Tabellen bör omfatta M6 till M20 både 8,8 och 12,9
Tack på förhand.
Verkstan
Hur många Nm tål en skruv?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
mån 09 feb 2009, 18:16#50300Jag köpte nyligen en momentnyckel och nu undrar jag om det finns någon tabell på hur mycke man kann dra åt en skruv innan man drar av den
Tabellen bör omfatta M6 till M20 både 8,8 och 12,9
Tack på förhand.
Tabellen bör omfatta M6 till M20 både 8,8 och 12,9
Tack på förhand.
TS
mån 09 feb 2009, 18:55#50303Länken nedan gärfrån nordlock men borde gälla på ett ungefär.
Tänk på att olika smörjmedel gör att skruvarna går olika "lätt" och därför varierar åtdragningsmomentet.
Detta gäller även fingängat, då gäller helt andra tabeller.
http://www.nord-lock.com/upload/files%5 ... elines.pdf
Tänk på att olika smörjmedel gör att skruvarna går olika "lätt" och därför varierar åtdragningsmomentet.
Detta gäller även fingängat, då gäller helt andra tabeller.
http://www.nord-lock.com/upload/files%5 ... elines.pdf
tis 10 feb 2009, 19:32#50392Hej..
En tanke som bör tänkas inom området momentdragning av bultar och bultförband är, att maxdrar du en bult så "sträcks" materialet ut...Med andra ord så försämras hållfastigheten i bulten när den har blivit maxdragen.
Nya bultar är att föredra varje gång, när man har bultförband som skall momentdras maximalt..
Japp..Jag fuskar med mitt eget råd för det mesta..
Men inte i dyra och svårmekade konstruktioner..
Det är även nyttigt att ha ett schema på, i vilken ordning som bultarna skall dras i ett bultförband, för att få en så jämn fördelning av belastningen som möjligt..
Sedan finns det ju olika sorter av momentdragning av bultar, med till exempel vinkel dragning i grader efter uppnåt moment..
Nåja..värdelöst vetande kanske...
Men jag kunde ändå inte låta bli att nämna det.. 
Mvh. Ulf
En tanke som bör tänkas inom området momentdragning av bultar och bultförband är, att maxdrar du en bult så "sträcks" materialet ut...Med andra ord så försämras hållfastigheten i bulten när den har blivit maxdragen.
Nya bultar är att föredra varje gång, när man har bultförband som skall momentdras maximalt..
Japp..Jag fuskar med mitt eget råd för det mesta..
Men inte i dyra och svårmekade konstruktioner..Det är även nyttigt att ha ett schema på, i vilken ordning som bultarna skall dras i ett bultförband, för att få en så jämn fördelning av belastningen som möjligt..
Sedan finns det ju olika sorter av momentdragning av bultar, med till exempel vinkel dragning i grader efter uppnåt moment..
Nåja..värdelöst vetande kanske...
Men jag kunde ändå inte låta bli att nämna det.. Mvh. Ulf
tis 10 feb 2009, 20:03#50398
bra sagt Ulf...
det här med sträckning är ack så viktigt att tänka på.
allrs helst i kranfötter och liknande...
Ulf skrev:Hej..
En tanke som bör tänkas inom området momentdragning av bultar och bultförband är, att maxdrar du en bult så "sträcks" materialet ut...Med andra ord så försämras hållfastigheten i bulten när den har blivit maxdragen.
Nya bultar är att föredra varje gång, när man har bultförband som skall momentdras maximalt..
Japp..Jag fuskar med mitt eget råd för det mesta..
Det är även nyttigt att ha ett schema på, i vilken ordning som bultarna skall dras i ett bultförband, för att få en så jämn fördelning av belastningen som möjligt..
Sedan finns det ju olika sorter av momentdragning av bultar, med till exempel vinkel dragning i grader efter uppnåt moment..
Nåja..värdelöst vetande kanske...
