Föryngring

[Fredrik Reuter]

tis 06 sep 2022, 11:30#769877 SLU har använt en gammal försöksodling med ytor runt om i hela Sverige för att beräkna bland annat nuvärde. Det handlar om 14 försöksytor som har tre celler var sig. En cell har föryngrats för maximal produktion (tidig plantering med barrotsplantor), en cell har föryngrats genom "normal" metod med hyggesvila och täckrotsplantor och en cell har lämnats för fri utveckling.

Försöksodlingen startades i mitten av 1980-talet och har nu inventerats i två omgångar av forskare på SLU, 2011 och 2019. Efter den senaste inventering så har man använt beståndsdata i Heureka för att simulera hur bestånden blir vid omloppstidens slut. Här framkommer att förvånansvärt många planterade ytor blir en minusaffär samtidigt som flera "sofflocksytor" står sig riktigt bra ekonomiskt.

Anledningen är att återplantering och kostnaden för den måste ses som en investering som ska ge avkastning. Men samtidigt är det hela komplext med många beståndsdelar som påverkar resultatet. Jag har läst studien och också pratat med Urban Nilsson på SLU som varit med i studien. Allt finns att läsa i en artikel på iskogen:

https://iskogen.se/skogsbruk/skogsforyn ... a-ebberod/

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[r93]

tis 06 sep 2022, 16:35#769901 Det är onekligen en chansning, har områden där allt växer så det sprutar ur marken, 100 meter bort kväver ormbunkar allt utom plantorna.

...

[Sjögården]

tis 06 sep 2022, 18:03#769912 Det är en gammal sanning för mig att om man betraktar föryngringskostnaden som en investering så blir kalkylen alltid negativ då kalkylräntan äter upp avkastning av framtida avverkningar.
Jag brukar istället betrakta föryngringskostnaden som en del av avverkningskostnaden och med en gång blir räntan på föryngringen ingen kalkylmässig belastning.
Tur man inte räknar på allt man gör, då vore det nog mest lönsamt på sofflocket.. 😉

[alias]

tis 06 sep 2022, 20:51#769931 Jag tänker inte säga att slutsatsen är felaktig utifrån angivna förutsättningar, men jag upplever att det finns en rad saker som skapar fler frågetecken.än utropstecken hos mig - framförallt när man kollar i tabellerna och diagrammen.

Kostar en täckrotsplanta i Harads 0,45 Euro + 0,20 Euro för planteringen om det är markberett? Är en täckrotsplanta i Harads i Norrbotten(?) normalt sett lika stor och dyr som en täckrotsplanta i Lönsboda i Skåne?

Varför har man olika trädslag på parcellerna med intensiv resp. normal skötsel på vissa orter?

Varför är det mer "intensiv" skötsel om man planterar direkt med barrotsplantor (typ grönrisplantering) istället för vänta, markbereda,plantera täckrotsplantor (ibland dessutom i ett högre plantantal/ha än den intensivt skötta parcellen)?

Enligt Tabell 6 så blir det lika bra betalt för timmer av contorta som av vanlig tall och kvalitetsfördelningen blir samma som för vanlig tall. Kan inte heller utläsa att man räknat på olika virkespriser i olika delar av landet.

Om man har fått upp glest med tallar med sofflocksmetoden, förutsätter prognosverktyget fortfarande att det blir 31 % rotstockar i klass 1 (som anges i Tabell 6) eller är det smart nog att anta att det blir klass 4 eller massaved?

Jag tycker att man som läsare inte kan följa tråden hela vägen från angivna förutsättningar och till utfallet i diagram 6 & 7 då uppgifter om avverkningskostnader, skötselprogram och sortimentsutfall saknas. Därtill ifrågasätter jag relevansen i en del av de angivna förutsättningarna.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Berkshire]

ons 07 sep 2022, 09:02#769985 Oavsett specifika antaganden, lär kalkylräntan för investeringar behöva vara oerhört låg med tanke på hur lång omloppstid skogen har. Jag tycker artikeln var väldigt intressant, tack för att du delade och skrev den!

