Gallring

[ujja]

mån 28 nov 2022, 17:03#781010 Många rapporterar om svaga netton vid gallring där det är svårt att få lönsamhet samtidigt som beståndet kan behöva gallras för att växa bra.
Men hur skulle det bli om man istället för att gallra, röja med motorsåg, dvs bara såga ner och lämna okvistade stammar som näring? Jag tänker tallskog då risken för barkborre är väl överhängande för granskog.

Fördelen med detta skulle vara:
- Det inte är så arbetskrävande och kan göras utan maskin
- Man behöver inte ta upp vägar i beståndet
- Man kan lämna mer stammar per yta
- Den lämnade veden blir näring åt kvarvarande växande träd

Men hur är det med nackdelar? Finns det risk för skadeinsekter även för tall som kan skada?
Är det ens tillåtet utifrån skogsvårdslagens restriktion om död ved?

• Läs mer om Gallring
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Sjögården]

mån 28 nov 2022, 17:20#781014 Inga större problem med granbarkborre på gran eller märgborre för tallen men brukar kapa 50 cm bitar på de grövsta så de torkar ut.
Problemet är nog större med rotrötan på gran så det behöver vara kallt om man inte vill stubbehandla förstås.
Ett trevligt vinterjobb om det inte är för mycket snö.. 😉

[ujja]

mån 28 nov 2022, 18:50#781029 Det är förmodligen skillnader mellan olika markförhållanden men undrar om man kan värdera gödseleffekten av lämnade nedkapade träd? Det borde gå att räkna på värdet av gödseleffekt samt värdet av mer lämnade växande träd och jämföra detta med att gallra och sälja som massaved.

[joran]

mån 28 nov 2022, 19:11#781036 Om vi utgår från ett hyfsat väl röjt bestånd, säg 2000 stam/ha, så blir det ändå väldigt många stammar att såga ned.
Du blir åtminstone lite fuktig baki ryggen efter 3-4 tankar med motorsågen😁

[alias]

mån 28 nov 2022, 19:11#781037

Det är förmodligen skillnader mellan olika markförhållanden men undrar om man kan värdera gödseleffekten av lämnade nedkapade träd? Det borde gå att räkna på värdet av gödseleffekt samt värdet av mer lämnade växande träd och jämföra detta med att gallra och sälja som massaved.

Det mesta av växtnäringsämnena sitter i barren och inte i stamveden, så värdet av tillkommande gödslingseffekt tror jag är försumbar.

Har även svårt att se några större fördelar med konceptet, varken skogligt eller ekonomiskt, i förhållande till gängse gallring.

Jämför man lönsamhet så måste det dessutom vara med samma förutsättningar. Skall gallringen utföras av någon utomstående som ska ha betalt så måste samma förutsättningar gälla för röjningen. Likaså bör målbilden för beståndet efter åtgärden vara den samma för båda alternativen, om det bara är hur åtgärden genomförs som ska avhandlas. I annat fall är det ju tal om en annan skötselstrategi för beståndet.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[skogshare]

mån 28 nov 2022, 20:03#781048 Den som vill köra gallringsfritt bör göra sista röjningen senast vid 6 - 8 m beståndhöjd, då knappast någon risk föreligger för vare sig svamp- eller insektsangrepp. Samtidigt hinner rotsystemen utvecklas för att ge träden bra stormtålighet. Mer om detta under min tråd "Är gallringsfritt bäst?".

[Skogsola]

mån 28 nov 2022, 21:37#781062 Gallringsfritt är ett annat skogsbruk. Då får man räkna med högre stamantal, lägre medeldiameter, tidigare slutavverkning och förhoppningsvis väldigt mycket kubik.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[ujja]

mån 28 nov 2022, 21:50#781065

Det mesta av växtnäringsämnena sitter i barren och inte i stamveden, så värdet av tillkommande gödslingseffekt tror jag är försumbar.
...
Jämför man lönsamhet så måste det dessutom vara med samma förutsättningar.
Alias

Intressant med näringen och barren, det var nytt för mig.
Du har absolut rätt i att en jämförelse bör göras utifrån likartade förutsättningar för ett rättvist resultat.
Själv har jag några år innan det är aktuellt med gallring, men då jag försöker göra mycket arbete själv så kan nog en gallringsfri modell vara nåt för mig.

[Sjögården]

mån 28 nov 2022, 22:44#781071

Det är förmodligen skillnader mellan olika markförhållanden men undrar om man kan värdera gödseleffekten av lämnade nedkapade träd? Det borde gå att räkna på värdet av gödseleffekt samt värdet av mer lämnade växande träd och jämföra detta med att gallra och sälja som massaved.

