Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Föryngring
Föryngring södra Dalarna
sön 28 dec 2025, 14:38#902382Jaha. Det blir nog ingen naturlig föryngring. Igår gick 160 av de 200 fröträden ikull. Fyra veckor efter den efterlängtade avverkningen. Vad är det sportmänniskorna säger -Bara bryta ihop och gå vidare?
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
sön 28 dec 2025, 15:23#902387De som står kvar är nog stormfasta.
De sägs att det tar 3år för ett träd att bli fast om det tidigare stått
i en skog.
Gör en markberedning med grävmaskin och plantera omväxlande tall och gran.
De sägs att det tar 3år för ett träd att bli fast om det tidigare stått
i en skog.
Gör en markberedning med grävmaskin och plantera omväxlande tall och gran.
mån 29 dec 2025, 04:25#902417Låt det bara vara. Det finns tillräckligt med frö i marken som kommer att ta sig. Vill du ha blandskog så kommer den också. Det är vad du gör med det som kommer, som spelar roll. Att röja eller inte innan du har ett grundbestånd av de arter du kan o vill utveckla, avgör vad du sen får att arbeta med. Röjning är A o O för vägen dit.
tis 30 dec 2025, 08:34#902524Att det finns frö i marken är en myt! Fröfall är en färskvara. Fröet vill ju börja växa och tar då upp fukt och när det då blir minusgrader så fryser fröet sönder. Undantagen från den regeln är glasbjörk och contorta som kan gro efter flera år. Men det finns ju möjlighet att frö kommer in från angränsande bestånd. Speciellt gran sprids långt.
Så ett råd från min sida är att samla in kottar från nedblåsta träd. Lägg i hinkar och ställ i pannrummet. Efter ett tag öppnas kottarna, så med lite omskakning samlas frö på botten.
I maj, efter risk för nattfrost är det läge att så. Skrapa bort vegetationen på några kvadratdecimeterar och lägg en liten nypa frö (vingarna är ju kvar), trampa till för att kapillärkraften ordnar vattenförsörjningen. Om det redan är markberett så är det ju enklare.
Annars delar jag uppfattningen att det är röjningen som är det viktigaste på lättföryngrade marker. Men det är de första åren efter avverkning som man har möjlighet att få upp en vettig föryngring.
Så ett råd från min sida är att samla in kottar från nedblåsta träd. Lägg i hinkar och ställ i pannrummet. Efter ett tag öppnas kottarna, så med lite omskakning samlas frö på botten.
I maj, efter risk för nattfrost är det läge att så. Skrapa bort vegetationen på några kvadratdecimeterar och lägg en liten nypa frö (vingarna är ju kvar), trampa till för att kapillärkraften ordnar vattenförsörjningen. Om det redan är markberett så är det ju enklare.
Annars delar jag uppfattningen att det är röjningen som är det viktigaste på lättföryngrade marker. Men det är de första åren efter avverkning som man har möjlighet att få upp en vettig föryngring.
tis 30 dec 2025, 08:56#902526Min erfarenhet från Småland är att markberedning med harv är lösningen.
Får man upp björk ändrar dom mikroklimatet på hygget och då växer det upp tallplantor under dom.
Men björkarna får inte bli långlivade röj ner innan de blir 3m höga annars kväver dom tallplantorna.
Givetvis blir det fläckar utan tallplantor men där låter man björken vara ifred.
Får man upp björk ändrar dom mikroklimatet på hygget och då växer det upp tallplantor under dom.
Men björkarna får inte bli långlivade röj ner innan de blir 3m höga annars kväver dom tallplantorna.
Givetvis blir det fläckar utan tallplantor men där låter man björken vara ifred.
tis 30 dec 2025, 19:34#902578
Kommer självföryngrad tall 9 år efter avverkning, ingen tall kvar på den delen. Hur långt blåser fröna?
Bjänndal skrev:Att det finns frö i marken är en myt! Fröfall är en färskvara. Fröet vill ju börja växa och tar då upp fukt och när det då blir minusgrader så fryser fröet sönder. Undantagen från den regeln är glasbjörk och contorta som kan gro efter flera år. Men det finns ju möjlighet att frö kommer in från angränsande bestånd. Speciellt gran sprids långt.
