Sågtimmer

[EdvinN]

fre 16 dec 2022, 16:54#784496 Försöker fördjupa mig kring vilka åtgärder som är lämpliga ifall du som skogsägare har målet att maximera andelen timmer och minimera andelen massaved?

Läste bland annat följande som Torbjörn skrev i ett annat forum om kolinlagring:

"Den lägst hängande frukten av kollagring i växande skog är att minska gallringsuttagen för att bygga förråd. Det behöver inte innebära ett gallringsfritt skogsbruk men absolut lägre virkesuttag i gallringar och inga sena gallringar. Det ger ett högre växande förråd = högre kolinlagring. Och så småningom mer timmer i slutavverkningen för skogsägaren"

Köper helt och hållet den första delen med ett växande förråd = högre kolinlagring. Den andra delen med mer timmer i sluttavverkning för skogsägaren förstår jag dock inte riktigt.
Personligen tänker jag, kanske felaktigt att ett ogallrat bestånd eller med lätt gallring inte kommer ge träden rätt förutsättningar att kunna bli tillräckligt grov för att bli sågbart virke och därmed långlivade produkter?

Vad säger ni som har bättre koll på skogsskötsel om hur man ska göra för att maximera andelen timmer och minimera andelen massaved?

• Läs mer om Sågtimmer
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[isteskog]

fre 16 dec 2022, 17:02#784498 Gallra försiktigt men flera gånger och det viktigaste, iaf när det gäller tall: Höj slutavverkningsåldern!

[EdvinN]

fre 16 dec 2022, 17:11#784500 Tack isteskog, intressant! Varför är det just flera försiktiga gallringar som ökar andelen timmer?

[alias]

fre 16 dec 2022, 17:41#784505 Gör man svaga låggallringar så brukar man ju normalt plocka ut småträd som håller massavedsdimensioner och som sannolikt kan riskera att bli föremål för självgallring före planerad föryngringsavverkning. Därtill brukar man plocka ut defekta stammar i det härskande och medhärskande skiktet om detta gynnar kvalitativt bättre stammar intill.

Man låter alltså merparten av de raka och grova träden stå kvar och växa till sig (man sparar en större del av det möjliga totala volymuttaget till föryngringsavverkningen). Den ökade medelstammen på dessa träd medför en sortimentsvandring som ger större andel sågbara sortiment genom att träden blir grövre, längre och samtidigt får en högt ansatt grönkrongräns (det senare är en bra indikation på trädets stamform/formdryghet).

Vinteravverkning eller stubbehandling vid gallring när dygnsmedeltemperaturen överstiger +5 °C, för att försöka minimera rotrötefrekvensen.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[isteskog]

fre 16 dec 2022, 17:56#784507

Tack isteskog, intressant! Varför är det just flera försiktiga gallringar som ökar andelen timmer?

Alias beskrev det förträffligt! 👍

[Skogsola]

fre 16 dec 2022, 18:02#784508 Totala mängden timmer i slutavverkningen är viktigast. 300m3 timmer + 100 m3 massaved är bättre än 200 m3 timmer + 50 m3 massaved.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[skogshare]

fre 16 dec 2022, 18:24#784513

Försöker fördjupa mig kring vilka åtgärder som är lämpliga ifall du som skogsägare har målet att maximera andelen timmer och minimera andelen massaved? Den andra delen med mer timmer i sluttavverkning för skogsägaren förstår jag dock inte riktigt.

Personligen tänker jag, kanske felaktigt att ett ogallrat bestånd eller med lätt gallring inte kommer ge träden rätt förutsättningar att kunna bli tillräckligt grov för att bli sågbart virke och därmed långlivade produkter?

@EdvinN, förutsatt ett rimligt stamantal/ha efter röjningar (ca. 800 - 1.100 för gran och 600-800 för tall och björk) och produktions- och klimatmässigt optimala omloppstider, är jag fortsatt övertygad om att du också får en optimal timmerandel. Mer om detta under min tråd: "Är gallringsfritt bäst?"

Dessutom måste menar jag också att även klenare virke -till och med Grot- också bör förädlas till långlivade produkter som skiv- och isoleringsmaterial. Se bl.a. Torbjörns tråd om OSB-skivor.

[Tåndemåla]

fre 16 dec 2022, 18:47#784519 Bra bonitet kort omloppstid. Här är en avverkning på 600 fub 558 fub sågbart. 1,1 ha avverkat.
Skogen var 55 år. Mängden massa blev runt 40 fub. Pall sortiment 60 fub 930 för grantimmer.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[EdvinN]

fre 16 dec 2022, 18:51#784520 Tack för bra svar allihopa. Uppskattas!
@skogshare - vill du utveckla ditt resonemang lite mer om "produktion och klimatmässigt optimala omloppstider?"
Läste ditt inlägg du hänvisade till men skulle gärna vilja få lite mer info. Personligen är jag inne på att skogsbruket, ur ett klimathänsyn bör sträva efter att höja andelen långlivade produkter till så en så hög nivå som möjligt. Lite därav jag startade denna tråd, framförallt då jag märkt att det varit mycket åsikter om gallringens vara eller icke vara ur klimathänsyn på skogsforum.

Samtidigt kan man fråga sig, precis som du är inne på om vi behöver timmer för att göra långlivade produkter? Har ju efter ett tag på skogsforum börjat förstå att det kan göras långlivade produkter även av klenare virke.

[Monark1954]

fre 16 dec 2022, 19:35#784533 Maximera timmer och långlivade produkter.
Min model är i tall och blandskog är att gallra ofta.
Stämplar/märker träd så att de rakaste och de med minst skador sparas.
Om man anser att brösthöjd diameter 30 eller 50 är fullvuxen är en annan fråga.
Har bara hållit på i 40 år så om jag har rätt får väl visa sig.
Vid en 2:a gallring har jag slagit rekord i timmerandel hos Norrskog så det är ju en indikation.
1:a gallringar märker jag de bästa som skall gynnas. Sen märker jag de som jag vill avverka.

[skogshare]

fre 16 dec 2022, 20:16#784539

Tack för bra svar allihopa. Uppskattas!
@skogshare - vill du utveckla ditt resonemang lite mer om "produktion och klimatmässigt optimala omloppstider?"
Läste ditt inlägg du hänvisade till men skulle gärna vilja få lite mer info. Personligen är jag inne på att skogsbruket, ur ett klimathänsyn bör sträva efter att höja andelen långlivade produkter till så en så hög nivå som möjligt. Lite därav jag startade denna tråd, framförallt då jag märkt att det varit mycket åsikter om gallringens vara eller icke vara ur klimathänsyn på skogsforum.

Samtidigt kan man fråga sig, precis som du är inne på om vi behöver timmer för att göra långlivade produkter? Har ju efter ett tag på skogsforum börjat förstå att det kan göras långlivade produkter även av klenare virke.

@EdvinN, utöver min nämnda tråd kan jag tyvärr inte bidra med några egna praktiska erfarenheter utan bara med ett par korta rader, som jag hoppas kan fyllas ut av andra.

När det gäller definitionen av klimat- och produktionsmässigt optimal omloppstid är det ju när den årliga tillväxten/ koldioxidupptagningen i ståndortsanpassade bestånd  sjunker under den årliga medeltillväxten under omloppstiden. Därvid ska beståndets slutenhet vara sådan, att både markens produktionsförmåga utnyttjas på bästa sätt samtidigt som dimensionsutvecklingen/timmerutbytet/sågutbytet optimeras.

När det gäller utvecklingen och förädlingen av klenare virke/Grot till långlivade kollagrande produkter är det ju något som den etablerade skogsindustrin alternativt helt nya aktörer i eget intresse måste ta initiativ till, men definitivt finns som sagt en enorm potential för nya svensktillverkade träbaseradeprodukter med anknytning till ffa träbyggnation. Även möjligheten till produktion av t.ex. lim, färg och framtida träbaserade nanofiberprodukter bör nämnas i detta sammanhang. 

Slutligen är jag övertygad om tror jag att den framtida globala träbyggnationen av både klimatmässiga och många andra naturliga skäl kommer att utvecklas oerhört starkt, vilket ger skogsbruket all anledning att satsa helhjärtat på produktion av bästa och mesta möjliga råvara för långlivade byggnadsprodukter, som storskaligt kan ersätta oerhört energikrävande och miljöbelastande järn/stål, cement/betong, aluminum och plast och samtidigt fortsätta att lagra kolet.

[EdvinN]

sön 18 dec 2022, 10:17#784801 Tack för svaret @skogshare!

Är det denna bild du refererar till i din text gällande klimat- och produktionsmässigt optimal omloppstid? (se bild)
I så fall nyfiken på hur man omvandlar teorin till praktik? Finns det enkla sätt att hålla koll på när den löpande tillväxten skär medeltillväxten i ett bestånd?

Tänkte också kolla ifall det idag finns någon aktör som köper upp klent timmer som blir långlivade produkter i Sverige?

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[skogshare]

sön 18 dec 2022, 12:24#784816

Tack för svaret @skogshare!

Är det denna bild du refererar till i din text gällande klimat- och produktionsmässigt optimal omloppstid? (se bild)
I så fall nyfiken på hur man omvandlar teorin till praktik? Finns det enkla sätt att hålla koll på när den löpande tillväxten skär medeltillväxten i ett bestånd?

Tänkte också kolla ifall det idag finns någon aktör som köper upp klent timmer som blir långlivade produkter i Sverige?

@EdvinN, precis den bilden hade jag i tankarna. Kanske Jonas Sonesson, Skogforsk, uttrycker det enklare med: "I dagens skogsbruk brukar man säga att det är optimalt att skörda skogen när medeltillväxten är som högst". För att hålla koll på detta finns förmodligen tillväxtkurvor för olika trädslag och boniteter hos både SLU och Skogsstyrelsen. Ett ännu bättre sätt är kanske att du ställer din fråga till professor Lars Lundqvist i detta forum (@Lars Lundqvist).

När det gäller att gå från teori till praktik gäller förmodligen för de flesta skogsägare att helt enkelt förlänga sina omloppstider till sagda tidpunkt. Dock gäller det att i möjligaste mån undvika övergrovt timmer (ca 35+ cm. topp)som slår mot priset och att vara uppmärksam på risken för rötangrepp.

Din sista fråga passar jag på. Spännande trådämne!

[Sjögården]

sön 18 dec 2022, 13:09#784820

Maximera timmer och långlivade produkter.
Min model är i tall och blandskog är att gallra ofta.
Stämplar/märker träd så att de rakaste och de med minst skador sparas.
Om man anser att brösthöjd diameter 30 eller 50 är fullvuxen är en annan fråga.
Har bara hållit på i 40 år så om jag har rätt får väl visa sig.
Vid en 2:a gallring har jag slagit rekord i timmerandel hos Norrskog så det är ju en indikation.
1:a gallringar märker jag de bästa som skall gynnas. Sen märker jag de som jag vill avverka.

Har lite samma strategi .Massavedandelen i granskogen ökar här när granskogen blir stående över 70 årsåldern pga rotröta. Försöker arbeta med blandbestånd där tallen blir huvudträdslag efter sista galllring.
I tallen är det krök som är huvudorsaken till hög massavedsandel.
Det är bara att gallra för kvalitet och se till att tallen får stå med utrymme i kronorna och lägga på sig grovlek till 110 årsåldern. Då får man kvalitet,förråd och slipper krök vid slutavverkning.
Men detta gäller här i mitt område.. 😉

[bengt.a]

sön 18 dec 2022, 22:15#784892 Röj och röj samt gallra försiktigt. De gamla säger att det alltid ska ligga ris på marken.