mån 05 okt 2009, 10:36#68504
John.S skrev:OAS-forests skrev:halvproffs skrev:Plantera 2+2årig gran mellan tallarna för med den boniteten ska det vara gran. Tallarna kommer att bli krokiga och grovkvistiga med en sån bördig mark.
Ja med den boniteten torde stora granplantor vara bäst. Se till att få förädlade plantor, de växer 15-25% snabbare.
Ja tallarna är både krokiga och grovkvistiga. Det kanske är ett bra alternativ att sätta gran imellan då. Plus att resterande delar av det hygget är planterad med gran förra året så kanske kan vara en idé så man får med den biten oxå så man får samma ålder på hela altet Ska ta en funderare på det hela!
nu kommer det att verka som att jag tokkritiserar dig, men så är inte fallet, jag försöker bara komma med en konkret analys.. inget illa menat mot dig eller dina förfäder..
är tallarna redan krokiga och grovkvistiga så låter det som att beståndet står utom all räddning, jag får känslan av att det endast kommer att duga till energived eller om man har tur massaved och då finns det ju gott om alternativa trädslag som producerar den varan mycket fortare..
jag håller med tidigare talare om att låta tallarna stå kvar som skärm och plantera gran i mellan, möjligt att du får löpa igenom en sväng med röjsågen om det är tätt med "buskar"..
men, jag har några frågor angående alternativ med risk för att bli hatat av 83% av medlemmarna här..
-jagar du??
-är du intresserad av viltvård??
-hur ser det ut på trakten, finns det "bra" tallmarker??
nu vet jag inte hur mycket skog du/ni har, men iom att det "endast" rör sig om ett hektar så kan det ju vara så att om du "tar en smäll för laget" och skapar ett viltbete av tallarna, att du går in och toppar dom med jämna mellanrum för att dom ska skjuta nya toppskott..
på så vis så kan du ju styra älgarna till det beståndet och minska viltskadorna på andra tallmarker, vilket kan gagna både dig och dina grannar samtidigt som du gynnar älgstammen..
bara ett dumt förslag ifrån en torpare med gran- och lövmarker och som dessutom inte jagar..
cuiusvis hominis est errare, nullius nisi insipientis in errore perseverare