SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Dags att gynna självverksamheten i skogen?

59 inlägg 15340 visningar 18 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Dags att gynna självverksamheten i skogen?  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#749497 Självverksamma skogsägare står för en allt mindre del av det svenska virkesflödet och det s k leveransvirket behandlas styvmoderligt på virkesmarknaden. Skogsbolagen (inklusive skogsägarföreningarna) har vältrimmade avverkningsorganisationer och den virkesköpande industrin föredrar att ha full kontroll på virkesflödet. Från virkeskontrakt till industrins vedgård. Det må vara effektivt men det är också ett system som har sina begränsningar. Speciellt i tider med vindfällen och massavedsbrist. Är det dags att lyfta självverksamhetens kapacitet för att stärka det svenska skogsbruket?

Halverad leveransvirkesvolym på 20 år
Skogsstyrelsen sammanställer volym- och prisinformation för det svenska leveransvirket. Det är egentligen det enda virkesflöde som går att följa med någotsånär säkra prisuppgifter. Sammanställningen visar att volymen leveransvirke har halverats från 2002 till 2021. Från 6,8 till 3,3 miljoner m3fub/år. Som andel av den totala avverkningen är minskningen ännu större då nettoavverkningen ökat från 66,6 till 76,6 miljoner m3fub under samma period.
Fredrik skrev en intressant tråd i ämnet 2018 och trenden var tydlig redan då: Är självverksamma skogsägare utdöende?

1645454227_lev-virkesvolym-2006-2021.jpg


Lägre virkespris för den som hugger själv
Att leveransvirket diskrimineras prismässigt kan man tydligt se i Skogsstyrelsens statistik. Det räcker med att titta på ”rekordåret” 2021 då skogsindustrin gjorde rekordvinster. Trots allt prat om ”rekordhöga virkespriser” så syns det inte mycket av det i statistiken. Timmerpriset har visserligen ökat i hela Sverige utom i norr vilket gör att timmerpriset är tillbaka till 2019 års nivåer. Men för massaveden har det istället gått baklänges med sänkta priser i hela landet. Trots att massaindustrin gjorde rekordvinster 2021 och trots att enskilda köpare betalat 400 kr/m3fub för massaved vid avverkningsuppdrag under fjolåret. För sågtimmer finns ett ännu större tvåprissystem, där vissa virkesköpare betalar upp mot 50 procent mer för grantimmer i leveransrotköp eller AU jämfört med priset för leveransvirke. Att hugga själv lönar sig därmed dåligt vilket fått till följd att den självverksamma avverkningsaktiviteten sjunkit radikalt.

1645454903_priser-lev-virke-2006-2021.jpg


Skogsägarens avverkning går att styra med rätt incitament
En fråga som faktiskt aktualiserar värdet av självverksamhet är den massavedsbrist som tycks råda för tillfället. Inte minst för björkmassaved. Skogsindustrin, inklusive Södras massabruk, importerar stora volymer massaved från baltstaterna. Just nu till skyhöga priser.

Med rätt prisstyrning och incitament skulle virke från självverksamma kunna bli en viktig och ändå prisvärd råvaruresurs för svensk skogsindustri. Istället för att motverka självverksamheten med prisdiskriminering borde den premieras och styras till att leverera rätt virke vid rätt tidpunkt. Lek med tanken att Södras medlemmar hade fått 100 kr/m3fub extra för björkmassaved som levereras under Q1 och Q2. Nog sjutton hade det drivit fram virkesvolymer utan att belasta den ordinarie avverkningsapparaten. Till ett virkespris som för Södras del ändå blivit avsevärt billigare än det dyra importvirket.

Vindfällen och skogsindustri på högtryck ger kapacitetsdilemma
Efter flera stormar i januari ligger nu mycket stormskadad skog på marken i både Götaland och Svealand. Enligt Södra handlar det om 2,2 miljoner m3sk enbart i Götaland. Hur mycket som ligger i Svealand vet vi ännu inte men det är betydande volymer även här.

