sön 04 mar 2012, 18:38#164578kanske fel kategori men det löser väl sig.
för nån månad sedan tog jag hand om en vindfälld ek med 56cm i diameter, nu har jag träffat en kille som vill ha en filé av den att använda som bänkskiva.
det blir väl en bit som är 5cm tjock, 56 cm bred och 3,2 meter lång om jag inte minns fel på hur lång rotstocken blev.
vad kan man tänka sig ett en sån kostar?
Sågverk (mindre)
ek kostar?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in TS

sön 04 mar 2012, 19:09#164589om man utgår från 25*150 som kostar 89 kr/m blir det; 150*4=600 för att få fram en motsvarande bredd. 25*2=50 för att få fram en motsvarande tjocklek
150*4=600 *2=1200 *3,2 =3840
är det rimligt att debitera det eller ska man tänka på ett annat sätt?
bra sida föresten, har du fler?
150*4=600 *2=1200 *3,2 =3840
är det rimligt att debitera det eller ska man tänka på ett annat sätt?
bra sida föresten, har du fler?
TS
sön 04 mar 2012, 20:34#164613
Här räknar du nog lite optimistiskt om man skall uttrycka det snällt
25*150 som kostar 89 kr/m blir ca 15 kr/kvadrattum/m. Om din planka är 50x560 så blir det ca 44 kvadrattum eller 660 kr/m eller ca 2000 för hela plankan. Sedan blir väl inte hela bredden kärnvirke vilket sänker priset lite mer. Ikea tar 12,88 kr/kvadrattum/m för sina stavlimmade skivor http://www.ikea.com/se/sv/catalog/produ ... #/40123674. Min tumregel är att ha ett pris på ca 60 - 70% av Byggmax pris om man säljer till folk man känner, vilket skulle göra ca 1200 - 1400 kr för din bit
superdave skrev:om man utgår från 25*150 som kostar 89 kr/m blir det; 150*4=600 för att få fram en motsvarande bredd. 25*2=50 för att få fram en motsvarande tjocklek
150*4=600 *2=1200 *3,2 =3840
är det rimligt att debitera det eller ska man tänka på ett annat sätt?
bra sida föresten, har du fler?
Här räknar du nog lite optimistiskt om man skall uttrycka det snällt
sön 04 mar 2012, 21:09#164628jag visste väl det, jag ser alltid saker från den ljusa sidan:). jag hade aldrig en tanke på kvadrat tum, man lär sig alltid nåt nytt:) allt är inte kärnved plus att den smalnar av också.
sen måste man ju ta med i beräkningen att det är en hel bredd jag pratar om vilket är enklare att ta fram om man jämför med att limma massa stavar, en annan aspekt är att en filé passar bättre på vissa platser än en stavlimmad skiva, rätt sak på rätt plats helt enkelt. bara man hittar rätt kund som är villig att betala för sig så kan man nog få iväg den till ett bra pris.
tur att jag inte känner killen ifråga, annars är jag inte så förtjust i kompispriser, kompisen förväntar sig ju inte kompiskvalitte... även om det oftast blir bättre priser till folk man känner...
sen måste man ju ta med i beräkningen att det är en hel bredd jag pratar om vilket är enklare att ta fram om man jämför med att limma massa stavar, en annan aspekt är att en filé passar bättre på vissa platser än en stavlimmad skiva, rätt sak på rätt plats helt enkelt. bara man hittar rätt kund som är villig att betala för sig så kan man nog få iväg den till ett bra pris.
tur att jag inte känner killen ifråga, annars är jag inte så förtjust i kompispriser, kompisen förväntar sig ju inte kompiskvalitte... även om det oftast blir bättre priser till folk man känner...
TS
sön 01 apr 2012, 20:06#169009det blev ingen affär med den killen, han har vänt sig till nån annan. inte pga pris då det aldrig diskuterades.
men stocken sågades idag och här är lite bilder, notera brädan som tumstocken ligger på, den är till för att underlätta när man tar ut centrum på stocken då överkant bräda livar med överkant räls.
som stocklyftare i toppänden använder jag en gammal domkraft från en skrotad bil.
spolarvätskedunken huserar vatten och via pipen justeras flödet så det droppar ner på svärdet för kylning, det ska utvecklas när tid finnes.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
men stocken sågades idag och här är lite bilder, notera brädan som tumstocken ligger på, den är till för att underlätta när man tar ut centrum på stocken då överkant bräda livar med överkant räls.
som stocklyftare i toppänden använder jag en gammal domkraft från en skrotad bil.
spolarvätskedunken huserar vatten och via pipen justeras flödet så det droppar ner på svärdet för kylning, det ska utvecklas när tid finnes.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
sön 01 apr 2012, 20:23#169015
Man behöver inte ha överkanten på brädan i höjd med rälsens överkant. Jag kör med två lika tjocka lister som ligger på rälsens understa balk samt två avbrutna tumstockar på ca 50 cm längd. Då kan man ha en list och en tumstock i var sin ända av stocken och behöver inte flytta dem. Det spelar ju ingen roll om man mäter 25 eller 30 cm till centrum, bara det blir lika i topp och rot.