Så ett råd från min sida är att samla in kottar från nedblåsta träd. Lägg i hinkar och ställ i pannrummet. Efter ett tag öppnas kottarna, så med lite omskakning samlas frö på botten.
I maj, efter risk för nattfrost är det läge att så. Skrapa bort vegetationen på några kvadratdecimeterar och lägg en liten nypa frö (vingarna är ju kvar), trampa till för att kapillärkraften ordnar vattenförsörjningen. Om det redan är markberett så är det ju enklare.
Annars delar jag uppfattningen att det är röjningen som är det viktigaste på lättföryngrade marker. Men det är de första åren efter avverkning som man har möjlighet att få upp en vettig föryngring.
Kommer självföryngrad tall 9 år efter avverkning, ingen tall kvar på den delen. Hur långt blåser fröna?
tis 30 dec 2025, 19:43#902581De flesta frön faller inom en trädlängd. Men ibland kan frö transporteras långt. Jag har sett en contorta här utanför byn som växer flera kilometer från närmsta contortabestånd! Hur den kommit dit är ett mysterium.
En annan felkälla kan vara att bedöma åldern på en självföryngrad planta. De kan vara ganska gamla trots att de är väldigt små.
En annan felkälla kan vara att bedöma åldern på en självföryngrad planta. De kan vara ganska gamla trots att de är väldigt små.
tis 30 dec 2025, 21:20#902589
Vad jag har sett vid Hälsinge kusten 3 km från havet var en ögonöppnare vad gäller granfröns spridning på glansig frysen skare vid vårvinter-vinter att vid skaplig blåst så gled fröna iväg i mängder och snabbt som om dom åkte skridskor på blank is.
Jag tänker på vad som sagt om gran att de har vandrat in från Finland. Jag tror snarare att de har åkt "skridskor" över Bottenviken samt Bottenhavet.
Bjänndal skrev:Att det finns frö i marken är en myt! Fröfall är en färskvara. Fröet vill ju börja växa och tar då upp fukt och när det då blir minusgrader så fryser fröet sönder. Undantagen från den regeln är glasbjörk och contorta som kan gro efter flera år. Men det finns ju möjlighet att frö kommer in från angränsande bestånd. Speciellt gran sprids långt.
Så ett råd från min sida är att samla in kottar från nedblåsta träd. Lägg i hinkar och ställ i pannrummet. Efter ett tag öppnas kottarna, så med lite omskakning samlas frö på botten.
I maj, efter risk för nattfrost är det läge att så. Skrapa bort vegetationen på några kvadratdecimeterar och lägg en liten nypa frö (vingarna är ju kvar), trampa till för att kapillärkraften ordnar vattenförsörjningen. Om det redan är markberett så är det ju enklare.
Annars delar jag uppfattningen att det är röjningen som är det viktigaste på lättföryngrade marker. Men det är de första åren efter avverkning som man har möjlighet att få upp en vettig föryngring.
Vad jag har sett vid Hälsinge kusten 3 km från havet var en ögonöppnare vad gäller granfröns spridning på glansig frysen skare vid vårvinter-vinter att vid skaplig blåst så gled fröna iväg i mängder och snabbt som om dom åkte skridskor på blank is.
Jag tänker på vad som sagt om gran att de har vandrat in från Finland. Jag tror snarare att de har åkt "skridskor" över Bottenviken samt Bottenhavet.
Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680
ons 31 dec 2025, 14:22#902637
Flera km, fåglar? En trädlängd, ligger väl inom marginal då med upp till 4 trädlängder.
Bjänndal skrev:De flesta frön faller inom en trädlängd. Men ibland kan frö transporteras långt. Jag har sett en contorta här utanför byn som växer flera kilometer från närmsta contortabestånd! Hur den kommit dit är ett mysterium.
En annan felkälla kan vara att bedöma åldern på en självföryngrad planta. De kan vara ganska gamla trots att de är väldigt små.