Mvh. Ulf
bra sagt Ulf...
det här med sträckning är ack så viktigt att tänka på.
allrs helst i kranfötter och liknande...
cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare
ons 11 feb 2009, 18:53#50519
Detta är saxat från denna tråden http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=196431&page=1 där det står en himla massa bra angående momentycklar, desto krångligare desto mer man läser, LÄSVÄRT!
Sporthoj.com skrev:Dessutom bör du gå en kurs i hur man använder en momentnyckel. Har ingen lärt upp dig så kommer du att ha en spridning på minst ± 25 %.
Vid normal produktion med utbildad personal och proffsverktyg så räknar man med en spridning på ± 15 %, man kommer inte närmare.
Detta faktum ligger till grund för vilken klämkraft som man specificerar för ett visst fall där man har ett säkerhetskritiskt skruvförband.
Så, skillnaden i noggrannhet hos momentnycklar kommer med råge att drunkna i det handhavandefel som 98% av alla outbildade skruvåtdragare åstadkommer.
Detta är saxat från denna tråden http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=196431&page=1 där det står en himla massa bra angående momentycklar, desto krångligare desto mer man läser, LÄSVÄRT!
"Du kan ta smålänningen ur Småland men aldrig Småland ur smålänningen"
tor 19 mar 2009, 17:58#53900Här är en bra site på engelska....har både American std och metric.....
http://www.futek.com/boltcalc.aspx
beräkningar av bult/skruv på engelska
http://www.roymech.co.uk/Useful_Tables/Screws/Preloading.html
bolt science...engelska
http://www.boltscience.com/index.htm
hur man kan dra åt en bult...engelska
http://www.boltscience.com/pages/tighten.htm
http://www.futek.com/boltcalc.aspx
beräkningar av bult/skruv på engelska
http://www.roymech.co.uk/Useful_Tables/Screws/Preloading.html
bolt science...engelska
http://www.boltscience.com/index.htm
hur man kan dra åt en bult...engelska
http://www.boltscience.com/pages/tighten.htm
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
//Per A
tor 12 nov 2009, 19:58#71489Här har du två bra listor.
http://www.aesseal.se/Tekniksidor/Flans ... 20%205.pdf
http://www.luna.no/portalshare/katalog/ ... C186NO.PDF
http://www.aesseal.se/Tekniksidor/Flans ... 20%205.pdf
http://www.luna.no/portalshare/katalog/ ... C186NO.PDF
Rottne H20 -07. Valmet 860.1 -05. Valmet 860.4 -10. John Deere 4850. JPM Maskintrailer.
sön 03 jan 2010, 23:14#76601
Hej Ulf
Har kikat på denna tråd ett tag, och valde att kommentera ditt inlägg. Vill först säga att det du tar upp långt ifrån är något "värdelöst vetande". Tvärtom!
Mycket av det vi kommer i kontakt med på maskinerna är ihopsatt med skruvförband av olika slag. Det är av stor betyelse att de funkar. I annt fall kostar det pengar.
Tycker att du har både rätt och fel i dina påståenden. Å ena sidan är det så att vissa bultar/skruvar ska bytas ut med jämna mellanrum. Och då INNAN de går av. Å andra sidan är det definitivt INTE så att skruvförbanden "slits" fortare än de komponenter som skruvförbanden förbinder, som jag ser det. När så är fallet handlar det om rena felkonstruktioner, eller "felproduktioner" (skeva ytor o.s.v.)
Det är lätt att tänka fel på skruvförband (och övriga konstruktioner i smitt stål, alltså ej "gjutjärn"): Man upplever allt av stål som "hårt" och stumt. Och visst kan stål upplevas hårt, exempelvis om man tappar en skruv/bult på foten. Jättehårt.
Man bör dock tänka på skruvförband (och de flesta övriga konstruktioner) som elastiska, och på en skruv att den har egenskaper som en gummisnodd.
Jag har själv bytt ut många skruvförband: Eftersom jag dragit några topplock i mina dar har detta fallit sig naturligt. Men då har det handlat om ett förband som blivit utsatt för ett otal antal värmeväxlingar och det har även blivit draget ett antal gånger.
En skruv/bult ska i de allra flesta fall dras åt så hårt att den dras till "sträckgräns". Men vad är nu det?
Jo, när du drar åt en skruv, drar du först, vanligtvis, först ihop två material mot varandra. Efter detta börjar skruven gå tyngre, du drar åt den, och drar den i bästa fall till "rätt moment". Det som händer, när det börjar gå tungt, är att skruven blir längre, töjs ut, som en gummisnodd. Drar man skruven till sträckgräns, eller till ett moment under sträckgräns, och mäter den med exempelvis en micrometer efteråt, har den exakt samma mått som innan den användes. Drar man skruven hårdare, eller om den belastas hårdare, startar deformationer, och den börjar "gå sönder". Vad jag kan förstå kan du dra en skruv till sträckgräns upprepade gånger, utan att detta är orsak till att byta ut den.
Vid en viss belastning går skruven av, detta kallas för brottgräns.
Jag tror följande, utan att veta helt säkert: När en skruv är märkt 8.8 betyder den första 8:an att skruven har en brottgräns om 80 kg/mm2. Den andra 8:an betyder att skruvens sträckgräns ligger på 80% av detta värde, d.v.s. 64 kg/mm2.
En 12.9 skruv har en brottgräns om 120 kg/mm2 och en sträckgräns om 90 % av 120, d.v.s. 108 kg/mm2.
Sträckgräns är den nivå till vilken man kan belasta en skruv utan att det uppstår deformationer-att den slits ut. När skruvar/bultar exempelvis i en kranfot eller i vändkranslager måste bytas ut, har de på något sätt blivit utsatta för belastningar större än "sträckgräns", något har gått galet: Fel dragna, skeva ytor, för stora belastningar i förhållande till konstruktionen, materialfel hos skruven, etc-
En M 16-skruv av 8.8 kvalitet kan belastas i axiell riktning med ungefär 10 ton, utan att det uppstår "deformationer", och att skruven "slits ut". Exakt samma som sträckgräns, dit man drar skruven när den "dras med moment" eller snarare "till rätt moment".
Hävdar den skruvade
/Per-erik
Ulf skrev:Hej..
En tanke som bör tänkas inom området momentdragning av bultar och bultförband är, att maxdrar du en bult så "sträcks" materialet ut...Med andra ord så försämras hållfastigheten i bulten när den har blivit maxdragen.
Nya bultar är att föredra varje gång, när man har bultförband som skall momentdras maximalt..
Japp..Jag fuskar med mitt eget råd för det mesta..
Det är även nyttigt att ha ett schema på, i vilken ordning som bultarna skall dras i ett bultförband, för att få en så jämn fördelning av belastningen som möjligt..
Sedan finns det ju olika sorter av momentdragning av bultar, med till exempel vinkel dragning i grader efter uppnåt moment..
Nåja..värdelöst vetande kanske...
Mvh. Ulf
Hej Ulf
Har kikat på denna tråd ett tag, och valde att kommentera ditt inlägg. Vill först säga att det du tar upp långt ifrån är något "värdelöst vetande". Tvärtom!
Mycket av det vi kommer i kontakt med på maskinerna är ihopsatt med skruvförband av olika slag. Det är av stor betyelse att de funkar. I annt fall kostar det pengar.
Tycker att du har både rätt och fel i dina påståenden. Å ena sidan är det så att vissa bultar/skruvar ska bytas ut med jämna mellanrum. Och då INNAN de går av. Å andra sidan är det definitivt INTE så att skruvförbanden "slits" fortare än de komponenter som skruvförbanden förbinder, som jag ser det. När så är fallet handlar det om rena felkonstruktioner, eller "felproduktioner" (skeva ytor o.s.v.)
Det är lätt att tänka fel på skruvförband (och övriga konstruktioner i smitt stål, alltså ej "gjutjärn"): Man upplever allt av stål som "hårt" och stumt. Och visst kan stål upplevas hårt, exempelvis om man tappar en skruv/bult på foten. Jättehårt.