[jannee]

ons 07 sep 2022, 10:41#769993 Vad som är sant eller inte sant kan man senare diskutera.
När ett försök görs utgår man att få fram ett resultat och HELST då det svara man själv vill ha fram.
Ligga på soffan är utan tvivel det bekvämaste men MINST lönsamma.
ALLT förståndigt man gör i skogen lönar sig mer än väl, hur stor lönasamheten blir är självklart hur man räknar.
Ska jag fakturera 300 till 400 kr/ tim från det jag tänkt göra och tills uppdraget är genomfört - självklart att det då kanske bli svårt att visa någon lönsamhet.
Men om jag i stället går och planterar/röjer/gallrar i stället för att lägga denna tid på golf och golfklubbor blir säkert svaret ett helt annat.
De flesta av oss på forumet har troligtvis skog även som hobby ser det inte endast som något som ska ge enorma vinster.
OM det nu vore så det lönsammaste är att ligga på sofflocket, varför återplanterar då bolagen, Sveaskog och Södra bl.a ?
Här i min närhet/omgivning finns många nedlagda mossodlingar som idag är så tuviga och fulla med nässlor att inget annat växer.
Själv Roundupbehandlade jag mina för ca 40 år sedan, planterade stora barrotsplantor och har idag en bra bit över 400 M3sk/ha.
Planterar man idag Södras elitplantor, läger ned "lite" omsorg på att trampa/slå bräken några år får du en ypperlig föryngring. Gör du däremot ingetdera har du ett f.d. hygge som endast består av bräken och druvfläder.

[Älgfoderodlare]

ons 07 sep 2022, 12:14#769999 Det jag skulle kunna tycka hade varit intressant i sammanhanget, främst då att just Urban Nilsson varit med i studien.
Hade varit om man förutom beräkningarna via "Heureka" där man förmodligen har haft kanske både 1 o 2 ytterligare gallringar r.t. åldern, art o stam / ha på samtliga objekt. Så oavsett om dessa hade gett något netto som kan påverka slutresultaten. Så hade det varit kul att se en beräkning för ev. framtida gallringsfria ytor utav dessa.
Ex. "Ramsåsen, High, Gran", Värmland, samt ex. "Nora, High, Tall" som har en så hög andel stam kvar / areal o r.t. till ålder samt angiven bonitet, så borde de kunna ev. vara bra objekt till en sån beräkning.
För jag antar att "Heureka" utgår i sin tillväxt beräkning från vår "gängse skogsskötselmodell" o LSÅ för resp. område / objekt, eller ? !
För i studier som Urban tidigare gjort ang. gallringsfritt, så borde ju detta kunna ge ett helt annat utfall, om inte kostnader / låga netton för ytterligare gallringar ligger med i kalkylen för dessa el. andra "HIGH o Med." provytor.
Det borde kunna göras utifrån stamant, medelstam o fördelning inom provytorna ?

[Lars Lundqvist SLU]

tor 08 sep 2022, 07:18#770094

förvånansvärt många planterade ytor blir en minusaffär samtidigt som flera "sofflocksytor" står sig riktigt bra ekonomiskt.

Anledningen är att återplantering och kostnaden för den måste ses som en investering som ska ge avkastning.

Nej, man måste inte se det som en investering. Man kan mycket väl välja att betrakta föryngringskostnaden som en kostnad för att få slutavverka, en slags avverkningsavgift, eftersom den i praktiken är ett lagkrav.

Skälet till att lagen ställer krav på föryngring är just att det inte går att räkna hem kostnaden som en investering.

Sen kan man ju fundera över om det är vettigt att alls göra investeringskalkyler och beräkna nuvärden över 80-100 år. I beräkningarna använder man dagens priser för både avverkningskostnader och virkesvärde och det är ju viss skillnad mellan teknik och virkesmarknad idag och på 1920-1940-talet.

Det intressanta är deras redovisning av hur det faktiskt vuxit. Synd bara att den delen är så ofullständigt redovisad.

[halvproffs]

tor 08 sep 2022, 09:35#770112 Sparat från en pärm från 1978. Motormanuell avverkning av personal från Mellanskog.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Fredrik Reuter]

tor 08 sep 2022, 09:58#770118

OM det nu vore så det lönsammaste är att ligga på sofflocket, varför återplanterar då bolagen, Sveaskog och Södra bl.a ?

Enligt studien så är det mest lönsamt att plantera efter gängse svenska normer på vissa platser. Det ska man inte förringa i studien. Utöver detta så kan det vara så att skogsbolagen planterar för att föregå med "gott" exempel. De måste ju ha väldigt mycket barrvirke till sina industrier. Jämför med att Scans ledning skulle propagera för veganism.

Enligt utsago ska en forna skogschef hos en av de större skogsägarna i Sverige ha sagt, ungefär, att gallringen alltid varit en minusaffär sett under en omloppstid. Men man gör det ändå för att virket måste fram till industrin.

Det är ju ca 80 miljoner m3fub som ska in till industrin årligen annars blir det kris. Ett förvånansvärt bra sätt är då att plantera snabbväxande plantor som kan gallras bort billigt inom en rimlig tidsram. Att det är dyrt för skogsägare bryr sig inte skogsbolagen om.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Skogsola]

tor 08 sep 2022, 14:53#770154

Det är onekligen en chansning, har områden där allt växer så det sprutar ur marken, 100 meter bort kväver ormbunkar allt utom plantorna.

