SLU/Riksskogstaxeringen
SLU/RIksskogstaxeringen bedömer hur stor andel av skogsföryngringarna som föryngras på olika sätt. Hur stor andel som föryngras med skogsodling (plantering & sådd) eller med självföryngring. Riksskogstaxeringens data utgår från det som klassas som huggningsklass B1, d v s plantskog med medelhöjd under 1,3 meter. Där bedömer man bl a om föryngringen skett med skogsodling (plantering eller sådd) eller med naturlig föryngring.
Ökande självföryngring - minskande skogsodling
I SLUs redovisning av uppgifterna från Riksskogstaxeringen framgår att andelen som föryngras med självföryngring ökar och arealen som skogsodlas minskar. Ökningen av självföryngringarna har i hela landet varit 29 procent under perioden 2001 - 2017 enligt Riksskogstaxeringen. Störst är ökningen av självföryngringsarealen i Norra Norrland där den har ökat med 39 procent under perioden. Den lägsta ökningen har skett i Svealand där det bara ökat med sju procent men arealen självföryngring har ökat i alla landsdelar enligt SLU/Riksskogstaxeringen.
Minskad skogsodling (plantering & sådd)
Enligt samma Riksskogstaxering så har då arealen föryngringar som skogsodlats minskat under motsvarande period. Minskningen för hela riket är enligt Riksskogstaxeringen 15% under perioden 2001-2017. Den största minskningen har skett i norra Norrland där den skogsodlade andelen av föryngringarna minskat med 27 procent under perioden. Skogsodlingen har minskat i alla landsdelar men minst i Svealand där bara fem procent mindre andel av föryngringsarealen har skogsodlats 2017 jämfört med 2001.
Riksskogstaxeringens uppgifter kommer från de årliga inventeringarna som görs på en stor mängd slumpmässigt utlagda provytor samt från fasta provytor som också används. Siffror redovisas som "glidande 5-årsmedelvärden" för att jämna ut årsvariationer.
Skogsstyrelsen har en helt annan bild av föryngringarna än SLU
Skogsstyrelsen gör s k Återväxtuppföljningar där det viktigaste syftet är att se hur stor andel av skogsföryngringarna som är godkända utifrån Skogsvårdslagens krav. Den senaste inventeringen redovisades 2017 och det finns historisk data för dessa uppföljningar sedan 60-talet. Dessa återväxtuppföljningar görs som stickprov på avverkningsanmälda ytor vid fem/sju års tid efter avverkning i södra/norra Sverige. I resultatet från uppföljningen redovisas föryngringsmetod och jag har jämfört dessa uppgifter med Riksskogstaxeringens uppgifter.
Kraftigt minskande självföryngring enligt Skogsstyrelsen
Jag har jämfört samma tidsperiod, d v s från 2001 t o m 2017. Tidsserierna för SLU och Skogsstyrelsen är inte direkt jämförbara men båda redovisar årsmedelvärden och det är dessa jag jämfört. I Skogsstyrelsens redovisning minskar andelen som föryngras med självföryngring (kallas Naturlig föryngring i SKS redovisning) radikalt. Andelen av föryngringsarealen som självföryngrats har mer än halverats. Från 36 procent 2001 till 15 procent 2016 om man tittar på hela riket.
Minskningen har enligt Skogsstyrelsen varit störst i norra Norrland! Här har den självföryngrade andelen av föryngringsarealen som mest varit upp mot 50% men är nu enligt Skogsstyrelsen ca 15 procent. En minskning med 70 procent! Självföryngringen har minskat i alla landsdelar och ligger enligt Skogsstyrelsen idag relativt lika i hela landet. Runt 15% av föryngringsarealen.
300 procent skillnad!
Om vi jämför Riksskogstaxeringens 45 procent andel självföryngrad areal med Skogsstyrelsens 15 så innebär det att SLU redovisar 300% högre självföryngringsandel än vad Skogsstyrelsen gör. Hur man det vara så stor skillnad? Det är ju inte direkt frågan om statistiska felmarginaler utan det är två helt olika skogslandskap som beskrivs. Av två olika organisationer som båda får sin finansiering från staten för att ta fram offentlig statistik över vårt skogstillstånd.
Vi har sett tidigare att det diffar mellan hur Skogsstyrelsen och SLU redovisar bruttoavverkning men det här är ju definitivt i en högre division när det gäller graden av skillnad.
Helt olika trender
Det är inte enbart nivåerna som skiljer mellan Skogsstyrelsens och Riksskogstaxeringens siffror. Trenderna går dessutom i helt motsatta riktningar! Skogsstyrelsen visar kraftigt minskad självföryngring och ökad plantering. SLU visar det motsatta. Intressant också att det skiljer som mest i Norra Norrland. Här visar SLU störst ökning av självföryngring medan Skogsstyrelsen redovisar den största minskningen för naturlig föryngring.
Värt att notera är att siffrorna är ganska lika i början av perioden (2001) för att sedan dra iväg i motsatta riktningar för Skogsstyrelsen och SLU så att skillnaden blir allt större över tid. Ingen som har reagerat på det här på SLU eller Skogsstyrelsen?
Vad innebär skillnaden?
Om vi utgår från den andel som skogsodlas (sådd & plantering) så är den enligt Skogsstyrelsen ca 80 % av föryngringsarealen. Om det avverkas ca 200 000 hektar per år och 80 procent ska skogsodlas så bir det (när ca 5 % sådd är borträknat) ca 150 000 hektar som ska planteras. Med 2200 plantor per hektar behövs det då ca 330 miljoner plantor för att täcka behovet.
Utgår vi istället från Riksskogstaxeringen så blir det 55 procent (minus samma andel sådd) som ska planteras eller motsvarande 100 000 hektar. Med samma plantåtgång som ovan innebär det 220 miljoner plantor per år. Skillnad mellan SLU och Skogsstyrelsen redovisning motsvarar 110 miljoner plantor per år! Mer än hela årsproduktionen från Södras och Bergviks plantskolor!
Här finns länk till rapporten från Skogsstyrelsens senaste Återväxtinventering
Och här hittar ni SLUs/Riksskogstaxeringens senaste sammanställning av Skogsdata 2018. Äldre årgångar av Skogsdata finns på SLUs webb.
Några reflektioner
-Har jag fattat något totalt fel eller kan det verkligen vara så här?
-Hur kan det vara så stor skillnad mellan Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen i redovisning av föryngringsmetoder?
-Vem har (mest) rätt?
-Vem kan vi lita på när det gäller officiell skogsdata? Trovärdigheten för offentliga uppgifter får sig en knäck.
-Har ingen på SLU eller Skogsstyrelsen reflekterat över skillnaderna? Det måste ju handla om stora systematiska fel?
-Varför finns det ingen kommentar i varken Skogsdata från SLU eller rapporterna från Skogsstyrelsen om skillnaderna?
-Om det är Skogsstyrelsens uppgifter som stämmer: Finns det då anledning att driva Riksskogstaxeringen som den ser ut idag?
-Om det är Riksskogstaxeringens uppgifter som stämmer: Vad sjutton sysslar Skogsstyrelsen med?
Vad tror ni om de här uppgifterna? Vad är det som gör att det kan skilja så mycket mellan två olike redovisningar av föryngringssätt i Sverige?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Men när det gäller inventeringsmetodik och utvärderingsmodeller, håller man inte alltid den höga 
nivå som man förväntar sig
Kort information om skogsforum.se