Den svenska skogsindustrin verkar gå på betydligt högre varv i början av det här året jämfört med ingången av rekordåret 2021. Virkeslagren av massaved har minskatmed nästan en miljon m3fub eller 18% sedan början av 2021.

Trots goda drivningsförutsättningar i vinter så klarar man nätt och jämnt att hålla jämna steg med industrins förbrukning. Att i det läget sätta betydande avverkningsresurser på att hugga vindfällen utströdda över en hel fastighet kommer att sinka produktionsvolymerna radikalt. I det läget är självverksamheten en ovärderlig resurs. Den borde i det här läget premieras med bättre betalning för leveransvirket.

1645454227_antal_årsverken-2005-2017.jpg


Förmågan finns
Att självverksamheten är en resurs med potential kunde vi se i samband med stormarna Gudrun och Per i Götaland. Då ökade, enligt Skogsstyrelsens statistik, det antal årsverken som skogsägarna utförde i avverkningsarbete. Under 2005 la skogsägarna i Götaland dubbelt så mycket tid, totalt 6 720 årsverken på avverkningsarbete som året efter Gudrun (3 425 ÅV). Under 2007 växlade skogsägarna upp igen och la nästan 5000 årsverken på avverkningsarbete. Motsvarande siffra från 2017, som är det senaste året som Skogsstyrelsen har data från, var 1 732 årsverken i avverkningsarbete. En halvering sedan ”normalnivån” 2006. Här finns onekligen en potential om incitamenten är stora nog.

1645454948_kranman-självverksam-vedproducent.jpeg


Större och bättre maskinresurs än någonsin
Idag finns det troligen mer ändamålsenliga maskiner än någonsin ute hos de svenska skogsägarna. I söder utgörs maskinbasen främst av rejäla fyrhjulsdrivna traktorer, huggarvagnar med drivning och lastförmåga och en uppsjö av mindre maskiner specialanpassade för gallring. I sällskap med en och annan deltidspensionerad skotare. Längre norrut finns många skogsägare som äger både en skotare och en äldre skördare.
Med många små gallringsskördare, gallringsprocessorer och deltidspensionerade skördare så finns det inte bara skotningskapacitet hos de självverksamma utan även en avverkningskapacitet som med råge överstiger den motormanuella förmågan.

1645454185_hypro-självverksam-sfo.jpeg


På grund av prisdiskriminering för leveransvirke så är den här resursen klart underutnyttjad men med rätt typ av incitament skulle den kunna producera åtskilliga miljoner kubikmeter mer per år, som komplement till vad industrins egen averkningsapparat kan producera. En utmärkt resurs att ta till när det t ex behöver städas vindfällen eller när det behövs extra lövmassaved.

1645454227_självverksamhet-gallring.jpeg


Det behövs morötter!
Hittills har skogsindustrin, inklusive skogsägarföreningarna, aktivt arbetat för att få så stora volymer som möjligt huggna med sin egen avverkningsresurs. Det kan finnas goda skäl till detta om man ser till sågtimmerflödet. Sågverken har behov att styra mot längder som är efterfrågade och välbetalda (eller åtminstone säljbara vissa år). Att då förlita sig till tusentals skogsägares blandade apteringsförmåga kan te sig osäkert jämfört med att programmera apteringsdatorn i ett gäng skördare.

När det gäller massaveden finns inte denna problematik. Trots det försökte Södra 2020 att sänka priset för tremeters massaved som leveransvirke, med hänvisning till dyrare hantering än för fallande längder. Direktörerna var döva för medlemmarnas kritik men de kördes så småningom över på föreningsstämman 2020. Medlem som idag hugger 3-meters massaved får samma pris som för fallande längder.

Argument som används mot leveransvirke under åren är att det är svårt att styra i tid. ”Allt kommer till tjällossningen.” Eller att volymerna sällan stämmer mot kontrakt och ofta är mindre osv. Många av dessa tillskrivna olägenheter borde ju gå att påverka med tydliga incitament i form av prispremier. Om en skogsägarförening t ex går ut öppet med en gallringspremie så gäller den oftast bara för avverkningsuppdragen och inte för leveransvirket. Det kanske skulle gå att tänka tvärtom? Återigen exemplet med Södras björkmassaved:
”Vi vet att vi sitter trångt med lövmassaved under januari – april så vi ger X kr högre pris för självverksamt virke som levereras inom angivet tidsfönster.”