Här har forskningen något att forska i. Eller tala om för oss andra om de redan vet. Varför funkar sofflocket så utmärkt på vissa platser och inte alls på andra på andra platser fastän förutsättningarna ser likartade ut?

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Torbjörn Johnsen]

tor 08 sep 2022, 15:13#770157

Nej, man måste inte se det som en investering. Man kan mycket väl välja att betrakta föryngringskostnaden som en kostnad för att få slutavverka, en slags avverkningsavgift, eftersom den i praktiken är ett lagkrav.

Om man anför det resonemanget så ska man ju dra av kostnaden för föryngringen från det framtida slutavverkningsnettot när man gör sina nuvärdesberäkningar. Görs det när man använder Heureka? I så fall blir ju slutavverkningspengarna ännu mindre värda vilket riskerar att styra mot ännu mer gallring och tidigare slutavverkning? Eller?

[Lars Lundqvist SLU]

tor 08 sep 2022, 16:17#770164 Nej, du drar av det från den slutavverkning du just gjort, eftersom det är idag du har kostnaden för att få avverka.

Ni som slutavverkar idag, lönar det sig? Har ni nånsin räknat på om de åtgärder som gjordes för 50-100 år sen har förräntat sig? Spelar det nån roll? 😉

[Älgfoderodlare]

tor 08 sep 2022, 16:29#770166

Nej, man måste inte se det som en investering. Man kan mycket väl välja att betrakta föryngringskostnaden som en kostnad för att få slutavverka, en slags avverkningsavgift, eftersom den i praktiken är ett lagkrav.

Om man anför det resonemanget så ska man ju dra av kostnaden för föryngringen från det framtida slutavverkningsnettot när man gör sina nuvärdesberäkningar. Görs det när man använder Heureka? I så fall blir ju slutavverkningspengarna ännu mindre värda vilket riskerar att styra mot ännu mer gallring och tidigare slutavverkning? Eller?

Är det inte just det som till stor del redan händer idag ?
Samt att med ökade drivningskostnader, ev. sämre tillväxt via torka, skador etc., riskerar den nedåtgående intäktsspiralen att öka på / kräva än högre takt i just Gallringar / slutavverkningar. För ingen, inte ens en framtida, positiv "Nuvärdeskalkyl" kan ersätta den reella vardags ekonomin med "pengar i handen" idag !

För det faktum, om man tar ex. siffrorna i "Gallringskatastrofen" o sen utvärderar vad det kan lämna kvar till slutavverkningsbestånd o därifrån sen ska dra både markberednings, planterings o röjningskostnader. Inte undra på att många försöker öka / höja takten på både tillväxt o omsättning o försöka gena genom tiden för att uppnå detta.
Nästan ALLA, oavsett egen intension, blir att "snabbproducera" billig råvara till vår industri. Men varför ?

Var finns självbevarelsen i den egna verksamheten ?

Det lite lustiga i sammanhanget, är ju den kritik som den nya planerade "Skogsstrategin" från EU har fått. Där den i sin grund, tar avstamp i mångt o mycket med hänsyn just till privatskogsbrukets ekonomiska utveckling. Främst via att inte som idag, styras av industrins behov av snabbt / billig producerad råvara med kort omloppstid med låga intäkter till producenten. Utan snarare få till fullvuxen skog, med hög volym / areal, som ger bättre netto vid slutavverkningar.
De flesta inom privatskogsägarledet ( ca. 95 % ), borde kunna vilja anamma / skapa andra förutsättningar för sin egen skogsekonomi.
"Less for more" är det som står i Skogsstrategin ! Varför är man emot detta ?
De flesta varken kan eller ska behöva vara självverksamma förädlare för att uppnå det.

Men bara genom att ändra på vår inställning / insikt om vad vi verkligen äger o förvaltar idag o se det värde som finns i det, till den råvarueftertraktande framtida marknaden. Då kan vi skapa andra förutsättningar med vårt brukande !

För det är på "sofflocket" man ska kunna ligga, när man redan har vuxna, skötta bestånd med hög volym / areal. O bara vänta på högsta bud från en trånande marknad ! O då kunna välja om o när man vill avverka !
O att dessutom kunna avstå nåt eller några år, kan / ska bara göra läget bättre.
Där är vi långt ifrån idag !

[jannee]

tor 08 sep 2022, 18:01#770170 Växtodlingen inom jordbrukssektorn har lyckats med att få fram sorter som växer bra och ger bra skördar även när klimatet har förändrats, inom skogssektorn är vi troligtvis endast i början på denna utveckling.
På sikt tror jag m.a.o att vi kommer att kunna odla växter som tål torka och ändå ger hög tillväxt.
Därefter får industrin anpassa sig.