alias skrev:
Ytterligare en fråga som kan vara värd att ställa är vad blir alternativet till att genomföra en eller två ungskogsröjningar, både skogligt och ekonomiskt?
Säg att du på en bördig fuktig granmark i södra Sverige har planterat 2500 granplantor/ha och sedan har du 50000 självföryngrade björkstammar/ha. Vilken sannolikhet har du att få någon nytta av din nedlagda planteringskostnad om du inte röjer bort björkarna? Inte särskilt stor enligt min mening.
Vad tror du att rotnettot i detta oröjda björkbestånd blir i jämförelse med ett röjt granbestånd?
Betänk att du lär få ett björkbestånd som sannolikt kräver en riktigt dyr "djungelröjning" före avverkning, samt sannolikt ett sämre virkesvärde p.g.a. stor massavedsandel (jämfört med ett välskött röjt och gallrat granbestånd).
Generellt så försvinner ju inte röjningsbehovet för att man inte utför röjningen i tid, den blir bara dyrare och jävligare...
MVH
Alias
Låt oss göra ett försök att räkna på två olika alternativ i ovanstående bestånd i södra Sverige, fuktig och relativt bördig mark, säg G30 planterat med 2500 plantor/ha. Hjälp mig fylla i siffror som saknas och korrigera uträkningar som inte stämmer.
Alternativ 1, konventionell skötsel
År 6: Röjning, kostnad ?
År 13: Röjning, kostnad ?
År 20: Underväxtröjning, kostnad ?
År 25: Förstagallring, Netto 3000 kr
År 35: Andragallring, Netto 10 000 kr
År 70: Slutavverkning Netto 182 080 kr
(Anta att här står 400 m³sk/ha=320 m³fub/ha. Utbyte med en del röta: 70 % timmer, 10 % klentimmer, 20 % massaved/energived. Ungefärliga priser med certifiering och lite förhandling: timmer 750 kr/fub, klentimmer 600 kr/fub, massaved 320 kr/fub. Intäkt=207 680 kr. Avverkningskostnad 80 kr/fub=25 600 kr)
Alternativ 2, ingen skötsel
För att kunna gallra måste det röjas och röja ska vi inte göra. Beståndet får stå orört och slutavverkas efter 70 år.
Jag har sett något liknande bestånd med planterad gran som stått orört till 30-årsåldern. Trädslagsfördelningen var då 80 % björk, 20 % gran. Endast enstaka granar hade följt med upp, resten var döda eller kraftigt undertryckta.
Låt oss anta att trädslagsfördelningen håller i sig och att beståndet lyckas producera lika mycket gagnvirke som i alternativ 1 (vilket nog är ett generöst antagande).
År 70: Netto=93 350 kr
400 m³sk=320 m³fub
256 m³fub björkmassaved, 45 m³ grantimmer, 6 m³ klentimmer, 13 m³ barrmassaved. Samma priser som i alternativ 1 med ett björkmassavedpris på 340 kr/m³fub.
Intäkt: 128 550 kr
Avverkningskostnad: Skotningen blir ungefär samma men på skördaren kan man nog lägga på 30 kr till alltså 110 kr/fub=35200 kr (+eventuell förröjning kostnad ?)
Fyll i röjningskostnaderna så kan du göra nuvärdesberäkningar.
Som sagt så är det nog lite väl generöst räknat på alternativ 2. Jag har inte sett något björkbestånd där det har stått 400 m³sk/ha. Å andra sidan har jag inte sett ett björkbestånd på bördig mark som stått helt orört i 70 år heller.
from houses to paper, from one little seed.
For those of you who wish to disagree,
try wiping your arse without felling a tree.