Föryngring

[Badbollen]

mån 20 jun 2022, 20:46#761525 Läste någonstans (var nog i en jakttidning) att älgar i vargrevir rör sig över mindre ytor och uppehåller sig längre vid foderplatser, såsom tallföryngringar, än älgar där det saknas vargrevir. Det leder till ett mer omfattande betestryck där det finns rikligt med foder. Något som ni märkt, ni som bor i vargtäta områden, typ Värmland?

[bengt.a]

mån 20 jun 2022, 21:38#761530

Läste någonstans (var nog i en jakttidning) att älgar i vargrevir rör sig över mindre ytor och uppehåller sig längre vid foderplatser, såsom tallföryngringar, än älgar där det saknas vargrevir. Det leder till ett mer omfattande betestryck där det finns rikligt med foder. Något som ni märkt, ni som bor i vargtäta områden, typ Värmland?

Älg verkar parkera i ett bra bete oavsett, och här går ju reviren i varandra verkar det som stundtals. Men vette tusan om älgen bryr sig, kor med kalv är ju stationära ändå, och har inga problem att rensa en plantering.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jun 2022, 21:47#761531 Inte för om jag vet att det är just bara Varg som påverkar älgstammen neg. I våra områden där det inte finns någon Varg, men däremot mycket Björn, så har inte Älgens bete på våra marker med främst Tall förändrats / skapat några problem. Däremot så sker en kontinuerlig minskning av Älgstammen, av både jakt o rovdjurstryck
Då jag bara stamkvistar o inte röjer, så har jag bara andras forskning i ämnet att gå på. Men . . . då inte bara mina obs, utan även ny forskning om främst Älgens beteende / betning i Tallungskogar, går lite på "tvärs" med de idag rådande / förutfattade "kunskapsgrunderna " om o hur vilka skador som orsakas av Älgen är o inte.
Jag ser ju tydliga tecken på, att om man minskar det alternativa betet, så ökar betet på just Tall. Men har man alternativ i tillräcklig mängd, så skapas motsatsen. Detta sker främst under ungskogstiden, då andelen / artrikedomen av gagnträd / alternativa beten är som störst o betet lika så, så blir de neg. konsekvenserna ringa.
Då bl.a. Tall har en förmåga att utsöndra kem. substanser ( likt flera arter ) som gör dem mindre "aptitliga", om det sker en kontinuerlig betning. Så kan man ju fundera över / om stamkvistningens värde att "rädda / minska " betet via samma grund, om de samtidigt står i mer begärligt alternativa bestånd med RASE växter ?
Jag börjar ju stamkvista Tall vid mycket ringa ålder / diam., så om det skapar / utvecklar en kemisk "skyddsnivå" ihop med riklig annan / alternativ betestillgång o räddar på så vis ett antal träd. Då är ju allt på det pos. kontot !
Men varför skulle logik i privatskogsbruk, gå före industriella behovskriterier på nationell nivå ?
Så fortsätt röj bort alla alternativ, det är ju det som är " backspegeln, industrialternativet ", o klaga sen på varför man har svårt med föryngringar av Tall.
Jag skapade / underhöll alternativen, o fick dubbelt igen !

[Badbollen]

tis 21 jun 2022, 15:59#761584

Inte för om jag vet att det är just bara Varg som påverkar älgstammen neg. I våra områden där det inte finns någon Varg, men däremot mycket Björn, så har inte Älgens bete på våra marker med främst Tall förändrats / skapat några problem. Däremot så sker en kontinuerlig minskning av Älgstammen, av både jakt o rovdjurstryck
Då jag bara stamkvistar o inte röjer, så har jag bara andras forskning i ämnet att gå på. Men . . . då inte bara mina obs, utan även ny forskning om främst Älgens beteende / betning i Tallungskogar, går lite på "tvärs" med de idag rådande / förutfattade "kunskapsgrunderna " om o hur vilka skador som orsakas av Älgen är o inte.
Jag ser ju tydliga tecken på, att om man minskar det alternativa betet, så ökar betet på just Tall. Men har man alternativ i tillräcklig mängd, så skapas motsatsen. Detta sker främst under ungskogstiden, då andelen / artrikedomen av gagnträd / alternativa beten är som störst o betet lika så, så blir de neg. konsekvenserna ringa.
Då bl.a. Tall har en förmåga att utsöndra kem. substanser ( likt flera arter ) som gör dem mindre "aptitliga", om det sker en kontinuerlig betning. Så kan man ju fundera över / om stamkvistningens värde att "rädda / minska " betet via samma grund, om de samtidigt står i mer begärligt alternativa bestånd med RASE växter ?
Jag börjar ju stamkvista Tall vid mycket ringa ålder / diam., så om det skapar / utvecklar en kemisk "skyddsnivå" ihop med riklig annan / alternativ betestillgång o räddar på så vis ett antal träd. Då är ju allt på det pos. kontot !
Men varför skulle logik i privatskogsbruk, gå före industriella behovskriterier på nationell nivå ?
Så fortsätt röj bort alla alternativ, det är ju det som är " backspegeln, industrialternativet ", o klaga sen på varför man har svårt med föryngringar av Tall.
Jag skapade / underhöll alternativen, o fick dubbelt igen !