Man bör dock tänka på skruvförband (och de flesta övriga konstruktioner) som elastiska, och på en skruv att den har egenskaper som en gummisnodd.
Jag har själv bytt ut många skruvförband: Eftersom jag dragit några topplock i mina dar har detta fallit sig naturligt. Men då har det handlat om ett förband som blivit utsatt för ett otal antal värmeväxlingar och det har även blivit draget ett antal gånger.
En skruv/bult ska i de allra flesta fall dras åt så hårt att den dras till "sträckgräns". Men vad är nu det?
Jo, när du drar åt en skruv, drar du först, vanligtvis, först ihop två material mot varandra. Efter detta börjar skruven gå tyngre, du drar åt den, och drar den i bästa fall till "rätt moment". Det som händer, när det börjar gå tungt, är att skruven blir längre, töjs ut, som en gummisnodd. Drar man skruven till sträckgräns, eller till ett moment under sträckgräns, och mäter den med exempelvis en micrometer efteråt, har den exakt samma mått som innan den användes. Drar man skruven hårdare, eller om den belastas hårdare, startar deformationer, och den börjar "gå sönder". Vad jag kan förstå kan du dra en skruv till sträckgräns upprepade gånger, utan att detta är orsak till att byta ut den.
Vid en viss belastning går skruven av, detta kallas för brottgräns.
Jag tror följande, utan att veta helt säkert: När en skruv är märkt 8.8 betyder den första 8:an att skruven har en brottgräns om 80 kg/mm2. Den andra 8:an betyder att skruvens sträckgräns ligger på 80% av detta värde, d.v.s. 64 kg/mm2.
En 12.9 skruv har en brottgräns om 120 kg/mm2 och en sträckgräns om 90 % av 120, d.v.s. 108 kg/mm2.
Sträckgräns är den nivå till vilken man kan belasta en skruv utan att det uppstår deformationer-att den slits ut. När skruvar/bultar exempelvis i en kranfot eller i vändkranslager måste bytas ut, har de på något sätt blivit utsatta för belastningar större än "sträckgräns", något har gått galet: Fel dragna, skeva ytor, för stora belastningar i förhållande till konstruktionen, materialfel hos skruven, etc-
En M 16-skruv av 8.8 kvalitet kan belastas i axiell riktning med ungefär 10 ton, utan att det uppstår "deformationer", och att skruven "slits ut". Exakt samma som sträckgräns, dit man drar skruven när den "dras med moment" eller snarare "till rätt moment".
Hävdar den skruvade
/Per-erik
tis 05 jan 2010, 12:49#76715
Det finns även en parameter som kallas "utmattningsgräns". Detta betecknar den gräns som materialet tål vid ett visst antal belastningscykler och måste tas hänsyn till om man har ett bultförband där belastningen varierar. I princip ju fler cykler desto lägre gräns. Stål har den trevliga egenskapen att om man håller sig under en viss belastning så blir livslängden i stort sett oändlig.
per-erik skrev:Sträckgräns är den nivå till vilken man kan belasta en skruv utan att det uppstår deformationer-att den slits ut. När skruvar/bultar exempelvis i en kranfot eller i vändkranslager måste bytas ut, har de på något sätt blivit utsatta för belastningar större än "sträckgräns", något har gått galet: Fel dragna, skeva ytor, för stora belastningar i förhållande till konstruktionen, materialfel hos skruven, etc-
En M 16-skruv av 8.8 kvalitet kan belastas i axiell riktning med ungefär 10 ton, utan att det uppstår "deformationer", och att skruven "slits ut". Exakt samma som sträckgräns, dit man drar skruven när den "dras med moment" eller snarare "till rätt moment".
Det finns även en parameter som kallas "utmattningsgräns". Detta betecknar den gräns som materialet tål vid ett visst antal belastningscykler och måste tas hänsyn till om man har ett bultförband där belastningen varierar. I princip ju fler cykler desto lägre gräns. Stål har den trevliga egenskapen att om man håller sig under en viss belastning så blir livslängden i stort sett oändlig.
tis 05 jan 2010, 17:39#76737Hej Per-Erik..
