Föryngring

[Torbjörn Johnsen]

tis 05 jul 2022, 12:43#762891 Enligt skogsstyrelsens senaste inventering (Äbin) så ökar andelen mager mark som föryngras med tall. Idag är 56% av träden i ungskog (1-4 meter) på mager mark tallar. En fördubbling jämfört med 2016. Annars så ser det ganska mörkt ut i ÄBIN-rapporten då få områden uppnår målen för andel oskadade träd eller andelen tall på medelgod mark. En ljusning syns dock i de östra delarna av Götaland.

En fråga som man kan ställa sig när ÄBIN klassar betsesskador är om skador på sidoskott räknas som en betesskada även om toppskottet är intakt? Någon som vet hur det bedöms?

Läs mer om senaste ÄBIN-inventeringen i Götaland här.

• Läs mer om Föryngring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[alias]

tis 05 jul 2022, 13:18#762893

Enligt skogsstyrelsens senaste inventering (Äbin) så ökar andelen mager mark som föryngras med tall. Idag är 56% av träden i ungskog (1-4 meter) på mager mark tallar. En fördubbling jämfört med 2016. Annars så ser det ganska mörkt ut i ÄBIN-rapporten då få områden uppnår målen för andel oskadade träd eller andelen tall på medelgod mark. En ljusning syns dock i de östra delarna av Götaland.

En fråga som man kan ställa sig när ÄBIN klassar betsesskador är om skador på sidoskott räknas som en betesskada även om toppskottet är intakt? Någon som vet hur det bedöms?

Läs mer om senaste ÄBIN-inventeringen i Götaland här.

Vill minnas att ÄBIN endast beaktar skador på stammen (toppskottsbete, barkgnag, bruten stam m.m.).

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[busholle]

tis 05 jul 2022, 13:36#762895 Alias har helt rätt. Tillväxtförluster märks inte i äbin, endast skador som påverkar virkeskvalitet eller överlevnad.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Tåndemåla]

tis 05 jul 2022, 16:57#762910 Sedan måste man också vara med att det är troligtvis först detta året torrsommaren 2018 är med då det är ungskogar mellan 1-4 m som investeras. Och det tar 5-8 år för tallen att komma upp i den höjden. Så den mängden tall som föryngras idag är ännu större.

[Älgfoderodlare]

tis 05 jul 2022, 17:59#762917 Det mest betydelsefulla för att slippa bli dyster "statistik" med sina Tallungskogar, är skötseln / åtgärderna av / i dom innan de kommit ur betes-begärlig / möjlig höjd.
Att få en minimering av skador, går via en maximering av alternativ under den mest utsatta tiden.
Jag ser ju med mest talldominerade marker, att med täta bestånd som driver på tillväxten i höjd i blandbestånd med RASE under tiden 1 - 5 m i höjd, så påverkas inte tillväxten av gagnträden neagtivt, snarare tvärtom.
Den ev. tillväxtökning man tror sig kunna få / vinna via tidiga o riktade röjningar, kan ju gå förlorade om man samtidigt enbart lämnar Tall som alt. i foderväg.
Vid senarelagd röjning ( även om det kräver mer tid / arbetsinsats men färre tillfällen ) kan det rädda fler huvudstammar tot. sett ift insatt kapital vid föryngringen.
Effekten kan sen bli att en ökad tillväxt sker på fler o oskadade stammar, som gynnar den senare eko. möjligheten vid ex. gallringar.
Men där finns ju också möjligheten till en ökad handel med ex. kolsänka i dessa tätare, växtliga bestånd.

[Tåndemåla]

tis 05 jul 2022, 18:31#762920

Det mest betydelsefulla för att slippa bli dyster "statistik" med sina Tallungskogar, är skötseln / åtgärderna av / i dom innan de kommit ur betes-begärlig / möjlig höjd.
Att få en minimering av skador, går via en maximering av alternativ under den mest utsatta tiden.
Jag ser ju med mest talldominerade marker, att med täta bestånd som driver på tillväxten i höjd i blandbestånd med RASE under tiden 1 - 5 m i höjd, så påverkas inte tillväxten av gagnträden neagtivt, snarare tvärtom.
Den ev. tillväxtökning man tror sig kunna få / vinna via tidiga o riktade röjningar, kan ju gå förlorade om man samtidigt enbart lämnar Tall som alt. i foderväg.
Vid senarelagd röjning ( även om det kräver mer tid / arbetsinsats men färre tillfällen ) kan det rädda fler huvudstammar tot. sett ift insatt kapital vid föryngringen.
Effekten kan sen bli att en ökad tillväxt sker på fler o oskadade stammar, som gynnar den senare eko. möjligheten vid ex. gallringar.
Men där finns ju också möjligheten till en ökad handel med ex. kolsänka i dessa tätare, växtliga bestånd.

Du blandar ihop tall på tallmark och tall på torr mark.
På tallmark finns det gått om rase. I medel 700 st/ha i södra Sverige högre än 0,3 m. Med täta viltstammar har dock dessa ingen möjlighet att bli träd och detta mäts också i äbin.
På torr mark är det mest ljung och lite Björk.
Det syns tydligt här att det är få rase på torra marker. Med täta till ungskogar tappar man även produktion av bärens som lägger mer betestryck på växande plantor.

[Sjögården]

tis 05 jul 2022, 18:49#762924

Enligt skogsstyrelsens senaste inventering (Äbin) så ökar andelen mager mark som föryngras med tall. Idag är 56% av träden i ungskog (1-4 meter) på mager mark tallar. En fördubbling jämfört med 2016. Annars så ser det ganska mörkt ut i ÄBIN-rapporten då få områden uppnår målen för andel oskadade träd eller andelen tall på medelgod mark. En ljusning syns dock i de östra delarna av Götaland.

En fråga som man kan ställa sig när ÄBIN klassar betsesskador är om skador på sidoskott räknas som en betesskada även om toppskottet är intakt? Någon som vet hur det bedöms?

Läs mer om senaste ÄBIN-inventeringen i Götaland här.

Bra utveckling, nu gäller det att vårda tallskogarna med balanserade viltstammar som viktigaste åtgärden.
Får vi bara ett överskott av naturligt,högvärdigt foder i ungskogarna kan det bli riktigt bra.
Börjar se alltmer av RASE när älgstammen kommit ner till förnuftiga nivåer.
Och tallungskogen ser riktigt fin ut 😀

[Älgfoderodlare]

tis 05 jul 2022, 19:22#762928

Du blandar ihop tall på tallmark och tall på torr mark.
På tallmark finns det gått om rase. I medel 700 st/ha i södra Sverige högre än 0,3 m. Med täta viltstammar har dock dessa ingen möjlighet att bli träd och detta mäts också i äbin.
På torr mark är det mest ljung och lite Björk.
Det syns tydligt här att det är få rase på torra marker. Med täta till ungskogar tappar man även produktion av bärens som lägger mer betestryck på växande plantor.

Jag vet inte vad det är du menar att jag "blandar ihop" ? Jag har Tall på normalt till bördiga marker med mycket tillgång på RASE, o Tall på mycket torra marker i tätare bestånd men ändå med riklig markflora.

På "normalmarker" så är det fortfarande mängden / antalet / ha som styr möjligheten om jag får stammade träd av RASE eller inte, trots bete. Då jag inte har dessa i hundratal utan tusentals, så blir effekten därefter. Men eftersom jag senarelägger mina åtgärder för utglesning av dessa bestånd, genom att inte röja enl. mall, utan när de flesta är "säkra" ur ett skogligt / betespåverkans perspektiv. Så finns också möjligheten till att öka antalet stammade individer. Jag har ju under mer än 30 år gjort åtg. för att nå just detta, o när jag nu gör åtg. i både tidigare toppade Björkskärmar ( för ökat bete ) samt i hårt betade Asp bestånd, så ser jag en likartad tendens i båda. Mängden avgör !

På de torrare avsnitt jag har som har i princip enbart Tall som enda art. Så i tätare bestånd som stamkvistas, så finns ändå en riklig markflora med bärris etc., som foderalt.

Att jag inte har o kan jämföra mig o mitt med riktigt torra Ljunghedar i Götaland, är för att jag inte har marker där. Men jag sa heller inte att det jag gör, gäller generellt överallt. Men man kan göra mer för att nå andra resultat med det man har. Oavsett vart det är i Sverige ! Där är det val av åtgärder o när i tid man gör det, som kan ha stor skillnad för vilka resultat man får.

[Tåndemåla]

tis 05 jul 2022, 19:32#762930 Jag har stor respekt för det du gör och hur du gör det.
Men det är också detta som är problemet.
Du ser till din lilla hage där det mer är trädgårdsskötsel än skogsvård som gäller.
Detta kan man inte mangla ut över hela Sverige.
Vill du inte förstå vad jag menar med tall på tall mark och tall på torr mark får så va.
Den stora saken jag nu märker i södra Sverige är att framför allt mellan marker och sommar torra marker får mer tall.
Det är inta alla markägare som har möjlighet att sköta skogen som du utan då får man ge mer generella råd.

[Älgfoderodlare]

tis 05 jul 2022, 20:10#762934

Jag har stor respekt för det du gör och hur du gör det.
Men det är också detta som är problemet.
Du ser till din lilla hage där det mer är trädgårdsskötsel än skogsvård som gäller.
Detta kan man inte mangla ut över hela Sverige.
Vill du inte förstå vad jag menar med tall på tall mark och tall på torr mark får så va.
Den stora saken jag nu märker i södra Sverige är att framför allt mellan marker och sommar torra marker får mer tall.
Det är inta alla markägare som har möjlighet att sköta skogen som du utan då får man ge mer generella råd.

- Jodå, jag förstår vad du menar o kan hålla med dig. Men överfört till att jag gör mina / dessa åtgärder av "trädgårdsskötsel" på de ca. 65 ha vi har, utan att det verkar göra någon skillnad vart det är. Utan samma åtgärder ger likartade effekter oavsett marktyp / bestånd. Så kan jag med ganska stor säkerhet säga att det fungerar, just med den skillnaden i hur o vad jag gör !
En mycket avgörande faktor som tillkommit under de senaste decennierna för just Härjedalen ( där det annars via hävd, ska ha varit ett utpräglat inlandsklimat ) är att just att den tot. nederbördsmängden / år, ökat o därmed tillväxtmöjligheterna på andra arter i vår skogsfauna. Men det är just detta som också möjliggör o kan utveckla ett bättre framtida, klimatsäkrare skogsbruk ! Men då måste man också se det o förvalta det det på ett för skogen o mångfalden, effektivt o utvecklande sätt.
När jag började, så var ju inte detta ens på tal, eller att man såg det som ett problem. Nu när verkligheten är ikapp oss ( om man får tro media / forskning ). Så kan jag ju bara ställa mig själv den frågan; - VAD var det som gjorde att jag valde just denna väg att bruka min skog ? - Ja, inte var det de idag "överväldigade" klimatproblemen eller "miljömupperi" som var avgörande. Det bara vart, utifrån . . . känslan för träd / skog ! ?
Egentligen så vet jag kanske inte eller har ett enkelt / förklarande svar. Jag vet bara att jag såg på växande träd på ett annorlunda sätt än det som var "gängse" då !
Och med ett framtidsfokus utifrån det jag / vi har idag, har jag inte behövt ångra det en sekund !
Det har verkligen varit värt varenda dag jag varit där o det jag gjort !

[Ove Lindberg]

tis 05 jul 2022, 20:23#762939 Fortsätt med det du tror på. Styvt

[Sjögården]

ons 06 jul 2022, 07:12#762992

Jag har stor respekt för det du gör och hur du gör det.
Men det är också detta som är problemet.
Du ser till din lilla hage där det mer är trädgårdsskötsel än skogsvård som gäller.
Detta kan man inte mangla ut över hela Sverige.
Vill du inte förstå vad jag menar med tall på tall mark och tall på torr mark får så va.
Den stora saken jag nu märker i södra Sverige är att framför allt mellan marker och sommar torra marker får mer tall.
Det är inta alla markägare som har möjlighet att sköta skogen som du utan då får man ge mer generella råd.

Det är väl i stort sett ingen som har tid och råd att sköta skogen som Älgfoderodlaren gör, intressant att följa men naturligtvis inget att försöka följa.
Vi andra får nog kämpa på med något som drar nytta av storskogsbrukets erfarenheter men utan att förstöra småskogsbrukarnas envisa förmåga att göra allt lite bättre.. 😉

[Sjögården]

ons 06 jul 2022, 07:23#762994

Enligt skogsstyrelsens senaste inventering (Äbin) så ökar andelen mager mark som föryngras med tall. Idag är 56% av träden i ungskog (1-4 meter) på mager mark tallar. En fördubbling jämfört med 2016. Annars så ser det ganska mörkt ut i ÄBIN-rapporten då få områden uppnår målen för andel oskadade träd eller andelen tall på medelgod mark. En ljusning syns dock i de östra delarna av Götaland.