Jag har också letat forskning i ämnet och det förefaller som det mesta av näringen sitter i löv,barr,grenar och toppar.
Men min erfarenhet säger mig att allt röjningsavfall som multnar ner ger en gödslingseffekt/kväveeffekt.
Tänk bara på hur mycket kväveeffekt det blir i rishögar på hyggen,för att inte tala om ytorna där grothögarna legat som i princip blir impediment med meterhög örnbräken och bredbladigt gräs i många år.
En normal röjning ger ris och toppar på marken fram till nästa röjning
Har nog samma teori kring timmerställningarna av tall som får en väldig tillväxt 10 år fram i tiden.
Visst gör ljuset och bättre tillgång på vatten sitt.
Men nog ger det lämnade avverkningsavfallet resultat… 😉

[alias]

mån 28 nov 2022, 23:14#781074

Det är förmodligen skillnader mellan olika markförhållanden men undrar om man kan värdera gödseleffekten av lämnade nedkapade träd? Det borde gå att räkna på värdet av gödseleffekt samt värdet av mer lämnade växande träd och jämföra detta med att gallra och sälja som massaved.

Jag har också letat forskning i ämnet och det förefaller som det mesta av näringen sitter i löv,barr,grenar och toppar.
Men min erfarenhet säger mig att allt röjningsavfall som multnar ner ger en gödslingseffekt/kväveeffekt.
Tänk bara på hur mycket kväveeffekt det blir i rishögar på hyggen,för att inte tala om ytorna där grothögarna legat som i princip blir impediment med meterhög örnbräken och bredbladigt gräs i många år.
En normal röjning ger ris och toppar på marken fram till nästa röjning
Har nog samma teori kring timmerställningarna av tall som får en väldig tillväxt 10 år fram i tiden.
Visst gör ljuset och bättre tillgång på vatten sitt.
Men nog ger det lämnade avverkningsavfallet resultat… 😉

Angående ökad näringskoncentration lokalt på platserna där rishögar och GROT-vältor har legat så är det ju där som grenar och toppar har tappat merparten av sina barr.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Sture Andersson]

mån 28 nov 2022, 23:25#781075 Oavsett om det har gödsel effekt eller inte så tror jag på detta ,slippa få in en maskin i marken och många fler stammar kvar .
Dessutom får du gallrat som du vill .

[Älgfoderodlare]

tis 29 nov 2022, 00:06#781077 ...

Senast redigerad av Älgfoderodlare fre 16 dec 2022, 09:32, redigerad totalt 1 gång.

[skogshare]

tis 29 nov 2022, 07:24#781087

Gallringsfritt är ett annat skogsbruk. Då får man räkna med högre stamantal, lägre medeldiameter, tidigare slutavverkning och förhoppningsvis väldigt mycket kubik.

@Skogsola, återigen utgår jag från 800 - 1.100 stammar/ha för gran och 600 - 800 för tall vid slutavverkning och produktionsmässigt optimala omloppstider med sikte på både nå max klimateffekt och de prismässigt gynnsammaste timmerdimensionerna.

[Sjögården]

tis 29 nov 2022, 07:55#781092

Det är förmodligen skillnader mellan olika markförhållanden men undrar om man kan värdera gödseleffekten av lämnade nedkapade träd? Det borde gå att räkna på värdet av gödseleffekt samt värdet av mer lämnade växande träd och jämföra detta med att gallra och sälja som massaved.

Jag har också letat forskning i ämnet och det förefaller som det mesta av näringen sitter i löv,barr,grenar och toppar.
Men min erfarenhet säger mig att allt röjningsavfall som multnar ner ger en gödslingseffekt/kväveeffekt.
Tänk bara på hur mycket kväveeffekt det blir i rishögar på hyggen,för att inte tala om ytorna där grothögarna legat som i princip blir impediment med meterhög örnbräken och bredbladigt gräs i många år.
En normal röjning ger ris och toppar på marken fram till nästa röjning
Har nog samma teori kring timmerställningarna av tall som får en väldig tillväxt 10 år fram i tiden.
Visst gör ljuset och bättre tillgång på vatten sitt.
Men nog ger det lämnade avverkningsavfallet resultat… 😉

Angående ökad näringskoncentration lokalt på platserna där rishögar och GROT-vältor har legat så är det ju där som grenar och toppar har tappat merparten av sina barr.

MVH
Alias

Här måste groten ligga över en sommar på hygget så barren blir kvar på hygget.Men när det gäller kvarlämnade rishögar på hygget har du naturligtvis helt rätt. Gallringsfritt skogsbruk har även jag provat på bördiga granmarker med mycket kronhjortskador.
Röjde ut ordentligt och lät stå.Som planerat till 45 års åldern
Några år efter blev det massor av snöbrott så det blev gallrat det med.
Det blir nog slutavverkat vid 40 årsåldern ser det ut som…

[alias]

tis 29 nov 2022, 12:21#781119 En orsak till att både skogligt och ekonomiskt otillfredställande resultat av gallringar uppstår kan, enligt mina observationer, vara att många skogsägare försöker sig på ett "röjningsfritt" skogsbruk (avser här röjning som en beståndsdanande åtgärd och inte ett nödvändigt ont i form av förröjning för att ens kunna utföra gallringen).

Tittar man i statistiken så tror jag faktiskt att "röjningsfritt" skogsbruk har testats på klart större arealer än både "gallringsfritt" och "hyggesfritt" dito. 😉

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain