Föryngring

Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

43 inlägg 8495 visningar 10 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Badger  
#836814
jessica80 skrev:Min strategi att - ALLTID - eftersträva blandbestånd redan i röjningsfasen är kanske bästa sättet att öka motståndskraften i skogen mot allt framtiden för med sig. I ex.vis Tjeckien krävs nu enligt lag plantering av minst fyra trädslag vid nybeskogning efter granbarkborrekatastrofen. Hur länge ska plantering av enbart gran tillåtas i Götaland?


Tack för den infon, då lärde man sig något nytt om Tjeckien. Vet du hur den lagen är utformad. Hur stor andel ska det vara av varje trädslag? Vilken sorts underlag baserar de sig på? Undrar hur de ser på självföryngring. Den naturliga trädblandningen varierar ju som bekant mycket. Styr de också på vilka trädslag som ska ingå i mixen baserat på ståndorten?

Dina bilder av björk med gran under känner jag väl igen. Så ser det ut på en hel del av mina självföryngringar efter Gudrun. Mycket björk och gran, någon enstaka tall, rönn, asp, sälg och ek. Vill också ha mer blandskog och ståndordsanpassning till olika blöta/torra partier så försöker även vara lite proaktiv. Något enstaka fröträd räcker inte till för hela fastigheten så jag har också börjat samla frö och så in lite ek, ask, alm, fågelbär, lind, äpple i mixen - arter som tidigare röjts bort på inrådan av "skogsinköpare gran".

Arevo
Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

HannuRöj  
#836830 😀 Lyfter fram en svårighet som förekommer ganska ofta vid planterad björk i praktisk arbete.
Jämfört mot naturligt fördda björkar i området är förädlade redan på början framvuxna, och blir därmed oftast skadat av vilt och snö. Så de några få förädlade som är kvar utväcklas sällan så vädefulla som man har räcknat på.
Med tusentals likåldriga naturplantor (utan förädlade) har man mer huvudstammar vid 5m höjden, och får möjlighet att rädda beståndet. Då är tidfönstret väldigt kort, och för mycket får ej röjas ner så tidigt. Och överhuvudtagen, björk passar tidsmässigt inte ihop med ungskogskötsel på gran och tall.

👍 Mycket bra diskution här i trådet.

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Älgfoderodlare  
#836842 Du får ursäkta "HannuRöj", men av det jag sett så finns det en möjlighet att ha alla 3 trädslagen i en ungskogsfas där det kan ge o sker en tämligen bra utveckling. För, på den sista fast. jag köpte, så planterade jag på några ställen Tall i kanterna på gamla inägomarker. Tallen fick snabbt konkurrens av Björken o som var nära att komma ikapp i tillväxt. Men så började jag vid ca. 3 - 3,5 m höjd på Tallen att stamkvista dom. O då tog de extra fart o höll sig högst i bestånden. När de nu är mer än 6 m i övre höjd, är fortfarande Tallen "först" i racet. O när jag nu även sen några år börjat stamkvista Björk så kommer Gran som ett brev på posten under de andra 2 arterna. "Blandskärmen" av Tall o Björk, håller klart högre fart än Granen o kommer ju med tiden att både gallras o för Björkens del kanske även avvecklas. Kvar blir då ett blandbestånd av Tall - Gran. Innan de första 6 metrarna har röjningen varit minimal o med mycket lite självgallring. Jag hade förr bilder på dessa bestånd i en annan tråd o var själv överraskad av att det just i ungskogsfasen går att ha så högt stamantal o att de verkar påverka varandra mycket lite negativt.
De mesta pekar på positiva effekter för alla dessa 3 arter, innan självgallringen kan börja märkas. Att då röja försiktigt i omgångar under några år efter 6 m för att öka utrymmet för de huvudstammar som mer eller mindre "utmärker sig själv", blir klart lättare o för ögat mer uppenbart vad som blir kvar. O Granen gynnas via stamkvistningen, av att det blir ganska snabbt upphissade spetsiga kronor på både Tall o Björk med mer ljusinsläpp till underväxten.
Att vi har olika förutsättningar o tid till vad vi gör med våra skogsbestånd, är en sak. Men istället för att röja i de flesta bestånd för tidigt o få göra om samma sak i flera omgångar. Har mitt sätt, inte kanske sparat tid, men mindre antal insatser över ungskogstiden just för att jag; - börjar senare, riktar insatserna mot fler kvalitativa stammar av alla arter, kommer förhoppningsvis att ha fler val i framtiden om olika åtgärder / uttag, har ev. en högre stående volym i gallringsfaserna via dessa blandbestånd än vid BAU i monokulturer. Trots att andelen Björk inte än är vad jag önskar, så kommer jag via de nya skärmarna att öka min andel ganska nämnvärt.

PS. Jag kommer ju INTE att hålla gallringsmallarna heller ! DS.

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

HannuRöj  
#836845
Älgfoderodlare skrev:Du får ursäkta "HannuRöj", men av det jag sett så finns det en möjlighet att ha alla 3 trädslagen i en ungskogsfas där det kan ge o sker en tämligen bra utveckling. För, på den sista fast. jag köpte, så planterade jag på några ställen Tall i kanterna på gamla inägomarker. Tallen fick snabbt konkurrens av Björken o som var nära att komma ikapp i tillväxt. Men så började jag vid ca. 3 - 3,5 m höjd på Tallen att stamkvista dom. O då tog de extra fart o höll sig högst i bestånden. När de nu är mer än 6 m i övre höjd, är fortfarande Tallen "först" i racet. O när jag nu även sen några år börjat stamkvista Björk så kommer Gran som ett brev på posten under de andra 2 arterna. "Blandskärmen" av Tall o Björk, håller klart högre fart än Granen o kommer ju med tiden att både gallras o för Björkens del kanske även avvecklas. Kvar blir då ett blandbestånd av Tall - Gran. Innan de första 6 metrarna har röjningen varit minimal o med mycket lite självgallring. Jag hade förr bilder på dessa bestånd i en annan tråd o var själv överraskad av att det just i ungskogsfasen går att ha så högt stamantal o att de verkar påverka varandra mycket lite negativt.
De mesta pekar på positiva effekter för alla dessa 3 arter, innan självgallringen kan börja märkas. Att då röja försiktigt i omgångar under några år efter 6 m för att öka utrymmet för de huvudstammar som mer eller mindre "utmärker sig själv", blir klart lättare o för ögat mer uppenbart vad som blir kvar. O Granen gynnas via stamkvistningen, av att det blir ganska snabbt upphissade spetsiga kronor på både Tall o Björk med mer ljusinsläpp till underväxten.
Att vi har olika förutsättningar o tid till vad vi gör med våra skogsbestånd, är en sak. Men istället för att röja i de flesta bestånd för tidigt o få göra om samma sak i flera omgångar. Har mitt sätt, inte kanske sparat tid, men mindre antal insatser över ungskogstiden just för att jag; - börjar senare, riktar insatserna mot fler kvalitativa stammar av alla arter, kommer förhoppningsvis att ha fler val i framtiden om olika åtgärder / uttag, har ev. en högre stående volym i gallringsfaserna via dessa blandbestånd än vid BAU i monokulturer. Trots att andelen Björk inte än är vad jag önskar, så kommer jag via de nya skärmarna att öka min andel ganska nämnvärt.

PS. Jag kommer ju INTE att hålla gallringsmallarna heller ! DS.

😀 Jo ingen ursäkt.
Jag pratade ju om en trädslag föryngring, förädlad björk versus natuligt föryngrad björk. Och menade att det inte går att sköta likt tall eller gran.
Jag röjer ju åt kunder så då är det rekommentationen som gäller. Det är i allafall tanken att ungskogen röjas 'färdigt' på en gång, enlig mallen.

Men tack dina lärdomar blev stamkvistning ett måste i mina ägna ungskogar. 👍

Försöker ta bilder av min brors skog som jag har presis gallrat som tre trädslag blandskog.
På ett par ställen är läget presis det som jag beskrev i förra inlägget. Och en annan ställe som blev dålig björk istället planterad tall är väl också värt att dela här.

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Älgfoderodlare  
#836864 👍 Då är jag med !

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

skogshare  
#837112
jessica80 skrev:Så slutsatsen - björk som huvudträdslag - nja - men allt viktigare inför framtiden som blandträdslag. Då pratar jag inte om några sketna 10 procent, som miljöcertifieringen kräver, utan minst 25 procent på friska bördiga ståndorter.
Hur kommer man då dit? Ett absolut krav är att björken är förväxande i förhållande till granen när beståndet går ur röjningsfasen!
I övriga skötseldetaljer rörande självföryngrad björk hänvisar jag till en längre artikel som kommer i Svenska Lövträdsföreningens årstidskrift, som kommer senare i vår. /"Röjar-Alrik"


Hur ska den som vill jobba med produktionsmässigt optimala omloppstider för respektive trädslag, avveckla björken, vars tillväxt ju kulminerar betydligt tidigare än granens, utan att äventyra kvarvarande granbestånds stabilitet? Och hur mycket av det totala beståndets produktionsförmåga går förlorat under resterande omloppstid för granen efter det att björken avverkats? Eller kan björken behållas tills granen är avverkningsmogen och hur påverkar det i så fall björkens kvalité och andra egenskaper? Vilken samlad gödslingseffekt för beståndet i sin helhet kan man slutligen räkna med genom den årliga lövfällningen?

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

HannuRöj  
#837194 😀 Säkert lite olika i olika delar av landet, men i höjden av mellersta Sverige/södra Finland avverkas björk vanligtvis vid andra gallrig. Då kommer en eller två fanertimmer av varje. De som inte duger till timmern har ju redan avverat vid första gallring.

Går lika bra att ta ut mer gran och spara björk till slutavverkning, men detta har traditionellt sett som ekonomiskt sämre alternativ.
Björk som växit som blandträ i granskog har allra högsta kvalite, och kan användas som möbelvirke mm.

Avatar Fallback

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Robur Clivus  
#837197 Vad säger Jessica80 och HannuRöjs erfarenhet i rekommenderat slutförband på motsvarande G26-28 mark om man bara kör ett renodlat björkbestånd mot timmerkvalite, med självföryngrad björk? Tycker personligen det låter brutalt att gå ner mot 300-400 stam i 30-40 års åldern som vissa gallringsmallar föreslår?

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

HannuRöj  
#837220 😀 Jag tycker också det är onödigt gles.
Björk har stark självgallrings förmåga. Dvs. huvudstammar växer lika bra, oavsett gallringsstyrkan, och de som i mitten av omloppet börjar förlora minskar inte tillväxten på huvudstammarna. En jämn björkbestånd reagear annorlunda sätt än en jämn tallbestånd. Tall kan hamna i läget som varje träd förlurar kronan, men björk visar sig väldigt bra vilka som kommer att utväckla som huvudstammar.

Att kasta någon siffra. 🤔
Om man hamnar på 1300 st/ha efter tidig förstagallring, framkommer inte någon gallringsbehov / gallringseffekt senare. Man liksom plockar bort de som är klart tunnare och har svag krona.

Jag lovade ta bilder av björkgallring men det blev nog en kort video. Filmat i en lucka, som är faktiskt en äldre gran och björk som evighetsträd. 😇 Möjligtvis ett par tallar har också varit men försvunnit. 1100 st i snitt hela området inklusiv luckan och vägen brevid granbestånd.
https://youtu.be/MffZcSJd_7o?feature=shared

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

jessica80  
#837281 Ja, intressanta synpunkter i de senaste inläggen! Jag håller helt med Robur Clivus och HannuRöj. Vad gäller gallringsmallarna rekommenderar jag dem mera att användas som biobränsle. Jag har haft förmånen att lära mig av finske björkprofessorn Jyrki Raulo och därav säger jag att vi bör sikta mot 500-600 st/ha i ett rent björkbestånd som slutförband efter sistagallring i södra och mellersta Sverige (frisk, bördig mark). HannuRöj har dessutom helt rätt att huvudstammarna av björk alltid tar för sig - även i överslutna bestånd. Det är den egenskapen jag kallar för björkens unika skiktningsförmåga.

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Älgfoderodlare  
#837320
HannuRöj skrev:😀 Jag tycker också det är onödigt gles.
Jag lovade ta bilder av björkgallring men det blev nog en kort video. Filmat i en lucka, som är faktiskt en äldre gran och björk som evighetsträd. 😇 Möjligtvis ett par tallar har också varit men försvunnit. 1100 st i snitt hela området inklusiv luckan och vägen brevid granbestånd.
https://youtu.be/MffZcSJd_7o?feature=shared


Det är i bestånd som det du visar i filmen, som jag menar att man kan med tiden utveckla den för marken optimala produktionsförmågan i volym / areal o över tid. O som du säger, det visar sig med tiden vilka man kan ta bort, men även hur MYCKET man behöver ta bort.
👍 På den "HannuRöj"

Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Torbjörn Johnsen  
#837336 När jag jobbade som manuellhuggare för många herrans år sedan högg vi en gång ut grov björk i ett relativt fullvuxet granbestånd. Det var fin timmerbjörk som var lika hög som granarna och jag skulle gissa att beståndet kan ha legat runt 70 år. Vi tog ner nästan all björk. Det kan ha varit kanske 20-30% av beståndsvolymen, och det blev mycket fint björktimmer. Det såg ganska glest ut efteråt med många granar som varit plågade av björkarna och med dagens mått hade man nog klassat det som lite äventyrligt ur ett stormrisk-perspektiv. Det här gjordes i mitten av 80-talet och jag gick sedan igenom samma bestånd kanske 20 år senare i samband med en älgjakt. Då var det ett väldigt fint bestånd av slutavverkningsmogen gran. Det var svårt att föreställa sig att det hade varit så mycket björk i tidigare och det var även svårt att föreställa sig hur glest det kändes direkt efter att björken var avverkad. Nu syntes inga spår efter björken (varken stubbar eller ris) och beståndet kändes det helt fullslutet. Beståndet är avverkat idag så det går inte att gå dit igen och fota eller så men det var ganska bra skogsmark. Runt G30 kanske. Björken och granen går absolut bra ihop, högt upp i ålder.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Björk kan bli nytt huvudträdslag - mer förädling på gång

Älgfoderodlare  
#837403
Torbjörn Johnsen skrev:När jag jobbade som manuellhuggare för många herrans år sedan högg vi en gång ut grov björk i ett relativt fullvuxet granbestånd. Det var fin timmerbjörk som var lika hög som granarna och jag skulle gissa att beståndet kan ha legat runt 70 år. Vi tog ner nästan all björk. Det kan ha varit kanske 20-30% av beståndsvolymen, och det blev mycket fint björktimmer. Det såg ganska glest ut efteråt med många granar som varit plågade av björkarna och med dagens mått hade man nog klassat det som lite äventyrligt ur ett stormrisk-perspektiv. Det här gjordes i mitten av 80-talet och jag gick sedan igenom samma bestånd kanske 20 år senare i samband med en älgjakt. Då var det ett väldigt fint bestånd av slutavverkningsmogen gran. Det var svårt att föreställa sig att det hade varit så mycket björk i tidigare och det var även svårt att föreställa sig hur glest det kändes direkt efter att björken var avverkad. Nu syntes inga spår efter björken (varken stubbar eller ris) och beståndet kändes det helt fullslutet. Beståndet är avverkat idag så det går inte att gå dit igen och fota eller så men det var ganska bra skogsmark. Runt G30 kanske. Björken och granen går absolut bra ihop, högt upp i ålder.


Det som vore kul att se, är ju den eko. effekten av produktionen i ett sånt blandbestånd. Det som framförs o är ledande i vårt "BAU" från forskare o industrin, är ju att denna typ av blandbeståndsutveckling INTE är ett för markägaren vinnande koncept. Jag tror nog att det mer o mer kommer att bli en stor del av det framtida skogsskötselsystemet. Där trädslagblandning o volymutveckling / areal, som gynnar alla systemdelar, är o blir en vinnande framtidsutveckling.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).