Jag avser publicera detta på min blogg men prövar nu vad reaktionen blir, vilket kanske leder till någon ändring. Jag är mest intresserad av möjliga fordelar och om någon saknas. Dokumentet bifogas för den som vill se några länkar.
Förutsättningar för effektivare och billigare robotar som gör vad människor förut gjort förbättras i snabb takt. Så småningom borde de bli kostnadseffektivare än människor. Det är problematiskt med importerade säsongsarbetare som används i skogen. Att det är svårt att rekrytera infödda visar, förutom andra problem, att planteringsarbete inte är attraktivt, vilket är ett argument för maskinell plantering. Sverige är bra på skogsforskning och praktiskt skogsbruk. Bla för att skogsbruket är viktigt och har en lång historia, förutsättningarna för skoglig teknikutveckling till implementering är goda och borde kunna ge verksamheter i Sverige en relativt stor roll på världsmarknaden på teknologiska framsteg i skogsplantering. Men samtidigt satsar skogsbruket: Sverige satsar många miljoner per år på utveckling, för närvarande aktuellt är projektet ”Autoplant” AutoPlant - Skogforsk, och liknande på skogsplanteringsutveckling. Maskinell plantering är en viktig komponent.
Det har varit svårt att mekanisera planteringsarbetet, utvecklingen har varit långsam. Plantering är en mycket mindre del av skogsnäringen än avverkning och användarfabriker, specialiserad mekanisering får mindre uppmärksamhet och resurser. Eftersom det är svårt och ”marknaden” begränsad är det naturligt att utvecklingen ”släpat efter”.
Dagens planteringsmaskiner är ganska stora och är hjul- eller banddrivna. För att göra det rationellt måste maskinen bära många plantor vilket gör den tyngre. Bemannade maskiner blir tunga pga säkerhet och kostnadseffektivitet. Det pågår en utveckling mot obemannade maskiner, som kan göras lättare, men de är knappast operativa än. Mycket av den kunskap och teknik utvecklingen resulterar i kan utnyttjas för robotar med ben.
Eftersom utvecklingen och framstegen i maskinell plantering hittills skett med hjul eller banddrivna planteringsmaskiner kommer man att bygga på det även när maskinerna blir förarlösa och lättare, det kommer att gå trögt med ett paradigmskifte till ben även om det nog.
Inga djur rör sig med hjul eller band. Hade det varit rationellt hade evolutionen troligen funnit och utvecklat den möjligheten. Hjulfordon med enkel kontroll är mer lämpade för i varierande grad iordningställda vägar. Fötter, ögon och hjärna mer för besvärlig terräng med många hinder, som i mycket av den svenska skogen.
Människans avtryck i skogen via bl a planteringsmaskiner är ett påtagligt problem. Med individuellt reglerade fötter blir de mindre. En femtio kilos människa med fem kilo plantor kan plantera med dagens huvudmetod. Dvs robotar som inte är tyngre än säg 80 kg totalt kan göra jobbet en människa kan.
En gående robot kan välja exakt var den sätter fötterna. En hjul- eller banddriven maskin påverkar marken efter en bana, även mellan planteringspunkterna, och ”river” mera.
En gående robot blir rimligen lättare än en maskin och vikten kan läggas närmare marken och är därför mindre risk för människor och annat levande. En svängarm som kan fungera som slägga ökar riskerna, fast mycket av utvecklingen nu är med flexibel svängarm som element.
Det är lättare att passera/kringgå olika typer av hinder med ben än med hjuldrift och ben klarar nivåskillnader bättre.
Det finns kritik mot att nya skogsplanteringar är plantager och inte ”riktig” skog. Robotplanterare ger bättre förutsättningar att plantera en skog som är mindre plantageliknande.
Det finns en robothund till salu sedan tre år som hjälpligt kan gå i skogsmark, väger 34 kg och finns till salu för under två miljoner Boston Dynamics SPOT | amkvo . Det visar att snabb utveckling med önskvärd inriktning pågår. SLU vill effektivisera skogsinventering – testar robothund | SVT Nyheter
Det är för tidigt att gå in på precisering eller detaljer om en skogsplanteringsrobot med ben. Men det bör spånas mer om hur den skulle kunna se ut och logistiken omkring. Och kanske det kan påpekas vilken specifik utveckling som är önskvärd och där den allmänna utvecklingen nog inte hjälper tillräckligt.
Det är viktigt att vara förutsättningslös, det är något nytt som skall utformas i en teknisk framtid som inte med tillräcklig precision kan förutses än. Men jag spånar lite fast jag förstår att det inte behöver bli så:
Två ben fodrar mycket bättre teknik och risken blir stor att falla. Fyra ben verkar bättre för stabilitet, står stadigt på tre medan plats prövas för det fjärde.
Roboten är lite lätt för att göra markberedning i samma steg och det är oftare önskvärt med större tyngd bakom vid markberedning, därför bäst att utveckla planteringsroboten först.
<50 kg ger möjlighet att hantera hela roboten manuellt.
Säkerhet, problemhjälp, flexibilitet, stödjande datahantering, kontroll av inflöde av plantor och energi (batterier), arbete och planering för förflyttningar, fodrar till att börja en människa på plats. Olika larm behövs för att fånga operatörens uppmärksamhet. En kombinerad husvagn och kontrollvagn. Inriktning på att robotarna skall kunna arbeta heltid, dvs övervakningen innebär inte att varje robot syns eller följs kontinuerligt.
Det blir det flera robotar på en plats och ganska stora objekt för kostnadseffektivitet.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se