Självverksamhet en buffert vid utökad fågelhänsyn?
Det har varit mycket diskussion angående Skogsstyrelsens utspel om striktare tillämpning av artskyddsförordning och miljöbalk. Även om inte de mest alarmistiska farhågorna besannas kan det finnas skäl att tro att vi behöver göra viss anpassning med mer hänsyn under häckningstid. Skogforsk har räknat på vad det här skulle innebära i kostnader och kommit fram till att dagens avverkningsresurs inte kommer att räcka till utan måste utökas. Här skulle självverksammas avverkning kunna bli en viktig resurs och kanske blir även leveranser av ”vinteravverkad skog i tjällossningstid” helt plötsligt en värdefull tillgång snarare än ett problem?

Vad tror du om möjligheten att styra självverksamheten mer med rätt typ av pris-incitament? Skulle du kunna hugga fram 50 – 100 m3fub mer gallringsved av barr eller björk om du fick 100 kr mer per m3fub än idag? Eller är det ändå inte lönt?



   TS
Malwa skogsmaskiner för gallring
Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#749500 För 100 kr upp på massaveden skulle jag släppa loss den skördaren som är permitterad från gallring.
Cirka 50 ha andragallring borde ge runt 3000 fub. Eftersom jag skotar själv så kan det kallas självverksamhet.
En annan aspekt är att de självverksamma kan ha möjlighet att gå under radarn med små anmälningsfria avverkningar och hålla virkesflödet igång trots det senaste myndighetsutspelet.

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

isteskog  
#749502 Längre tillbaka när man inte behandlade leveransvirket som något katten släpat in, så var det premier på virket som kom in under en viss tid. Det borde ju fungera även i dagsverket tycker man.... 🤔
I mitt fall gällde det Mellanskog.

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Sture Andersson  
#749503 När det var skogs dagar , längre tillbaka lades det mycket energi på att lära oss självverksamma att aptera rätt, men i dag förekommer det knappt alls ,orsaken är helt klart att Södra inte vill att vi ska hålla på med sånt .
Fick förklarat för mig engång att om jag hugger 50km3, så var det så mycket jobb med det för Södra så det kosta mer än det smaka .

Kolla på det du skrev om massaveden det skiljer 15 kr .
file:///C:/Users/sture/Downloads/069%202%20M1%20Massaved_reviderad%2015%20september%202021%20(2).pdf

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

isteskog  
#749507
Sture Andersson skrev:När det var skogs dagar , längre tillbaka lades det mycket energi på att lära oss självverksamma att aptera rätt, men i dag förekommer det knappt alls ,orsaken är helt klart att Södra inte vill att vi ska hålla på med sånt .
Fick förklarat för mig engång att om jag hugger 50km3, så var det så mycket jobb med det för Södra så det kosta mer än det smaka .

Kolla på det du skrev om massaveden det skiljer 15 kr .
file:///C:/Users/sture/Downloads/069%202%20M1%20Massaved_reviderad%2015%20september%202021%20(2).pdf

Det är lika inom Mellanskog! Jag tog upp på en stämma en gång varför apteringsdagarna försvunnit (Södra Hälsingland)
Då blev det en apteringsdag året efter. Nästa år så uteblev den igen. Mellanskog vill inte heller ha någon nämnvärd självverksamhet längre....... 👎

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Krokmark  
#749516 Fast inom Södra så är det samma pris på leveransvirke som på avverkningsuppdrag när det gäller massaved.
I dagsläget får man 325 kr/fub för barrmassan plus certifieringspremie.
Likabehandlingsprincipen som ekonomiska föreningar lyder under gör att de inte får betala olika priser för samma sortiment.
Däremot kan de vara skillnad på fallande längd och 3 m massa...

