framtida skog.
towes skrev:Men intressant ur utredningen är att man faktiskt befarar ökad vind i Östersjöregionen pga mindre vinterisar, vilket i sin tur ger mindre stabil atmosfär som hjälper till att ge höga vindhastigheter. Så helt obefogad är inte oron för blåsigare vintrar inom de närmaste decennierna.
Nu är inte tråden menad att enbart vara en ren miljö-tråd, ville bara förmedla grunden för min egen övertygelse att man bör plan(t)era långsiktigt.
Visst frigörs mer energi till atmosfären om det är isfritt pga vattenångan som kondenserar men samtidigt försvinner mer energi i form av friktion (vågor, strömmar). Men den extra energin pga kondensationsprocessen är försumbar på våra breddgarder till skillnad mot tropikerna.
Sen är det ju så att de flesta stormarna kommer i samband med lågtryck från väster. Ser man på en statistik av stormfrekvens så kan man urskilja en nedåtgående trend. Eftersom lågtrycken på våra breddgrader bildas pga temperatuskillnader pol/ekvator och att man antar att Arktis kommer att bli varmare med följden att temperaturkontrasten pol/ekvator minskar så kanske lågtrycken minskar i intensitet.
Men den som lever får se - gäller både klimat och framtida skog.
Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)
fre 16 mar 2012, 09:00#166535Några tankar till.
I en oviss framtid, dvs om man känner det så, gäller det att sprida riskerna. Att lägga alla ägg i samma korg bara för man "alltid gjort så" kan vara onödigt om det visar sig att just det man satsat på blir förloraren i framtiden. Det kan gälla både blåst, sjukdomar, små ilvilliga insekter eller inte minst marknaden för vissa sortiment.
Med spridda risker kanske man inte får jackpot på det allra mest lyckosamma sortimentet, men å andra sidan lär man ju aldrig hamna i en situation där man förlorar allt. I kalkylen man gör finns ju alltid ett bottenpris som "worst case" och det torde väl idag vara energisortimentet. Morgondagens marknad vet vi inte mycket om så att ha en "säkerhet" i botten att kunna räkna med är bra.
(När jag läser detta igen så slås jag av likheterna med hur en aktieplacerare skulle kunna resonera vid placering på börsen... )
Med ovanstående i tankarna så kommer ytterligare en faktor in i bilden, i tillägg till de tre jag nämnde i inledningsinlägget: Dagens sortimentsfördelning på fastigheten. Jag tittar alltså på vad som redan finns på markerna idag vid val av trädslag. Vi har övervägande gran, varför tanken att se på annat stärks. Vi har nästan en sjättedel bok, varför gör att det kanske mest lämpade sortimentets "korg" känns ganska full. Fördelningen idag får absolut inte styra mot ett mindre lämpligt trädslag, men marken är som sagt lämplig för en hel del.
Jag tackar för alla goda råd, verkligen kul att läsa alla insiktsfulla inlägg. Jag återkommer mer om detta senare.
Vill bara säga kort hur energisortimentet ("räddningsplankan") känns för framtiden i mina trakter. I hemkommunen har man satsat på stora förbränningsanläggningar för både sopor och bioenergi (läs: flis) som ger fjärrvärme och i viss mån el till kommunen. Bl.a. togs en ny stor 30MW biobränslepanna i drift 2011, i tillägg till flera redan tidigare existerande. I flera andra kommuner runt omkring i sydsverige pågår liknande satsningar.
I min hemkommun, som är en av Skånes till ytan största och sannolikt den skogrikaste(?), så fick nästan hälften av all flis hämtas utifrån. När grannkommunerna behöver flisen till egna nya pannor så lär man få söka längre efter biomassan och ett stigande pris på sikt är inte orimligt. (Jämför sopförbränning där råvaran är så eftertraktad att Halmstad kommun tom importerar sopor från Italien.)
Så "botten" i kalkylen har enligt mig en framtid. Därmed inte sagt att man bara ska satsa på snabbväxande "skitskog", men det kan absolut vara en av korgarna man lägger sina ägg i.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
I en oviss framtid, dvs om man känner det så, gäller det att sprida riskerna. Att lägga alla ägg i samma korg bara för man "alltid gjort så" kan vara onödigt om det visar sig att just det man satsat på blir förloraren i framtiden. Det kan gälla både blåst, sjukdomar, små ilvilliga insekter eller inte minst marknaden för vissa sortiment.
Med spridda risker kanske man inte får jackpot på det allra mest lyckosamma sortimentet, men å andra sidan lär man ju aldrig hamna i en situation där man förlorar allt. I kalkylen man gör finns ju alltid ett bottenpris som "worst case" och det torde väl idag vara energisortimentet. Morgondagens marknad vet vi inte mycket om så att ha en "säkerhet" i botten att kunna räkna med är bra.
(När jag läser detta igen så slås jag av likheterna med hur en aktieplacerare skulle kunna resonera vid placering på börsen...
)Med ovanstående i tankarna så kommer ytterligare en faktor in i bilden, i tillägg till de tre jag nämnde i inledningsinlägget: Dagens sortimentsfördelning på fastigheten. Jag tittar alltså på vad som redan finns på markerna idag vid val av trädslag. Vi har övervägande gran, varför tanken att se på annat stärks. Vi har nästan en sjättedel bok, varför gör att det kanske mest lämpade sortimentets "korg" känns ganska full. Fördelningen idag får absolut inte styra mot ett mindre lämpligt trädslag, men marken är som sagt lämplig för en hel del.
Jag tackar för alla goda råd, verkligen kul att läsa alla insiktsfulla inlägg. Jag återkommer mer om detta senare.
Vill bara säga kort hur energisortimentet ("räddningsplankan") känns för framtiden i mina trakter. I hemkommunen har man satsat på stora förbränningsanläggningar för både sopor och bioenergi (läs: flis) som ger fjärrvärme och i viss mån el till kommunen. Bl.a. togs en ny stor 30MW biobränslepanna i drift 2011, i tillägg till flera redan tidigare existerande. I flera andra kommuner runt omkring i sydsverige pågår liknande satsningar.
I min hemkommun, som är en av Skånes till ytan största och sannolikt den skogrikaste(?), så fick nästan hälften av all flis hämtas utifrån. När grannkommunerna behöver flisen till egna nya pannor så lär man få söka längre efter biomassan och ett stigande pris på sikt är inte orimligt. (Jämför sopförbränning där råvaran är så eftertraktad att Halmstad kommun tom importerar sopor från Italien.)
Så "botten" i kalkylen har enligt mig en framtid. Därmed inte sagt att man bara ska satsa på snabbväxande "skitskog", men det kan absolut vara en av korgarna man lägger sina ägg i.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
fre 16 mar 2012, 12:25#166557
Uvskogen:
Jag håller med dig om att tall är ett trevligt trädslag på rätt marker (och om det inte betas till bonzaibuskar).
Skrev inte Towes att det aktuella området hade bonitet G30+? Det skulle enligt mina erfarenheter vara på tok för bra marker för tallen. Jag skulle nog, i likhet med flera andra, rekommendera gran eller lärk.
Ska man satsa på rena tallbestånd bör marken inte vara bättre än T26/G24.
MVH
Alias
Uvskogen skrev:Varför pratar ingen om tall överhuvudtaget? Det lilla jag hunnit lära mig så här lång, och sett, är ju att tallen står stadigare än granen.
Sen tror jag massor på att vi kommer använda mer sågade trävaror om 50 år. Blir allt dyrare att producera syntetiska byggmaterial, och miljovänligt. Inkluderar betong i det också.
Väldigt intressant tråd du skapat "towes"!
Uvskogen:
Jag håller med dig om att tall är ett trevligt trädslag på rätt marker (och om det inte betas till bonzaibuskar).
Skrev inte Towes att det aktuella området hade bonitet G30+? Det skulle enligt mina erfarenheter vara på tok för bra marker för tallen. Jag skulle nog, i likhet med flera andra, rekommendera gran eller lärk.
Ska man satsa på rena tallbestånd bör marken inte vara bättre än T26/G24.
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
fre 16 mar 2012, 13:03#166558
Äsch då, läste inte riktigt ordentligt
, är i och för sig inte riktigt säker på att jag hade förstått bättre ändå 
. Tack "Alias"
alias skrev:Skrev inte Towes att det aktuella området hade bonitet G30+? Det skulle enligt mina erfarenheter vara på tok för bra marker för tallen. Jag skulle nog, i likhet med flera andra, rekommendera gran eller lärk.
Ska man satsa på rena tallbestånd bör marken inte vara bättre än T26/G24.
MVH
Alias
Äsch då, läste inte riktigt ordentligt
, är i och för sig inte riktigt säker på att jag hade förstått bättre ändå . Tack "Alias" fre 16 mar 2012, 13:20#166561
Alldeles oavsett våra marker här nere (som precis som alias helt riktigt påpekar är olämpliga för tall) så har du rätt i sak, Uvskogen. Tall hade varit ett utmärkt val på lite svagare mark - de frötallar vi har har i andra områden stått i alla senare stormar och de lär klara kommande tiders sommartorka bättre än gran. Dessutom kan det ligga bra till marknadsmässigt i framtiden då andelen tallmark minskar, i alla fall här nere. Jag tänker då på det du nämner om sågad trävara.
Jag tycker gott diskussionen kan utvidgas att gälla även förhållanden norröver, t.ex. uppe i "underbara Dalarna". (Har faktiskt bott där en period för länge sedan.)
Tyvärr är ju betesskadorna ett problem som gör att det även i t.ex. Småland planteras alltmer gran på tallmarker. För att återknyta till detta med riskspridning i "korgarna" ovan så är det ju olyckligt. Jag vill mena att myndigheterna underskattat problemet efter stormarna och nu blir problemen bara värre då den stam som finns kvar ska födas. Lite stöd till hägn hade varit på sin plats, men det är ju en annan diskussion.
Stort tack för detta, du är inte så dålig själv.
Uvskogen skrev:Varför pratar ingen om tall överhuvudtaget? Det lilla jag hunnit lära mig så här lång, och sett, är ju att tallen står stadigare än granen.
Alldeles oavsett våra marker här nere (som precis som alias helt riktigt påpekar är olämpliga för tall) så har du rätt i sak, Uvskogen. Tall hade varit ett utmärkt val på lite svagare mark - de frötallar vi har har i andra områden stått i alla senare stormar och de lär klara kommande tiders sommartorka bättre än gran. Dessutom kan det ligga bra till marknadsmässigt i framtiden då andelen tallmark minskar, i alla fall här nere. Jag tänker då på det du nämner om sågad trävara.
Jag tycker gott diskussionen kan utvidgas att gälla även förhållanden norröver, t.ex. uppe i "underbara Dalarna".
(Har faktiskt bott där en period för länge sedan.)Tyvärr är ju betesskadorna ett problem som gör att det även i t.ex. Småland planteras alltmer gran på tallmarker. För att återknyta till detta med riskspridning i "korgarna" ovan så är det ju olyckligt. Jag vill mena att myndigheterna underskattat problemet efter stormarna och nu blir problemen bara värre då den stam som finns kvar ska födas. Lite stöd till hägn hade varit på sin plats, men det är ju en annan diskussion.
Uvskogen skrev:Väldigt intressant tråd du skapat "towes"!
TS
fre 16 mar 2012, 18:31#166604Varför inte björk och al eller en kombination av dem? Efterfrågan verkar för tillfället att öka och det är relativt enkelt att sköta och dessutom relativt stormfast.
Personligen är jag skeptisk till att man haussar upp energisortimeten som man gör nu. Varför satsa på ett sortiment som är bland det sämst betalda per kubikmeter och utarmar marken med sin snabba omloppstid och där man på allvar pratar om skogsgödslig för att klara produktionen.
Det finns väldigt få som vill ha dyrt enerigisortiment (utom skogsägaren)
Det ligger inte ens i statens intresse att energin är dyr.
Bättre då att om möjlig satsa på bestånd som ger en del timmer och resten massa/energi så har du en riskspridning innom beståndet.
Personligen är jag skeptisk till att man haussar upp energisortimeten som man gör nu. Varför satsa på ett sortiment som är bland det sämst betalda per kubikmeter och utarmar marken med sin snabba omloppstid och där man på allvar pratar om skogsgödslig för att klara produktionen.
Det finns väldigt få som vill ha dyrt enerigisortiment (utom skogsägaren)
Det ligger inte ens i statens intresse att energin är dyr.
Bättre då att om möjlig satsa på bestånd som ger en del timmer och resten massa/energi så har du en riskspridning innom beståndet.
Glad i gråväder
lör 17 mar 2012, 11:46#166755Björk tycker jag e ett trevligt trädslag att komlettera de vanligaste trädslagen me (alltså gran då...) men Al, trivs inte de bättre på platt mark me lite fuktigare mark?
En annan sak, läste att 80% av allt som rök ner i Gudrun va gran. Å med vad som sagts tidigare om blöt-milda vintrar så kan de ju ske igen. Borde man då inte först å främst se över hur vi gallrar? Jag menar de första 2-3 åren e ju kritiska å de lär ta upp till 6 år innan granen härdat sig klart efter en normalgallring. Borde inte engallringsmetoden va död i Sydsverige på nåt decenniums sikt???
En annan sak, läste att 80% av allt som rök ner i Gudrun va gran. Å med vad som sagts tidigare om blöt-milda vintrar så kan de ju ske igen. Borde man då inte först å främst se över hur vi gallrar? Jag menar de första 2-3 åren e ju kritiska å de lär ta upp till 6 år innan granen härdat sig klart efter en normalgallring. Borde inte engallringsmetoden va död i Sydsverige på nåt decenniums sikt???
lör 17 mar 2012, 12:37#166763Hur menar du då? Gallra flera gånger gör ju att det blir flera gånger som man utsätter skogen för risk.
Däremot fröträdställning/timmerställnig med tall är ju inget jag skulle rekommendera om man är rädd för vinden. Grannens timmerställning blev vips till en fröträdställning i vinter...
Tråkigt, förstås.
Däremot fröträdställning/timmerställnig med tall är ju inget jag skulle rekommendera om man är rädd för vinden. Grannens timmerställning blev vips till en fröträdställning i vinter...
Tråkigt, förstås. Självvald väg i egen skog
lör 17 mar 2012, 14:53#166776
De e inte alls säkert. Flera svaga behöver inte ge så stor vindkänslighet även om antalet år med "nygallrat" e fler. De e styrkan i gallringen som e de kritiska. Å ska man få effekt av en enda gallring så lär den va kraftig.
Mangan skrev:Hur menar du då? Gallra flera gånger gör ju att det blir flera gånger som man utsätter skogen för risk.
De e inte alls säkert. Flera svaga behöver inte ge så stor vindkänslighet även om antalet år med "nygallrat" e fler. De e styrkan i gallringen som e de kritiska. Å ska man få effekt av en enda gallring så lär den va kraftig.
lör 17 mar 2012, 16:07#166785
Fick rådet av inspektorn som var med mig ut att just gallra flera gånger för att då hinner skogen stormsäkra sig bättre mellan varje gång. (Det är förstås enkelt för mig som kan åka till skogen i princip varje dag då den ligger bara 20 minuter från hemmet.)