Eftersom listerna ligger under överkanten på den längsgående rälsen kan de ligga kvar när man sågar och man behöver bara flytta dem om man får toppen eller rotändan på nästa stock vid ett nytt fack. Du ser ut att ha den lite modernare rälsen med sneda kanter så då måste man kanske snedsåga listerna också.
Om du tittar i överkanten och nederkanten på den översta bilden i inlägget
viewtopic.php?p=28866#p28866 så ser du hur listen ligger
superdave skrev:notera brädan som tumstocken ligger på, den är till för att underlätta när man tar ut centrum på stocken då överkant bräda livar med överkant räls.
Man behöver inte ha överkanten på brädan i höjd med rälsens överkant. Jag kör med två lika tjocka lister som ligger på rälsens understa balk samt två avbrutna tumstockar på ca 50 cm längd. Då kan man ha en list och en tumstock i var sin ända av stocken och behöver inte flytta dem. Det spelar ju ingen roll om man mäter 25 eller 30 cm till centrum, bara det blir lika i topp och rot.
Eftersom listerna ligger under överkanten på den längsgående rälsen kan de ligga kvar när man sågar och man behöver bara flytta dem om man får toppen eller rotändan på nästa stock vid ett nytt fack. Du ser ut att ha den lite modernare rälsen med sneda kanter så då måste man kanske snedsåga listerna också.
Om du tittar i överkanten och nederkanten på den översta bilden i inlägget
viewtopic.php?p=28866#p28866 så ser du hur listen ligger
sön 01 apr 2012, 20:34#169019jag har inget ändstopp så om man sågar en riktigt lång stock så rullar jiggen av om man inte passar sig, med brädan där så fungerar den som stopp eftersom den ligger kvar på rälsen. jag kör bara med tumstockar av plast så jag har inge trasiga, den jag har är alltid med i benfickan.
har du kommit på nåt finurligt sätt att få märgen vågrät när det är lång sträcka från rotsnittet till stock hylla, utan att springa fram och tillbaka mellan rot och topp?
jag vet inte riktigt hur jag ska förklara så man förstår men om det är men om det är 80 cm överhäng på roten så sänks ju märgen i roten när man höjer i toppen.
har du kommit på nåt finurligt sätt att få märgen vågrät när det är lång sträcka från rotsnittet till stock hylla, utan att springa fram och tillbaka mellan rot och topp?
jag vet inte riktigt hur jag ska förklara så man förstår men om det är men om det är 80 cm överhäng på roten så sänks ju märgen i roten när man höjer i toppen.
TS
sön 01 apr 2012, 20:47#169026
Hade också det i början men fann att det var enklare med två korta och redan färdigutfällda tumstockar
För det första försöker jag alltid rulla på stocken så att det bara blir 10 - 20 cm överhäng i rotändan. Sedan lär man sig genom erfarenhet. Det första året var det inte ofta man gissade rätt första gången på hur högt man skulle lyfta toppändan (jag har en variant med fasta steg på lyften, är väldigt tungt för stora stockar
) det behövdes för det mesta en extra justering. Numera så gör man rätt i ca 80% av fallen och behöver bara efterjustera en gång för resterande 20%.
superdave skrev:jag har inget ändstopp så om man sågar en riktigt lång stock så rullar jiggen av om man inte passar sig, med brädan där så fungerar den som stopp eftersom den ligger kvar på rälsen. jag kör bara med tumstockar av plast så jag har inge trasiga, den jag har är alltid med i benfickan.
Hade också det i början men fann att det var enklare med två korta och redan färdigutfällda tumstockar
superdave skrev:har du kommit på nåt finurligt sätt att få märgen vågrät när det är lång sträcka från rotsnittet till stock hylla, utan att springa fram och tillbaka mellan rot och topp?
jag vet inte riktigt hur jag ska förklara så man förstår men om det är men om det är 80 cm överhäng på roten så sänks ju märgen i roten när man höjer i toppen.
För det första försöker jag alltid rulla på stocken så att det bara blir 10 - 20 cm överhäng i rotändan. Sedan lär man sig genom erfarenhet. Det första året var det inte ofta man gissade rätt första gången på hur högt man skulle lyfta toppändan (jag har en variant med fasta steg på lyften, är väldigt tungt för stora stockar
sön 01 apr 2012, 21:03#169038ja försöker få roten på en hylla men på långa stockar, 4,8 tex så blir ett överhäng ofrånkomligt oftast blir det bra men inte alltid
det här med justeringshandtaget så höll den inte många bamsingar så det fick bli en domkraft, då får man dessutom en mycket exakt inställning och den har hängt med ett gäng år nu och är min bästa vän:)
det här med justeringshandtaget så höll den inte många bamsingar så det fick bli en domkraft, då får man dessutom en mycket exakt inställning och den har hängt med ett gäng år nu och är min bästa vän:)
TS
sön 01 apr 2012, 21:10#169042För bamsingarna så mäter jag numera skillnaden mellan rot- och toppdiameter innan jag rullar på stocken. Sedan lägger jag en bräda tjock som halva skillnaden på rälsen vid toppändan och rullar sedan på stocken. Det går också att lyfta toppändan med ett vanligt spett och lägga in brädan efteråt, minskar risken för att den spricker på längden.

Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).