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Vedproducent  
#749521
Torbjörn Johnsen skrev:Självverksamma skogsägare står för en allt mindre del av det svenska virkesflödet och det s k leveransvirket behandlas styvmoderligt på virkesmarknaden. Skogsbolagen (inklusive skogsägarföreningarna) har vältrimmade avverkningsorganisationer och den virkesköpande industrin föredrar att ha full kontroll på virkesflödet. Från virkeskontrakt till industrins vedgård. Det må vara effektivt men det är också ett system som har sina begränsningar. Speciellt i tider med vindfällen och massavedsbrist. Är det dags att lyfta självverksamhetens kapacitet för att stärka det svenska skogsbruket?

Halverad leveransvirkesvolym på 20 år
Skogsstyrelsen sammanställer volym- och prisinformation för det svenska leveransvirket. Det är egentligen det enda virkesflöde som går att följa med någotsånär säkra prisuppgifter. Sammanställningen visar att volymen leveransvirke har halverats från 2002 till 2021. Från 6,8 till 3,3 miljoner m3fub/år. Som andel av den totala avverkningen är minskningen ännu större då nettoavverkningen ökat från 66,6 till 76,6 miljoner m3fub under samma period.
Fredrik skrev en intressant tråd i ämnet 2018 och trenden var tydlig redan då: Är självverksamma skogsägare utdöende?

1645454227_lev-virkesvolym-2006-2021.jpg


Lägre virkespris för den som hugger själv
Att leveransvirket diskrimineras prismässigt kan man tydligt se i Skogsstyrelsens statistik. Det räcker med att titta på ”rekordåret” 2021 då skogsindustrin gjorde rekordvinster. Trots allt prat om ”rekordhöga virkespriser” så syns det inte mycket av det i statistiken. Timmerpriset har visserligen ökat i hela Sverige utom i norr vilket gör att timmerpriset är tillbaka till 2019 års nivåer. Men för massaveden har det istället gått baklänges med sänkta priser i hela landet. Trots att massaindustrin gjorde rekordvinster 2021 och trots att enskilda köpare betalat 400 kr/m3fub för massaved vid avverkningsuppdrag under fjolåret. För sågtimmer finns ett ännu större tvåprissystem, där vissa virkesköpare betalar upp mot 50 procent mer för grantimmer i leveransrotköp eller AU jämfört med priset för leveransvirke. Att hugga själv lönar sig därmed dåligt vilket fått till följd att den självverksamma avverkningsaktiviteten sjunkit radikalt.

1645454903_priser-lev-virke-2006-2021.jpg


Skogsägarens avverkning går att styra med rätt incitament
En fråga som faktiskt aktualiserar värdet av självverksamhet är den massavedsbrist som tycks råda för tillfället. Inte minst för björkmassaved. Skogsindustrin, inklusive Södras massabruk, importerar stora volymer massaved från baltstaterna. Just nu till skyhöga priser.

Med rätt prisstyrning och incitament skulle virke från självverksamma kunna bli en viktig och ändå prisvärd råvaruresurs för svensk skogsindustri. Istället för att motverka självverksamheten med prisdiskriminering borde den premieras och styras till att leverera rätt virke vid rätt tidpunkt. Lek med tanken att Södras medlemmar hade fått 100 kr/m3fub extra för björkmassaved som levereras under Q1 och Q2. Nog sjutton hade det drivit fram virkesvolymer utan att belasta den ordinarie avverkningsapparaten. Till ett virkespris som för Södras del ändå blivit avsevärt billigare än det dyra importvirket.

Vindfällen och skogsindustri på högtryck ger kapacitetsdilemma
Efter flera stormar i januari ligger nu mycket stormskadad skog på marken i både Götaland och Svealand. Enligt Södra handlar det om 2,2 miljoner m3sk enbart i Götaland. Hur mycket som ligger i Svealand vet vi ännu inte men det är betydande volymer även här.

Den svenska skogsindustrin verkar gå på betydligt högre varv i början av det här året jämfört med ingången av rekordåret 2021. Virkeslagren av massaved har minskatmed nästan en miljon m3fub eller 18% sedan början av 2021.