Jag kan tänka mig att stamkvistningen även tillför markfoder till klövviltet. Lövkronor verkar betas rätt ihärdigt av bland annat älg.

Apropå det jag hade läst i jakttidningen: det handlade om att en minskad älgstam inte innebär till minskat betestryck i marker med tät vargstam. Älgarnas verkar bli något mer stationära i älgtäta områden, vilket leder till att älgarna uppehåller sig längre där de betar. Därigenom minskar inte betesskadorna.

Nej, röj inte bort RASE. Det kan blir problem om grannfastigheterna enbart består av äldre skog och att man själva har ett par planterings- & röjskogar. Då blir det obalans på var viltet finner föda och det kan leda till omfattande betesskador, även på gran.

[Tralsmo]

tis 21 jun 2022, 16:23#761588 Ja nu sticker ja väl ut hakan en del.

Allafall har ja Sveaskog inpå knutarna.
Dom har en hel del tallföryngringar runt mig å de verkar som de avlastar mina tallföryngringar.
Vilket är bra naturligtvis.
Nä ja röjer (vilket ä alldeles för sällan) så lämnar ja alltid rase om de finns.
Den betas normalt rätt ordentligt.

Björk kommer det ju i rasande fart på alla hyggen om man ä "dumm som ja" å markbereder.

Ställer ja ut Björk i röjning så är det alltid den som ryker.

Tilläggas kan att ja alltid ställer fröträd å låter det komma naturligt.

Sveaskog ställeer alltid fröträd men planterar dessutom.

[Tralsmo]

tis 21 jun 2022, 16:48#761589 Helt obetad tall.

Notera den gamla tungdragaren till höger.

Jodå snabbväxeln funkar.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[bengt.a]

tis 21 jun 2022, 17:22#761594

Inte för om jag vet att det är just bara Varg som påverkar älgstammen neg. I våra områden där det inte finns någon Varg, men däremot mycket Björn, så har inte Älgens bete på våra marker med främst Tall förändrats / skapat några problem. Däremot så sker en kontinuerlig minskning av Älgstammen, av både jakt o rovdjurstryck
Då jag bara stamkvistar o inte röjer, så har jag bara andras forskning i ämnet att gå på. Men . . . då inte bara mina obs, utan även ny forskning om främst Älgens beteende / betning i Tallungskogar, går lite på "tvärs" med de idag rådande / förutfattade "kunskapsgrunderna " om o hur vilka skador som orsakas av Älgen är o inte.
Jag ser ju tydliga tecken på, att om man minskar det alternativa betet, så ökar betet på just Tall. Men har man alternativ i tillräcklig mängd, så skapas motsatsen. Detta sker främst under ungskogstiden, då andelen / artrikedomen av gagnträd / alternativa beten är som störst o betet lika så, så blir de neg. konsekvenserna ringa.
Då bl.a. Tall har en förmåga att utsöndra kem. substanser ( likt flera arter ) som gör dem mindre "aptitliga", om det sker en kontinuerlig betning. Så kan man ju fundera över / om stamkvistningens värde att "rädda / minska " betet via samma grund, om de samtidigt står i mer begärligt alternativa bestånd med RASE växter ?
Jag börjar ju stamkvista Tall vid mycket ringa ålder / diam., så om det skapar / utvecklar en kemisk "skyddsnivå" ihop med riklig annan / alternativ betestillgång o räddar på så vis ett antal träd. Då är ju allt på det pos. kontot !
Men varför skulle logik i privatskogsbruk, gå före industriella behovskriterier på nationell nivå ?
Så fortsätt röj bort alla alternativ, det är ju det som är " backspegeln, industrialternativet ", o klaga sen på varför man har svårt med föryngringar av Tall.
Jag skapade / underhöll alternativen, o fick dubbelt igen !

Jag kan tänka mig att stamkvistningen även tillför markfoder till klövviltet. Lövkronor verkar betas rätt ihärdigt av bland annat älg.

Apropå det jag hade läst i jakttidningen: det handlade om att en minskad älgstam inte innebär till minskat betestryck i marker med tät vargstam. Älgarnas verkar bli något mer stationära i älgtäta områden, vilket leder till att älgarna uppehåller sig längre där de betar. Därigenom minskar inte betesskadorna.

Nej, röj inte bort RASE. Det kan blir problem om grannfastigheterna enbart består av äldre skog och att man själva har ett par planterings- & röjskogar. Då blir det obalans på var viltet finner föda och det kan leda till omfattande betesskador, även på gran.

Är det äldre skog med en del tall så finns det ju även bärris åt viltet.

[Knagge]

sön 14 aug 2022, 16:50#767163 Jag har varit ute och kollat mina tallplanteringar.
Det ser kanonbra ut i stort sett inget sommarbete på tall. 😀 😀 😀
Däremot är björken och raset ordentligt betat.
Förra året var det en hel del sommarbete som gör tallarna små , krokiga och bestånden ojämna.