En fråga som man kan ställa sig när ÄBIN klassar betsesskador är om skador på sidoskott räknas som en betesskada även om toppskottet är intakt? Någon som vet hur det bedöms?

Läs mer om senaste ÄBIN-inventeringen i Götaland här.

Bra utveckling, nu gäller det att vårda tallskogarna med balanserade viltstammar som viktigaste åtgärden.
Får vi bara ett överskott av naturligt,högvärdigt foder i ungskogarna kan det bli riktigt bra.
Börjar se alltmer av RASE när älgstammen kommit ner till förnuftiga nivåer.
Och tallungskogen ser riktigt fin ut 😀

Med våra förhållande på ostkanten med rätt mycket RASE och hög andel tall både i den mogna skogen och i de yngre åldrarna kan jag konstatera att vi behövde komma under 4 älgar per tusen ha i vinterstam för att kunna få en vettig skadenivå i tallskogen.Nu planteras och föryngras väldigt mycket tall i området så det finns gott hopp . Skall vi dessutom få upp kalvvikterna till över 65 kg som är målet behöver vi få ner övrigt klövvilt till vettiga nivåer.Dov, kron och gris ökar och rådjuren jagar snart ingen utom vid bockjakten.
Fortfarande är bärriset hårt betat och mjölkörten osynlig så nog finns det att göra.. 😉

[Badbollen]

ons 06 jul 2022, 20:14#763105

Jag har stor respekt för det du gör och hur du gör det.
Men det är också detta som är problemet.
Du ser till din lilla hage där det mer är trädgårdsskötsel än skogsvård som gäller.
Detta kan man inte mangla ut över hela Sverige.
...

Det är väl i stort sett ingen som har tid och råd att sköta skogen som Älgfoderodlaren gör, intressant att följa men naturligtvis inget att försöka följa....

Leder inte Älgfoderodlares sätt att sköta skogen till några intäkter? Förstått det som att han är restriktiv med att avverka, men det beror väl också på att hans skog också består att ganska mycket ung skog?

[Älgfoderodlare]

ons 06 jul 2022, 21:21#763123

Leder inte Älgfoderodlares sätt att sköta skogen till några intäkter? Förstått det som att han är restriktiv med att avverka, men det beror väl också på att hans skog också består att ganska mycket ung skog?

Jag tror inte så många fler än vi själva, har koll på hur mycket som är ung skog o inte. Av de ca. 65 ha vi har tot., så är mindre än 10 % idag ungskogar. Vi har inga oplanterade hyggen eller kalmark. Den största delen är nog, täta medelålders Tall / blandskogar. Har gjort några ha med Björkskärmar genom åren där vi har rikligt med Granunderväxt för att söka nya tillväxtmöjligheter av blandbestånd.
Volym / areal är min huvudsakliga produktionside med i främst blandbestånd.

Och; - Nej, få eller inga intäkter från skogsbruket i dagsläget. Dels för att jag från tidigare avverkningsuppdrag från bolag, blivit botad att göra något i den vägen igen. Men också för att jag under det sista året fått uppleva överhuggningar o intrång från bolag, trots idoga försök att få dem att förstå att fel kan komma att uppstå om de INTE sköter sin del. Och det gjorde dom inte. Förlorat förtroende mao.
Sen behöver man ju bara läsa här på SFo för att bli botad från att avverka eller gallra till de svenska industribolagen !

Så våra främsta planer nu är egen vidare förädling o försäljning till rätt marknad i framtiden. Därför söker vi även få så hög kvalitet o volym / träd som marken kan producera, innan uttag. "Less for more" helt enkelt. Ingen bulkråvara till "rabattpriser" från våra fastigheter. Värdeökning på rot.

Genom låga kostnader på vägen till denna förändrade framtid, samt hög tillväxt. Ser jag bara goda möjligheter i detta.
Vi har den sitsen att vi inte behöver intäkter från våra skogar för att klara oss. Men värdet / volymen av skogen den dag vi börjar, kan då vara så otroligt mycket högre. Och skog har inte bråttom, så varför skulle jag då ha det ? Det ger mig all den tid jag behöver för att utveckla det vi har till optimala värden. O vi är på mycket god väg !

Är det svar på dina funderingar "Badbollen" ?