Skogsröjning

[ujja]

fre 02 dec 2022, 15:48#781587 Jag röjer nu en eftersatt avdelning som har mycket naturlig föryngring av tall blandat med planterad tall.
Jobbig men rolig röjning då det finns mycket träd att välja bland.
Höjden på tallarna är ganska jämn men vissa träd är tjockare, kanske dubbla diametern vid roten och ganska ofta har de också grövre kvistar.
Jag brukar då ta bort de till förmån för en klenare tall (med samma längd) och med klenare kvistar, i tron om att det klenare trädet utvecklar sig bättre och ger ett jämnare bestånd.

Men vad säger erfarenheten, gör jag rätt som tar bort dessa? Eller skulle dom anpassa sig med tiden och utveckla sig bra från konisk form till en jämntjock fin tall?

• Läs mer om Skogsröjning
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[isteskog]

fre 02 dec 2022, 15:56#781588 Är du ute efter att få till ett kvalitetstallbestånd så är det rätt åtgärd! 😎

[Sjögården]

fre 02 dec 2022, 17:59#781607 Tänk bara på att du måste lämna betydligt fler stammar om du lämnar de klenare.
Det kräver röjning i flera steg och skaderisken är större.. 😉

[Knagge]

lör 03 dec 2022, 08:39#781682 Krokiga och grovkvistiga träd .
Träd med sprötkvist och fel vinkel blir aldrig bra.
De tar man ner i första hand.
Men sen å andra sidan är det ett luckigt dåligt bestånd kan man vara tvungen och lämna några såna med.
Röjning I naturligt föryngrade tallbestånd är roligt mycket mer trädval än i granbestånd där man mest röjer fram det planterade. 😀 😀 😀

[Sjögården]

lör 03 dec 2022, 08:44#781685 Bättre med ett fult träd i ett bestånd än en lucka.
Dessutom fyller de bra i massavedshögen vid gallringarna..😉

[Skogsöga]

lör 03 dec 2022, 13:28#781722 Har ett Gudrun hygge som jag röjt två gånger. Vid första röjningen ca 1,5m höjd gjorde en brunnsröjning runt tallarna och en särställning av de tätaste ruggarna. Då tog jag de värsta vargarna om det fanns något annat i stället. Röjning två vid 3-4 m lämnades 3-4000 stam. Fultallar fick stå kvar om de var mer än 1m från en fin. Jag kvistar ett grenvarv om året fr.o.m. det finns 5 grenvarv, då kvistar jag lite extra på fulingarna så de fina får plats men ändå konkurrens. Nu vid ca 8 m gör jag en röjningsgallring och då ryker många fula stammar, men ger då massaved eller brännved beroende på trädslag och dimension. Vitmossa, björnmossa och ljung i en salig blandning på marken, så prioritetsordningen är udda trädslag, tall vårtbjörk, glasbjörk och i sista hand gran.

Allt är förstås beroende på hur mycket tid man har men för mig är skogen både inkomst och hobby, så många timmar blir det.

[isteskog]

lör 03 dec 2022, 14:34#781730

Har ett Gudrun hygge som jag röjt två gånger. Vid första röjningen ca 1,5m höjd gjorde en brunnsröjning runt tallarna och en särställning av de tätaste ruggarna. Då tog jag de värsta vargarna om det fanns något annat i stället. Röjning två vid 3-4 m lämnades 3-4000 stam. Fultallar fick stå kvar om de var mer än 1m från en fin. Jag kvistar ett grenvarv om året fr.o.m. det finns 5 grenvarv, då kvistar jag lite extra på fulingarna så de fina får plats men ändå konkurrens. Nu vid ca 8 m gör jag en röjningsgallring och då ryker många fula stammar, men ger då massaved eller brännved beroende på trädslag och dimension. Vitmossa, björnmossa och ljung i en salig blandning på marken, så prioritetsordningen är udda trädslag, tall vårtbjörk, glasbjörk och i sista hand gran.

Allt är förstås beroende på hur mycket tid man har men för mig är skogen både inkomst och hobby, så många timmar blir det.

Lägg gärna ut lite bilder, Skogsöga!

[Skogsöga]

mån 05 dec 2022, 16:43#782224 Har inte så mycket bilder, men här kommer ett par. Området planterades med gran som drunknade eller frös ihjäl. Nu finns enstaka planterade granar klungor med självföryngrad gran (som i bakgrunden av bilden på "dubbeltallen"), självföryngrad tall och björk. Enstaka sälgar, aspar och rönnar. Älgen har hållits borta med fårull vintrarna 14/15 till 19/20, vilket funkat bra här.

"Enkeltallarna" är samma stam hösten -14 och -22. Vid ca 1m var den betad och och hade en dubbeltopp som togs bort -12. Det felet kommer troligen knappt att märkas vid avverkning och fångas i centrum.

"Dubbeltallarna" är två separata stammar den fina till vänster är metern längre än den fulare till höger. Eftersom det är ganska glest runt dem har båda fått vara kvar tills nu eftersom den finare inte tagit skada utan bara danats.

Pysslar man själv och går mycket i skogen, så går det att ha sån här individanpassad skötsel. Något jag diskuterade med Per Jonasson från Skogspodden just i detta bestånd. Är man skogstokig så är man!

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[isteskog]

mån 05 dec 2022, 17:43#782243 Ser ut som skogen börjar rätta till sig, individskötseln har nog gjort mycket för att det ska bli bra efter de förutsättningar som var från början. Bra jobbat, Skogsöga! 👍

[Hodal]

tis 06 dec 2022, 20:58#782543

Jag röjer nu en eftersatt avdelning som har mycket naturlig föryngring av tall blandat med planterad tall.
Jobbig men rolig röjning då det finns mycket träd att välja bland.
Höjden på tallarna är ganska jämn men vissa träd är tjockare, kanske dubbla diametern vid roten och ganska ofta har de också grövre kvistar.
Jag brukar då ta bort de till förmån för en klenare tall (med samma längd) och med klenare kvistar, i tron om att det klenare trädet utvecklar sig bättre och ger ett jämnare bestånd.

Men vad säger erfarenheten, gör jag rätt som tar bort dessa? Eller skulle dom anpassa sig med tiden och utveckla sig bra från konisk form till en jämntjock fin tall?

Det beror på vilken bonitet det är frågan om, och kanske också marktyp. Det som är en vildsint växande varg på en torr tallbacke T14 eller T16 är på en mark med hög bonitet en mycket tanig sak. På de magra markerna är det nog bättre att spara de som växer bäst, eftersom tillväxten ändå inte är så hög att det blir för grova kvistar och årsringar, och grova stammar kan gallras ut och dra upp medelstammen och därmed lönsamheten om de verkar bli för frodvuxna. Är det däremot frågan om att det växer så fort att kvaliteten faktiskt blir för dålig på det virke som produceras, är det bättre att göra som du gör.

Det som inte ska kompromissas med är rakheten, för den växer inte bort. Tjur och krökar kommer nog inte att vara eftertraktat i framtiden heller. Enstaka sprötkvist eller dubbeltopp kan tas bort utan problem för framtida kvalitet. Sitter de inte för högt brukar det gå med röjsågen, annars får du komma tillbaka med grensaxen om det är många huvudstammar som är sådana. En klyka på 2-3 meters höjd är inte så kul att ha kvar, eftersom värdet minskar oerhört, om det är en huvudstam som ska stå till slutavverkning.