Skogsröjning

[Timberjackd]

fre 16 jul 2021, 20:33#719735 Någon som vet om det finns någon forskning alternativ egen uppfattning av resultatet som blir efter stamkvistning på t.ex tall?
Minskar risken för stormfällning? Minskar risken för toppbrott?
Många frågor med säkert flera svar, fyll gärna på med både frågor och svar i tråden.

• Läs mer om Skogsröjning
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Vedmaskin]

fre 16 jul 2021, 20:38#719737 Det blir snyggt. 😀
Vedmaskin - Stamkvistning av tall, del 1 (Video)

[Timberjackd]

fre 16 jul 2021, 20:39#719738 De viktigaste 😉

[Camaro1969]

lör 17 jul 2021, 08:56#719785 @skogspodden pratar mycket stamkvistning, men har inte hört de tagit upp detta du efterfrågar.

men visst måste de stamkvistade träden bli starkare med tiden?

Valtra 6750, Ford 7700, BM 4400, DB 990, Pilkemaster evo36, Canam 400, Kranman P25 B Pro, BMF 11t1 Pro, SM868,Bröderna Lindqvist 1958, Woodmizer MP260,Stihl 362, 261, 201, Husqvarna 550xpg, 545fxt

[Älgfoderodlare]

sön 18 jul 2021, 13:26#719974 Av det jag obs. är att på både Tall o Gran kommer en ökad tillväxt i höjd under de 3 nästkommande åren efter då främst kvistning av grön kvist. Jag börjar på Gran när de är 4-5 m höga o tar då ca. 50 % av kvisten i första omgången o återkommer med 3-4 års mellanrum för att söka upprätthålla tillväxten. Men också att tillväxten på stammen under kvistningen ser ut att öka. Gjorde en del mätningar på Gran för nåt år sedan, o det fanns en skillnad på samtliga mätta träd. Enl. Lars L, så ska den tillväxten bero på att ju högre kronan sitter på trädet, så blir svängningarna större i nedre delen av stammen. Så för att skydda sig mot stambrott, bygger då trädet på sin stams nedre del. Nu var många av de träd jag mätte, inne under en Björkskärm o rel. skyddade mot vind o ändå så verkar tillväxten öka. Subjektivt önsketänkande ! ?, men ändå mätbart. I täta ung Tallbestånd, har effekten märkts ännu tydligare, mest i höjd. Att jag klarade mig ganska bra mot toppbrott under denna vinter, när så många verkar ha fått stora problem. Har nog inget att göra med om de var stamkvistade eller ej. Där har nog mer tätheten bidragit till de ringa skadorna. På Tall börjar jag betydligt tidigare o har som princip att ha 3-4 grenvarv kvar hela tiden under toppskottet så länge träden är under 6-7 m. Ju större de blir ju högre krondel av tot. höjden för att inte minska på tillväxten.

[fendt311]

sön 18 jul 2021, 13:40#719977 Oavsett var i landet vi befinner oss. Så är det faktiskt att älgfoderodlare är inne på rätt spår. Visst, det är en hel del jobb att stamkvista. Men resultat blir som han säger. 👍

[lfq]

sön 18 jul 2021, 17:48#720007 Man stamkvistar ju normalt för att få stamblock eller klass 1. Skulle vilja veta hur lång tid det normalt tar att valla över en kvist med en viss diameter vid normal tillväxt och att övervallningen inte resulterar i kvalitetsnedsättande bulor.

Essentially, all models are wrong, but some are useful. (George E P Box, 1979)

[Älgfoderodlare]

sön 18 jul 2021, 18:54#720032

Man stamkvistar ju normalt för att få stamblock eller klass 1. Skulle vilja veta hur lång tid det normalt tar att valla över en kvist med en viss diameter vid normal tillväxt och att övervallningen inte resulterar i kvalitetsnedsättande bulor.

