Svenska Skogsplantor, Sveaskogs affärsområde för plantproduktion, meddelar att de nu tagit avgörande steg i arbetet med att minska klimatavtrycket från sin verksamhet. Företaget har lyckats ersätta 75 procent av odlingstorven i vissa av sina odlingssubstrat med träfiberbaserade alternativ, utan att kompromissa med plantornas kvalitet. Ännu viktigare: 2026 blir det första år då man inte beställer någon ren odlingstorv överhuvudtaget.
– Vi har lyckats ersätta 75 procent av odlingstorven och kan fortfarande odla plantor som uppfyller våra höga kvalitetskrav, säger Rebecca Larsson, odlingsspecialist på Sveaskog.
Torv – en djupt rotad tradition i svensk plantodling
Torv har länge varit en självklarhet i odlingssammanhang. Den är lätt att arbeta med, har bra vattenhållande förmåga, är steril och ger förutsägbara odlingsresultat. I Sverige används totalt runt två miljoner kubikmeter odlingstorv per år, varav skogsplantproduktionen svarar för en betydande del. Enligt branschorganisationen Svensk Torv har 400 miljoner skogsplantor drivits upp i torv varje år i Sverige. Därutöver går odlingstorv till yrkesodling av grönsaker, bär och prydnadsväxter, till konsumentförpackad trädgårdsjord, till anläggningsjord och till djurströ.
Problemet är att torv, trots att den bildas av biologiskt material, i praktiken fungerar som ett fossilt ämne i klimatsammanhang. När torvmark dikas ut och torven skördas frigörs det kol som bundits in under tusentals år. Enligt SCB:s statistik utvanns 2023 totalt 2,06 miljoner ton torv i Sverige, varav 1,8 miljoner ton var odlingstorv. Nettoutsläppen från torvproduktionen uppgick 2021 till drygt 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är mer än utsläppen från hela inrikesflyget i Sverige.
Träfiber som alternativ – inte nytt, men nu moget
Tanken att ersätta torv med träfiberbaserade material är inte ny. Det norska företaget Hunton, sedan länge känt för sina träfiberskivor och sin träfiberisolering, har utvecklat ett odlingssubstrat kallat Fibergrow. Produkten tillverkas vid fabriken i Skjerven utanför Gjøvik och togs fram i ett samarbete med den norska forskningsinstitutet NIBIO som ett svar på EU:s mål att fasa ut torv som odlingsmedium. Fibergrow finns som lösfiber och i mattform, och används redan i bland annat planteringsjord hos Felleskjøpet och Plantagen med upp till 40 procent inblandning.
Produkten är steril och fri från näring i sig – odlare tillsätter kompost eller andra näringskällor och får på det sättet kontroll över odlingsresultatet. Fibrerna skapas genom en ångkokningsprocess där flisen defibreras och torkas nästan omedelbart, vilket ger en homogen och hygienisk slutprodukt. Den öppna fiberstrukturen skapar ett bra flöde för vatten och näring till rötterna, vilket är centralt för god plantkvalite.
Svensk träfiber för odling
Det finns idag även en svensk tillverkare av träfiberbaserade odlingssubstrat: Fagerhult i Skåne. De mal själva ner träflis till fibermassa med hjälp av en egen maskinpark och blandar sedan in träfiber i sina olika odlingssubstrat. Tekniken att producera träfiber är enkelt tillgänglig idag. Det kanadensiska företaget Premier Tech säljer t ex en komplett anläggning som kan processa 15 kubikmeter flis per timme till träfiber. Kanske något för Svenska Skogsplantor/Sveaskog att sätta upp direkt vid plantskolorna och mata med flis från Sveaskogs skogar? Snacka om att sluta cirkeln helt!
Tidigare erfarenheter av träfiber i odlingssubstrat har inte alltid varit positiva – bland annat har nedbrytning av fibrerna lett till kvävebindning som konkurrerat med växterna. Men med rätt sammansättning och skötsel visar resultat från Svenska Skogsplantors odlingar att plantorna etablerar sig och växer bra. Rotutvecklingen i träfiberbaserat substrat visar sig dessutom vara minst lika god som i ren odlingstorv.
Klimatmål driver omställningen
Svenska Skogsplantor är inte ensamma om att reagera på trycket utifrån. Sveaskog har satt som mål att minska de antropogena utsläppen med 60 procent till 2034, och torvanvändningen i plantodlingarna är en påtaglig post i den kalkylen. Från 2023 till 2024 minskade redan växthusgasutsläppen från odlingstorv med 17 procent. Omställningen till träfiberbaserade substrat är därmed inte ett projekt för en avlägsen framtid – det händer nu.
I ett bredare europeiskt perspektiv har Storbritannien beslutat att förbjuda all torv i odlingssammanhang från 2030 och Finland har satt målet att halvera sin torvanvändning till samma år. Sverige saknar ännu nationella styrmedel för att fasa ut odlingstorv, men odlarnas egna initiativ signalerar att omställningen ändå är på gång.
De sista 25 procenten – den svåraste biten
Att snabbt ha kunnat ersätta tre fjärdedelar av torven är imponerande. Men det är rimligt att anta att de återstående 25 procenten är de svåraste att byta ut. Det handlar om att hitta ett substrat med stor vattenhållande förmåga och som klarar hela odlingscykeln för skogsplantor – från sådd till leverans – under krävande förhållanden som råder i skogsplantskolorna. Det kanske kan fungera med pappersmassa eller något liknande? Är inte wettexdukarna tillverkade av någon slags cellulosafiber?
Rebecca Larsson understryker att det viktigaste är att plantorna har välutvecklade rötter och en bra balans mellan rotvolym och gröndel. Utan det spelar substratet ingen roll – plantorna klarar inte sin start i skogen. Arbetet med de sista 25 procenten pågår, och resultaten följs i långsiktiga uppföljningar ute i skogen.
Inte bara hypotetiska möjligheter
Att landets ledande plantproducent tar bort ren odlingstorv ur sin beställningslista för 2026 är mer än ett symboliskt steg – det visar att det faktiskt går att odla kvalitetsplantor utan torv och det ger signaler till hela branschen. Det handlar inte längre om hypotetiska möjligheter. Nu kan man bygga vidare på de erfarenheter som redan finns och dela dem med branschen för att snabba på det arbete som återstår. Torven är djupt rotad i skogsbrukets plantodlingskultur, men rötterna kan tydligen – med rätt substrat – trivas lika bra utan den.
Passande nog så presenterades igår utredningen "Odlingstorv och klimatet" för regeringen. Där diskuteras möjliga begränsningar och styrmedel för utvinning av oldingstorv. Ni hittar den utredningen här.
Fakta: Odlingstorv i Sverige
• Total torvskörd i Sverige: ca 3–3,5 miljoner kubikmeter per år
• Varav odlingstorv: ca 1,8–2 miljoner kubikmeter per år (2023: 1,8 milj. ton)
• Ca 400 miljoner skogsplantor har drivis upp i torv varje år i Sverige
• Odlingstorv används även till: yrkesodling (grönsaker, bär, prydnadsväxter), konsumentjord, anläggningsjord och djurströ
• Nettoutsläpp från torvproduktion 2021: drygt 0,2 miljoner ton CO₂-ekvivalenter
• Sedan 2015 är odlingstorv den dominerande produktionskategorin, större än energitorv
• Sverige är en av Europas ledande producenter av odlingstorv
Källa: SCB, Svensk Torv, Sveriges miljömål
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