Flera km, fåglar? En trädlängd, ligger väl inom marginal då med upp till 4 trädlängder.
ons 31 dec 2025, 15:39#902649
Naturen är en förunderlig företeelse som vi fortfarande vet mycket lite om. Och, - Jo, frö som finns i marken av barrträd, kan gro efter ett antal år. Det gäller nog de flesta fröer. När jag bodde i Marma i Norduppland, nära skjutfältet. Gjorde man där i början på 2000 - talet en gallring på den norra halvan. Efter ett par år så kom det upp massor med Ekplantor mitt i Tallskogen, fast det inte hade stått några Ekar där på ganska så många år. Jag tänkte jag skulle plantera om några o fann att Ekollonen låg på 6 - 7 cm djup. O det är inga Nötskrikor eller Ekorrar som gömmer Ekollon på dessa djup. Dom hade legat där från sin "naturliga" spridning av fröträdet i väntan på "bättre" tider ! Man kunde se att de flesta föryngringsområdena var cirkelformade o ca. 10 - 12 m i diam.
"Nature always finds a way " !
Hur kom det träd till Grönland / Island efter istiden, när / om det inte fanns några träd i närheten där när skogen etablerade sig ?
Jag har förvarat fröer i åratal i kylskåp, som efter att man stratifierat dom, börjat gro. Det är inte bara fukt som ger dom växtvilja ! Värme o dito, är nog snarare svaret ! O fröer av olika arter som kommer via havet med kalla havsströmmar till nya platser, har nog samma förhållande som i ett kylskåp. Tills dom når dom båda möjligheterna !
Men vi har nog tappat mycket av den logik som behövs för att förstå världen / livet o naturens gång o hur vi ska överleva i den.
Mitt arbete har gett mig en mycket värdefull syn på att det är en nödvändighet ! Helhet i systemtänkandet !
O den är lika applicerbar i skogen !
Bjänndal skrev:Att det finns frö i marken är en myt! Fröfall är en färskvara. Fröet vill ju börja växa och tar då upp fukt och när det då blir minusgrader så fryser fröet sönder. Undantagen från den regeln är glasbjörk och contorta som kan gro efter flera år. Men det finns ju möjlighet att frö kommer in från angränsande bestånd. Speciellt gran sprids långt.
Så ett råd från min sida är att samla in kottar från nedblåsta träd. Lägg i hinkar och ställ i pannrummet. Efter ett tag öppnas kottarna, så med lite omskakning samlas frö på botten.
I maj, efter risk för nattfrost är det läge att så. Skrapa bort vegetationen på några kvadratdecimeterar och lägg en liten nypa frö (vingarna är ju kvar), trampa till för att kapillärkraften ordnar vattenförsörjningen. Om det redan är markberett så är det ju enklare.
Annars delar jag uppfattningen att det är röjningen som är det viktigaste på lättföryngrade marker. Men det är de första åren efter avverkning som man har möjlighet att få upp en vettig föryngring.
Naturen är en förunderlig företeelse som vi fortfarande vet mycket lite om. Och, - Jo, frö som finns i marken av barrträd, kan gro efter ett antal år. Det gäller nog de flesta fröer. När jag bodde i Marma i Norduppland, nära skjutfältet. Gjorde man där i början på 2000 - talet en gallring på den norra halvan. Efter ett par år så kom det upp massor med Ekplantor mitt i Tallskogen, fast det inte hade stått några Ekar där på ganska så många år. Jag tänkte jag skulle plantera om några o fann att Ekollonen låg på 6 - 7 cm djup. O det är inga Nötskrikor eller Ekorrar som gömmer Ekollon på dessa djup. Dom hade legat där från sin "naturliga" spridning av fröträdet i väntan på "bättre" tider ! Man kunde se att de flesta föryngringsområdena var cirkelformade o ca. 10 - 12 m i diam.
"Nature always finds a way " !
Hur kom det träd till Grönland / Island efter istiden, när / om det inte fanns några träd i närheten där när skogen etablerade sig ?