Jag instämmer i AKKAMAN:s ord.
Bra förklarat..!!
Jag är ingen "expert" inom metallurgi..Förutom att jag tar mig ett järn då och då när andan faller på..
Så att man inte rostar ihop invärtes..
Givetvis är det skillnad på brottgräns och sträckgräns..och topplock har jag också dragit en del, därom många tillverkare förordar mätning av topplocksbultar..Förmodligen så gör dom ju inte det för skojs skull.
Dragning av en bult kan tyckas vara en struntsak, ibland..och skall väl inte dras i långbänk..(oj,oj så vitsigt..)
Men läser man den här tråden så kan man kanske få sig en liten tankeställare..
Och nu "drar" jag mig tillbaka
MvH. Ulf
Jag instämmer i AKKAMAN:s ord.
Bra förklarat..!!
Jag är ingen "expert" inom metallurgi..Förutom att jag tar mig ett järn då och då när andan faller på..
Så att man inte rostar ihop invärtes..
Givetvis är det skillnad på brottgräns och sträckgräns..och topplock har jag också dragit en del, därom många tillverkare förordar mätning av topplocksbultar..Förmodligen så gör dom ju inte det för skojs skull.
Dragning av en bult kan tyckas vara en struntsak, ibland..och skall väl inte dras i långbänk..(oj,oj så vitsigt..)
Men läser man den här tråden så kan man kanske få sig en liten tankeställare..
Och nu "drar" jag mig tillbaka
MvH. Ulf
tis 05 jan 2010, 18:04#76741Det där Ulf var såpass hårddraget så det närmar sig brottgränsen! 
2CVtrac (1951-2012), Homelite ZIP-6 (1960), Homelite SXL-12 (1964), Brumi tvåhjulstraktor (1965), Bolens jordfräs (1968), Gilson 55257 (1981), Jonsered 621 (1972), Jonsered 520 SP (1984), Partner 4200 (2007)
tis 05 jan 2010, 18:16#76745
Japp, Totte..The bottom is nådd..
Mitt huvud "bultar" så av ansträngningen, så att jag bara kan sitta här och "muttra" för mig själv..
Jag är sämre än sämst..
MvH. Ulf
totte skrev:Det där Ulf var såpass hårddraget så det närmar sig brottgränsen!
Japp, Totte..The bottom is nådd..
Mitt huvud "bultar" så av ansträngningen, så att jag bara kan sitta här och "muttra" för mig själv..
Jag är sämre än sämst..
MvH. Ulf
tis 05 jan 2010, 20:51#76766
Nja, jag hade laddat upp för att förtydliga budskapet kring vikten av att smörja skruven på rätt sätt... Läste era inlägg...Fick mig ett gott skratt.. Ni är ju för jädra fyndiga! Och smörja... Ni har ju så jädra uppsmorda munläder...eller tangenter..så det är ingen fara...om ni sprider lite av edra fyndigheter... eller smörja... på skruvarna, så lär detta innebära att de går så lätt att de i det närmaste drar åt sig själva! Fast till rätt moment...
Funderar i ett moment av tvivel, nämligen
/Per-Erik
Ulf skrev:totte skrev:Det där Ulf var såpass hårddraget så det närmar sig brottgränsen!
Japp, Totte..The bottom is nådd..
Mitt huvud "bultar" så av ansträngningen, så att jag bara kan sitta här och "muttra" för mig själv..
Jag är sämre än sämst..
MvH. Ulf
Nja, jag hade laddat upp för att förtydliga budskapet kring vikten av att smörja skruven på rätt sätt... Läste era inlägg...Fick mig ett gott skratt.. Ni är ju för jädra fyndiga! Och smörja... Ni har ju så jädra uppsmorda munläder...eller tangenter..så det är ingen fara...om ni sprider lite av edra fyndigheter... eller smörja... på skruvarna, så lär detta innebära att de går så lätt att de i det närmaste drar åt sig själva! Fast till rätt moment...
Funderar i ett moment av tvivel, nämligen
/Per-Erik
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).