Nu kan jag ju bara svara för egen del när det gäller just Tall. Även fast jag stamkvistar en hel del äldre Tall, så är ju inte inriktningen där, att få ökad kvalitet utan mer ökat ljusinsläpp. Alla de yngre Tallar som jag kvistar, så ju tidigare jag börjar, ju mindre är ju själva kvistveden innanför barken o då går övervallningen på bara nåt år. Oftast så syns det bara en barkvirvel redan året därpå. Och det är ju att kontinuerligt göra återkommande kvistningar som gör att kvisten i stammen endast blir någon cm. lång ifrån kärnan, oavsett på vilken höjd kvisten sitter i rotstocken. Jag har ju som mål att försöka hinna med alla att bli skötta på samma sätt i tidig ålder. På så sätt finns ju inte problemet med grövre kvist kvar ju äldre trädet blir. Det finns en bild på sid. 8 eller 9 i tråden om stamkvistning i samma kat. som denna. Där en 5 år gammal kvistning syns. Grenen var väl 4-5 cm i diam. när den togs bort o har inte vallat över än, trots att trädet växer bra. Kvisten sitter på ca. 6-7 m höjd. Då var trädet 55+ i bhd. Nu är den väl 60+ ( min klave räcker inte till längre). För rätt värdering av en förmodad kvalitetsökning, ska man också få stamkvistningen verifierad o dokumenterad. Jag tror skogsstyrelsen utför sånt.

[charger]

tis 05 okt 2021, 20:41#730462 Hej älgfoderodlarn, äger ett skogsskifte i dina trakter och har en skaplig avdelning självföryngrad
Tall på en västsluttning. Boniteten är ca t19 ålder 18 år och ca 4-5000 stam per ha.
Funderar ifall man ska följa regelboken o röja till 1800-2000st/ha Om några år eller vad hade du gjort
Odlarn?

[Älgfoderodlare]

tis 05 okt 2021, 22:53#730468

Hej älgfoderodlarn, äger ett skogsskifte i dina trakter och har en skaplig avdelning självföryngrad
Tall på en västsluttning. Boniteten är ca t19 ålder 18 år och ca 4-5000 stam per ha.
Funderar ifall man ska följa regelboken o röja till 1800-2000st/ha Om några år eller vad hade du gjort
Odlarn?

Om det är självföryngrat, vad är medelhöjden o är det stor spridning i höjd ? Medeldiam. ? Jag har ett par drygt 20 - åriga Tallbestånd som jag stamkvistat ett par gånger redan men håller de förhållandevis täta. De mesta av mitt ligger på T20 - 22 men förändringarna gör att de flesta överstiger detta idag. Hur hade du det med toppbrott nu i vintras ? Jag hade ju väldigt få o då främst på kantträd. Så frågan är ju mest vad din tanke är om fortsättningen ?
Skickar PM.

[charger]

ons 06 okt 2021, 13:12#730522 Hej igen i röjskogen ,de var knappt några toppbrott i vintras, beståndet har ganska jämn höjd
Och d e bara tall en del smått som e undertryckt men d kan älgen kalasa på.En svag röjning o
Sedan stamkvistning skulle skapa ett fin fint bestånd för framtiden.
De handlar om hur mkt jobb man kan lägga ner på en avdelning.

[Älgfoderodlare]

ons 06 okt 2021, 14:03#730536

Hej igen i röjskogen ,de var knappt några toppbrott i vintras, beståndet har ganska jämn höjd
Och d e bara tall en del smått som e undertryckt men d kan älgen kalasa på.En svag röjning o
Sedan stamkvistning skulle skapa ett fin fint bestånd för framtiden.
De handlar om hur mkt jobb man kan lägga ner på en avdelning.

Det beror ju lite på vad för utrustning man har o hur van man är o tid, d.v.s. hur noga o hur högt man utför kvistningen, när man börjar o den målhöjd man tänkt sig. Ju tidigare man börjar, så kan man behöva återkomma för att nå målhöjden beroende på beståndets utveckling o begynnelsehöjd / diam. Det man kan göra för att sondera bland jobben, är ju om man också utser de tänkta huvudstammarna man vill / kan ha kvar till ett slutbestånd. Eftersom jag låggallrar o strävar efter ett högre stamantal / ha för ökad volym / areal, så beräknar jag lite utifrån detta o lägger till några % för ev. avgångar.
När det gäller tid / träd, så spelar det en del roll om man redan har börjat få kvistrensning samt höjd på beståndet. I.o.m. att jag börjar tidigt med sekatör på just Tall, så blir ju de återkommande kvistningarna med såg, att ta mindre tid / träd när man gör uppföljningarna. Jag försöker hålla ett intervall på 3 - 4 år. Bra grejor som är lättarbetade, är halva jobbet !
Insatsen i tid o om det är värt det, kan bara framtiden utvisa. Men nog finns det en tendens att det helt klart kan vara värt det lilla jobbet man utför / träd.