sön 12 aug 2018, 11:53#521111
Meningen var inte att göra dig varken tryggare eller otryggare i dina tankebanor, Senox, utan att försöka besvara lite av dina frågor.
Att det förekommer rotröta i granskog vid den åldern är tyvärr ganska vanligt, speciellt om den inte står på optimal ståndort. Därför är det intressant att veta om det handlar om att hela avdelningen drabbats av röta eller om det bara finns en del fast röta i vissa av förstastockarna i avverkningen. Det är också intressant att veta om rötan förekommer över hela ytan eller enbart på höjder, i svackor osv.
Förekomst av torrträd
kan vara en fingervisning om att det ganska regelbundet förekommit mindre angrepp av granbarkborre i beståndet, något som också är normalt. Problemet med stora granbarkborreangrepp får man vanligen vid extrema väderhändelser som storm eller torka som ger extremt goda förutsättningar för barkborren att föröka sig okontrollerat i stressade träd utan att de naturliga fienderna hinner utvecklas i samma takt. Sommaren 2018 är ett exempel på väder som gett STORA barkborreskador på sina håll, t.ex. vissa områden i sydöstra Småland.
Att man inte behandlar stubbar mot rotröta vid föryngringsavverkning är relativt vanligt. Hur stor rötspridning en ny generation planterade granar drabbas av p.g.a. detta är omdiskuterat. Kan bl.a. bero på hur tätt det planteras gran och hur mycket björk som blandas in i ungskogsfasen eller genom hela omloppstiden.
FSC eller PEFC certifiering är helt upp till dig själv, det finns inga krav på att skogsägare skall vara certifierade, och med din areal kan du plantera 5 hektar hybridlärk på dina 100 hektar. Samtliga dina övriga trädslagsfunderingar betraktas som inhemska och har därmed ingen arealbegränsning även om du certifierar fastigheten.
Vilken skog du väljer att producera på din fastighet är helt upp till dig själv! Men man skall vara medveten om att risken för misslyckanden ökar med större experimenterande, och misslyckanden kan kosta rätt mycket pengar. Därför är min uppfattning att man absolut skall våga testa olika varianter om man har tid, råd och intresse, men att man skall vara försiktig med att göra det på alltför stora ytor samtidigt. Och det är det också precis som T Landström skriver, att du inte formar beståndet och trädslagsblandningen färdigt förrän i röjningsfasen.
Avslutningsvis kan jag ge dig några exempel på små försök jag själv testat genom åren.
Plantering av björk på markberedd skogsmark, tre år efter plantering gick det inte att spåra vilka björkar som var planterade och vilka som var självföryngrade. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av hybridasp, markberett, dels på åkermark och dels på skogsmark. Efter tre år hade gräset konkurrerat ut 95 % av plantorna. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av al på fuktig mark, ca 80 % sönderbetade efter ett år. 95 % borta efter två år. Alltså kostnad och arbete i onödan.
Plantering av hybridlärk på markberedd skogsmark. Trots extremt stora betesskador har lärken gett bra volymproduktion. Beståndet har också fått en del stryk av blötsnö innan barren hunnit släppa på hösten vid något tillfälle. Hybridlärken är alltså det enda av mina små försök som kan anses vara någotsånär lyckat, däremot har samtliga varit lärorika, och inte kostat mig mer pengar än att det har varit lätt att hantera tack vare att det har handlat om ytor på ca ett halvt till ett hektar, vilket ökat risken för viltskador, men det har ändå gått relativt lätt att forma till skog på dessa områden med lite hjälpplantering och utnyttjande av självföryngring och röjsåg.
Min slutsats är alltså fortsatt att har du gott om tid och pengar och brinnande intresse, bara kör på med att testa dina idéer fullt ut! Annars välj ut en eller ett par av idéerna och testa på något eller några hektar och kör beprövade metoder på resten av arealen. Då kan du efter några år dra egna slutsatser kring vad som fungerar hos dig och hur du skall agera i framtiden.