Men sen är det ju de där funderingarna som den här tråden väckt. Vad är sant i framtiden. För 10 år sedan då sa jag "stackars smålänningar, där stormar det jämt, tur vi bor i Dalarna". Men det gäller ju inte längre, här blåser nu som det inte gjorde förr. Vad ska komma kan man undra.
trollskogen skrev:Mangan skrev:Hur menar du då? Gallra flera gånger gör ju att det blir flera gånger som man utsätter skogen för risk.
De e inte alls säkert. Flera svaga behöver inte ge så stor vindkänslighet även om antalet år med "nygallrat" e fler. De e styrkan i gallringen som e de kritiska. Å ska man få effekt av en enda gallring så lär den va kraftig.
Fick rådet av inspektorn som var med mig ut att just gallra flera gånger för att då hinner skogen stormsäkra sig bättre mellan varje gång. (Det är förstås enkelt för mig som kan åka till skogen i princip varje dag då den ligger bara 20 minuter från hemmet.)
Men sen är det ju de där funderingarna som den här tråden väckt. Vad är sant i framtiden. För 10 år sedan då sa jag "stackars smålänningar, där stormar det jämt, tur vi bor i Dalarna". Men det gäller ju inte längre, här blåser nu som det inte gjorde förr. Vad ska komma kan man undra.
sön 18 mar 2012, 11:16#166969[quote="trollskogen"]Björk tycker jag e ett trevligt trädslag att komlettera de vanligaste trädslagen me (alltså gran då...) men Al, trivs inte de bättre på platt mark me lite fuktigare mark? [quote]
Jag har sett fina albestånd i sluttande terräng som växer som bara den. Efter bilderna Towes visar så är det ordentligt backigt och därmed antagligen bra fart på grundvatten.
Bara ett tips, man kan flytta bokskogsarealer inom fastigheten dvs hugg ner bok på ett ställe där andra trädslag är lämpligare och plantera bok på ditt glömda hygge, men fråga skogsstyrelsen först.
Jag har sett fina albestånd i sluttande terräng som växer som bara den. Efter bilderna Towes visar så är det ordentligt backigt och därmed antagligen bra fart på grundvatten.
Bara ett tips, man kan flytta bokskogsarealer inom fastigheten dvs hugg ner bok på ett ställe där andra trädslag är lämpligare och plantera bok på ditt glömda hygge, men fråga skogsstyrelsen först.
Glad i gråväder
sön 18 mar 2012, 20:50#167053Här har du en pdf om hybridlärk http://www.skogforsk.se/upload/Dokument ... 005-16.pdf
Borde passa marken bra och har kort omloppstid i södra sverige. Sattsade på skärmstälning på tall men Gudrun stormen tog nästa alla frö träd på mitt hygge =) Se bilderna på tråden om blandskogs gallring första. Hybrid lärken har växt snabbare en björken =) Skulle inte räckomendera fröställning på stora hyggen med tanke på storm risken. mvh nalle
Borde passa marken bra och har kort omloppstid i södra sverige. Sattsade på skärmstälning på tall men Gudrun stormen tog nästa alla frö träd på mitt hygge =) Se bilderna på tråden om blandskogs gallring första. Hybrid lärken har växt snabbare en björken =) Skulle inte räckomendera fröställning på stora hyggen med tanke på storm risken. mvh nalle
sön 18 mar 2012, 22:26#167064
Tack för inlägget. Jo jag håller med, jag gillar björk starkt. Förutom vacker skog har den sina fördelar som jag gillar:
- Växer relativt snabbt
- Fungerar som "vattenpump" med dränerande förmåga på fuktig mark.
- Den är en bra markförbättrare genom sin lövfällning i blandskog där förnan annars kan vara sur.
- Utmärkt skärmträd mm.
Tyvärr så är det inte bara jag som gillar den i mina trakter, så för att plantera ett rent björkbestånd här vill det nog till stängsel.