Jag har förvarat fröer i åratal i kylskåp, som efter att man stratifierat dom, börjat gro. Det är inte bara fukt som ger dom växtvilja ! Värme o dito, är nog snarare svaret ! O fröer av olika arter som kommer via havet med kalla havsströmmar till nya platser, har nog samma förhållande som i ett kylskåp. Tills dom når dom båda möjligheterna !
Men vi har nog tappat mycket av den logik som behövs för att förstå världen / livet o naturens gång o hur vi ska överleva i den.
Mitt arbete har gett mig en mycket värdefull syn på att det är en nödvändighet ! Helhet i systemtänkandet !
O den är lika applicerbar i skogen !
tor 01 jan 2026, 08:23#902722Noterade att Älgfoderodlare tvivlade på min tes om att fröbank i marken är en myt. Det är väl egentligen ingen kontroversiell uppfattning. Även skogsvetenskapen delar den uppfattningen.
Men utan att ha nån direkt erfarenhet av ekollon kan jag ändå kommentera att jämförelsen mellan ekollon och barrträdsfrö inte är relevant. Olika växter har olika strategi för sin spridning. En ytterlighet är lääspridda frön med liten etableringsförmåga. Sälg, maskros och allmeck satsar på lättspridda frön men som måste landa på väldigt gynnsamma platser för att gro. Ek, hasseloch cembratall har tungafrön men har gott om kraft att växa. Dessa växter tar gärna hjälp av djur och fåglar för att spridas. Men då är ju risken att bli uppäten stor. Men trots allt verkar det ju funka.
Barrträdensfrön liknar mer den förstnämnda strategin. Ganska små frön som har lätt att spridas. Men frön är ganska känsliga. De tål inte minusgrader. Så att förvara frön i kylskåpet är väl inte det bästa, men oftast är det ju inte minusgrader. Så rekommendationen vid sådd är ju att vänta tills risken för frost är över. Torra frön kan förvaras i frysen hur länge som helst. Men som sagt minusgrader tar ihjäl fröet. Om vi har ett klimat där det aldrig fryser är det kanske möjligt att frön överlever.
Men då har vi ett annat problem. Frö är eftertraktat av diverse fröätare. Det var ett forskningsprojekt där man klistrade små trådarna frön för att sedan leta rätt på fröskalet för att se vad som ätit upp detsamma. Fåglar och smågnagare var väl mest misstänkta, men jordlöpare (en skalbagge) var en mer okänd fröätare. Alltså är risken för fröet om det inte gror ganska snabbt attest blir uppätet. Det är väl också förklaringen till granens extrema fröår. Om det finns stora mängder ett år är chansen större att fröet etablerar sig. Men de andra åren finns ingen anledning för träden att satsa på fröproduktion.
Så en av nackdelarna med ett litet lättspritt frö med låg etableringskraft är risken att bli uppäten. Så vid manuell sådd kan det vara läge att täcka något lite, men kom ihåg att fröet inte kan växa upp genom ett tungt jordtäcke. Förr rekommenderades hackat granris. Nu är mikropreparering en beprövad metod. Ett våffelmönster pressas ned i jorden och fröet hamnar nere på lägsta punkten, sedan blåser fnas och skräp som döljer fröet. Och som en positiv bieffekt säkras vattentillgången genom kapillärkraften.
Jag såg ett försök med detta där man täckte frösådden med ett tak, så att regnet inte påverkade. Stor skillnad till mikroprepareringens fördel.
Så att det finns frö i marken är väl ett utslag av önsketänkande och ett argument för de som inte vill lägga ned jobb på återbeskogning. De finns ju såna! Men det är klart att det finns nån som vinner en miljon på lotto också.
Men utan att ha nån direkt erfarenhet av ekollon kan jag ändå kommentera att jämförelsen mellan ekollon och barrträdsfrö inte är relevant. Olika växter har olika strategi för sin spridning. En ytterlighet är lääspridda frön med liten etableringsförmåga. Sälg, maskros och allmeck satsar på lättspridda frön men som måste landa på väldigt gynnsamma platser för att gro. Ek, hasseloch cembratall har tungafrön men har gott om kraft att växa. Dessa växter tar gärna hjälp av djur och fåglar för att spridas. Men då är ju risken att bli uppäten stor. Men trots allt verkar det ju funka.