Men där den redan finns i etablerade bestånd försöker man ju naturligtvis vårda den. Annars brukar jag mest gynna den där den är självsådd där det är blött och i luckor i granplanteringar. Jag är mot totalröjning av löv i granplanteringar, inbillar mig att fördelarna är fler (om man bara sköter och avvecklar i tid).
Björk finns definitivt i en av "korgarna" för framtiden men just i detta beståndet blir det kanske inte.
Tack även för Al-lektionen, har hittills alltid sett det som ett "träskträd".
boksson skrev:Varför inte björk och al eller en kombination av dem? Efterfrågan verkar för tillfället att öka och det är relativt enkelt att sköta och dessutom relativt stormfast.
Tack för inlägget. Jo jag håller med, jag gillar björk starkt. Förutom vacker skog har den sina fördelar som jag gillar:
- Växer relativt snabbt
- Fungerar som "vattenpump" med dränerande förmåga på fuktig mark.
- Den är en bra markförbättrare genom sin lövfällning i blandskog där förnan annars kan vara sur.
- Utmärkt skärmträd mm.
Tyvärr så är det inte bara jag som gillar den i mina trakter, så för att plantera ett rent björkbestånd här vill det nog till stängsel.
Men där den redan finns i etablerade bestånd försöker man ju naturligtvis vårda den. Annars brukar jag mest gynna den där den är självsådd där det är blött och i luckor i granplanteringar. Jag är mot totalröjning av löv i granplanteringar, inbillar mig att fördelarna är fler (om man bara sköter och avvecklar i tid).
Björk finns definitivt i en av "korgarna" för framtiden men just i detta beståndet blir det kanske inte.
Tack även för Al-lektionen, har hittills alltid sett det som ett "träskträd".
TS
sön 18 mar 2012, 23:16#167068
Touche'! Jag håller med, den är bra. Sanningen är att jag hade en ide' när jag skapade tråden och det som låg närmast just då var just det både du och 4WD föreslagit: hybridlärk. Vi har redan "fuskat" lite på några Gudrunhyggen och där det får vara ifred för viltet växer det som sjutton.
Ett intressant försök jag såg härom året uppe hos tvillingarna Erikssom i Mark var en mix av Björk och lärk, varannan rad. Vet ej hur man kom fram till detta, men tanken var nog att låta björken vara "ammträd" tills lärken fått dimension och sedan ta ner björken. Får kanske kolla hur det gått...
Men jag tycker ändå tråden behövs för det är lätt att köra fast i gamla spår. Tänk på att det är läget om 70 år man planterar för idag om man t.ex. planterar "som vanligt". Att man själv inte är med då är ett klent argument...
Spåna vidare!
nalle34 skrev:Här har du en pdf om hybridlärk http://www.skogforsk.se/upload/Dokument ... 005-16.pdf
Borde passa marken bra och har kort omloppstid i södra sverige.
...
Hybrid lärken har växt snabbare en björken.
Touche'! Jag håller med, den är bra. Sanningen är att jag hade en ide' när jag skapade tråden och det som låg närmast just då var just det både du och 4WD föreslagit: hybridlärk. Vi har redan "fuskat" lite på några Gudrunhyggen och där det får vara ifred för viltet växer det som sjutton.
Ett intressant försök jag såg härom året uppe hos tvillingarna Erikssom i Mark var en mix av Björk och lärk, varannan rad. Vet ej hur man kom fram till detta, men tanken var nog att låta björken vara "ammträd" tills lärken fått dimension och sedan ta ner björken. Får kanske kolla hur det gått...
Men jag tycker ändå tråden behövs för det är lätt att köra fast i gamla spår. Tänk på att det är läget om 70 år man planterar för idag om man t.ex. planterar "som vanligt". Att man själv inte är med då är ett klent argument...
Spåna vidare!
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).