Barrträdensfrön liknar mer den förstnämnda strategin. Ganska små frön som har lätt att spridas. Men frön är ganska känsliga. De tål inte minusgrader. Så att förvara frön i kylskåpet är väl inte det bästa, men oftast är det ju inte minusgrader. Så rekommendationen vid sådd är ju att vänta tills risken för frost är över. Torra frön kan förvaras i frysen hur länge som helst. Men som sagt minusgrader tar ihjäl fröet. Om vi har ett klimat där det aldrig fryser är det kanske möjligt att frön överlever.
Men då har vi ett annat problem. Frö är eftertraktat av diverse fröätare. Det var ett forskningsprojekt där man klistrade små trådarna frön för att sedan leta rätt på fröskalet för att se vad som ätit upp detsamma. Fåglar och smågnagare var väl mest misstänkta, men jordlöpare (en skalbagge) var en mer okänd fröätare. Alltså är risken för fröet om det inte gror ganska snabbt attest blir uppätet. Det är väl också förklaringen till granens extrema fröår. Om det finns stora mängder ett år är chansen större att fröet etablerar sig. Men de andra åren finns ingen anledning för träden att satsa på fröproduktion.
Så en av nackdelarna med ett litet lättspritt frö med låg etableringskraft är risken att bli uppäten. Så vid manuell sådd kan det vara läge att täcka något lite, men kom ihåg att fröet inte kan växa upp genom ett tungt jordtäcke. Förr rekommenderades hackat granris. Nu är mikropreparering en beprövad metod. Ett våffelmönster pressas ned i jorden och fröet hamnar nere på lägsta punkten, sedan blåser fnas och skräp som döljer fröet. Och som en positiv bieffekt säkras vattentillgången genom kapillärkraften.
Jag såg ett försök med detta där man täckte frösådden med ett tak, så att regnet inte påverkade. Stor skillnad till mikroprepareringens fördel.
Så att det finns frö i marken är väl ett utslag av önsketänkande och ett argument för de som inte vill lägga ned jobb på återbeskogning. De finns ju såna! Men det är klart att det finns nån som vinner en miljon på lotto också.
tor 01 jan 2026, 09:53#902730
Kanske just därför har vissa av våra Barrträd lyckats, via evolutionen, att hamna nånstans mellan Maskros o Cembra för att utvecklas ? !
Enligt tesen; - Stora fröer med för arten bra grobarhet >, låg egen insats att sprida sig men också låg nivå av kraft för predatorer att förbruka = högre energi / insats, > gör att behovet blir färre av samma sort = åtråvärda men ändå lättspridda !
Alternativet; - Mindre fröer, MEN med för arten medelbra grobarhet, = hög insats för predatorer till samma mängd/ mindre energi = mindre åtråvärda > högre spridningsmöjlighet !
Vad tror du själv att evolutionen gjorde för val för att lyckas i de enskilda fallen vad gäller olika arter av Barrträd ? ? !!!!
Kan; - Hög frömängd, mindre grobarhet + stor spridningsförmåga, mindre energitillgång vara ett svar ? ? ?
Det är där du får svaret på vad evolutionen gjorde för val ! ! !
Ser ju den skillnaden mellan Cembratall o vanlig Tall här i Mora ( Cembra är mycket vanlig här ).
Mängden " åtnjutare " o för vad, skapar skillnaden !
Av det jag läst o uppfattat, har de flesta Barrträdsfröer ett tunt fettlager innanför fröskalet, både som skydd o energireserv. O det är via fukt OCH värme som detta lager sväller o får fröskalet att spricka o som sen ger de flesta fröer möjligheten att gro ( när båda komponenterna samverkar ( tid o omgivning spelar här störst roll )) !
Det är därför naturen har lyckats utveckla olikheter mellan arter o deras sätt att sprida sig ! Typ, under x antal miljoner år ( forskning i ämnet under 20 år är uppenbar BS )!
Vad gäller de arter du räknade upp ( o nu vet jag ju inte vad allmeck är ), så har jag enorma uppslag av just Sälg, Al, Asp o Tall ( alla små o olika fröspridare ) i områden som ABSOLUT INTE är deras naturliga etableringsplatser. Att de likt Maskros sätter enorma mängder frö, behöver ju inte ha sin förklaring i att de har svårt att föryngra / sprida sig !
Det är ju för att evolutionen gett dom ett sorts möjlighet till att ha en " första tjing ", att på plats / o via att till viss del vara just pionjärer / särarter, men även av valet VAR de helst växer, skapa det utvecklingen ! Det är det som är evolution !
Som jag sa; - Vi har tappat förståelsen o logiken till VARFÖR evolutionen skapat det den gjort !
Du kan inte återskapa i Lab. under 20 år, det som det tagit naturen hundratusentals år att utveckla !
Tror man det är man bara naiv, eller otroligt dum !
Bjänndal skrev:Noterade att Älgfoderodlare tvivlade på min tes om att fröbank i marken är en myt. Det är väl egentligen ingen kontroversiell uppfattning. Även skogsvetenskapen delar den uppfattningen.
Men utan att ha nån direkt erfarenhet av ekollon kan jag ändå kommentera att jämförelsen mellan ekollon och barrträdsfrö inte är relevant. Olika växter har olika strategi för sin spridning. En ytterlighet är lääspridda frön med liten etableringsförmåga. Sälg, maskros och allmeck satsar på lättspridda frön men som måste landa på väldigt gynnsamma platser för att gro. Ek, hasseloch cembratall har tungafrön men har gott om kraft att växa. Dessa växter tar gärna hjälp av djur och fåglar för att spridas. Men då är ju risken att bli uppäten stor. Men trots allt verkar det ju funka.
Barrträdensfrön liknar mer den förstnämnda strategin. Ganska små frön som har lätt att spridas. Men frön är ganska känsliga. De tål inte minusgrader. Så att förvara frön i kylskåpet är väl inte det bästa, men oftast är det ju inte minusgrader. Så rekommendationen vid sådd är ju att vänta tills risken för frost är över. Torra frön kan förvaras i frysen hur länge som helst. Men som sagt minusgrader tar ihjäl fröet. Om vi har ett klimat där det aldrig fryser är det kanske möjligt att frön överlever.
Men då har vi ett annat problem. Frö är eftertraktat av diverse fröätare. Det var ett forskningsprojekt där man klistrade små trådarna frön för att sedan leta rätt på fröskalet för att se vad som ätit upp detsamma. Fåglar och smågnagare var väl mest misstänkta, men jordlöpare (en skalbagge) var en mer okänd fröätare. Alltså är risken för fröet om det inte gror ganska snabbt attest blir uppätet. Det är väl också förklaringen till granens extrema fröår. Om det finns stora mängder ett år är chansen större att fröet etablerar sig. Men de andra åren finns ingen anledning för träden att satsa på fröproduktion.
Så en av nackdelarna med ett litet lättspritt frö med låg etableringskraft är risken att bli uppäten. Så vid manuell sådd kan det vara läge att täcka något lite, men kom ihåg att fröet inte kan växa upp genom ett tungt jordtäcke. Förr rekommenderades hackat granris. Nu är mikropreparering en beprövad metod. Ett våffelmönster pressas ned i jorden och fröet hamnar nere på lägsta punkten, sedan blåser fnas och skräp som döljer fröet. Och som en positiv bieffekt säkras vattentillgången genom kapillärkraften.
Jag såg ett försök med detta där man täckte frösådden med ett tak, så att regnet inte påverkade. Stor skillnad till mikroprepareringens fördel.
Så att det finns frö i marken är väl ett utslag av önsketänkande och ett argument för de som inte vill lägga ned jobb på återbeskogning. De finns ju såna! Men det är klart att det finns nån som vinner en miljon på lotto också.
Kanske just därför har vissa av våra Barrträd lyckats, via evolutionen, att hamna nånstans mellan Maskros o Cembra för att utvecklas ? !
Enligt tesen; - Stora fröer med för arten bra grobarhet >, låg egen insats att sprida sig men också låg nivå av kraft för predatorer att förbruka = högre energi / insats, > gör att behovet blir färre av samma sort = åtråvärda men ändå lättspridda !
Alternativet; - Mindre fröer, MEN med för arten medelbra grobarhet, = hög insats för predatorer till samma mängd/ mindre energi = mindre åtråvärda > högre spridningsmöjlighet !
Vad tror du själv att evolutionen gjorde för val för att lyckas i de enskilda fallen vad gäller olika arter av Barrträd ? ? !!!!
Kan; - Hög frömängd, mindre grobarhet + stor spridningsförmåga, mindre energitillgång vara ett svar ? ? ?
Det är där du får svaret på vad evolutionen gjorde för val ! ! !
Ser ju den skillnaden mellan Cembratall o vanlig Tall här i Mora ( Cembra är mycket vanlig här ).
Mängden " åtnjutare " o för vad, skapar skillnaden !
Av det jag läst o uppfattat, har de flesta Barrträdsfröer ett tunt fettlager innanför fröskalet, både som skydd o energireserv. O det är via fukt OCH värme som detta lager sväller o får fröskalet att spricka o som sen ger de flesta fröer möjligheten att gro ( när båda komponenterna samverkar ( tid o omgivning spelar här störst roll )) !
Det är därför naturen har lyckats utveckla olikheter mellan arter o deras sätt att sprida sig ! Typ, under x antal miljoner år ( forskning i ämnet under 20 år är uppenbar BS )!
Vad gäller de arter du räknade upp ( o nu vet jag ju inte vad allmeck är ), så har jag enorma uppslag av just Sälg, Al, Asp o Tall ( alla små o olika fröspridare ) i områden som ABSOLUT INTE är deras naturliga etableringsplatser. Att de likt Maskros sätter enorma mängder frö, behöver ju inte ha sin förklaring i att de har svårt att föryngra / sprida sig !
Det är ju för att evolutionen gett dom ett sorts möjlighet till att ha en " första tjing ", att på plats / o via att till viss del vara just pionjärer / särarter, men även av valet VAR de helst växer, skapa det utvecklingen ! Det är det som är evolution !
Som jag sa; - Vi har tappat förståelsen o logiken till VARFÖR evolutionen skapat det den gjort !
Du kan inte återskapa i Lab. under 20 år, det som det tagit naturen hundratusentals år att utveckla !
Tror man det är man bara naiv, eller otroligt dum !
tor 01 jan 2026, 10:19#902736Det växte inte upp någonting av den gamla tallskogen efter att ryssarna brände ned byn och skogen på Björkö 1714. Hela Björkö brann så knappt ett träd blev kvar. Det som växte upp var sly och under slyet gran.
Att björköborna återvände och började beta sina kor och hästar i "skogen" på 1720-talet inverkade kanske men tallen var fullständigt utrotad ända tills man började plantera tall på 1900-talet.
Att björköborna återvände och började beta sina kor och hästar i "skogen" på 1720-talet inverkade kanske men tallen var fullständigt utrotad ända tills man började plantera tall på 1900-talet.
tor 01 jan 2026, 20:03#902774
Getter var väldigt vanliga.
Små gårdar på mager mark kunde inte föda kor men dom kunde föda getter. På vissa trakter var betestrycket så hårt att det bildades ljunghedar.
Torleif skrev:Det växte inte upp någonting av den gamla tallskogen efter att ryssarna brände ned byn och skogen på Björkö 1714. Hela Björkö brann så knappt ett träd blev kvar. Det som växte upp var sly och under slyet gran.
Att björköborna återvände och började beta sina kor och hästar i "skogen" på 1720-talet inverkade kanske men tallen var fullständigt utrotad ända tills man började plantera tall på 1900-talet.
Getter var väldigt vanliga.
Små gårdar på mager mark kunde inte föda kor men dom kunde föda getter. På vissa trakter var betestrycket så hårt att det bildades ljunghedar.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).