Trots goda drivningsförutsättningar i vinter så klarar man nätt och jämnt att hålla jämna steg med industrins förbrukning. Att i det läget sätta betydande avverkningsresurser på att hugga vindfällen utströdda över en hel fastighet kommer att sinka produktionsvolymerna radikalt. I det läget är självverksamheten en ovärderlig resurs. Den borde i det här läget premieras med bättre betalning för leveransvirket.

1645454227_antal_årsverken-2005-2017.jpg


Förmågan finns
Att självverksamheten är en resurs med potential kunde vi se i samband med stormarna Gudrun och Per i Götaland. Då ökade, enligt Skogsstyrelsens statistik, det antal årsverken som skogsägarna utförde i avverkningsarbete. Under 2005 la skogsägarna i Götaland dubbelt så mycket tid, totalt 6 720 årsverken på avverkningsarbete som året efter Gudrun (3 425 ÅV). Under 2007 växlade skogsägarna upp igen och la nästan 5000 årsverken på avverkningsarbete. Motsvarande siffra från 2017, som är det senaste året som Skogsstyrelsen har data från, var 1 732 årsverken i avverkningsarbete. En halvering sedan ”normalnivån” 2006. Här finns onekligen en potential om incitamenten är stora nog.

1645454948_kranman-självverksam-vedproducent.jpeg


Större och bättre maskinresurs än någonsin
Idag finns det troligen mer ändamålsenliga maskiner än någonsin ute hos de svenska skogsägarna. I söder utgörs maskinbasen främst av rejäla fyrhjulsdrivna traktorer, huggarvagnar med drivning och lastförmåga och en uppsjö av mindre maskiner specialanpassade för gallring. I sällskap med en och annan deltidspensionerad skotare. Längre norrut finns många skogsägare som äger både en skotare och en äldre skördare.
Med många små gallringsskördare, gallringsprocessorer och deltidspensionerade skördare så finns det inte bara skotningskapacitet hos de självverksamma utan även en avverkningskapacitet som med råge överstiger den motormanuella förmågan.

1645454185_hypro-självverksam-sfo.jpeg


På grund av prisdiskriminering för leveransvirke så är den här resursen klart underutnyttjad men med rätt typ av incitament skulle den kunna producera åtskilliga miljoner kubikmeter mer per år, som komplement till vad industrins egen averkningsapparat kan producera. En utmärkt resurs att ta till när det t ex behöver städas vindfällen eller när det behövs extra lövmassaved.

1645454227_självverksamhet-gallring.jpeg


Det behövs morötter!
Hittills har skogsindustrin, inklusive skogsägarföreningarna, aktivt arbetat för att få så stora volymer som möjligt huggna med sin egen avverkningsresurs. Det kan finnas goda skäl till detta om man ser till sågtimmerflödet. Sågverken har behov att styra mot längder som är efterfrågade och välbetalda (eller åtminstone säljbara vissa år). Att då förlita sig till tusentals skogsägares blandade apteringsförmåga kan te sig osäkert jämfört med att programmera apteringsdatorn i ett gäng skördare.

När det gäller massaveden finns inte denna problematik. Trots det försökte Södra 2020 att sänka priset för tremeters massaved som leveransvirke, med hänvisning till dyrare hantering än för fallande längder. Direktörerna var döva för medlemmarnas kritik men de kördes så småningom över på föreningsstämman 2020. Medlem som idag hugger 3-meters massaved får samma pris som för fallande längder.

Argument som används mot leveransvirke under åren är att det är svårt att styra i tid. ”Allt kommer till tjällossningen.” Eller att volymerna sällan stämmer mot kontrakt och ofta är mindre osv. Många av dessa tillskrivna olägenheter borde ju gå att påverka med tydliga incitament i form av prispremier. Om en skogsägarförening t ex går ut öppet med en gallringspremie så gäller den oftast bara för avverkningsuppdragen och inte för leveransvirket. Det kanske skulle gå att tänka tvärtom? Återigen exemplet med Södras björkmassaved:
”Vi vet att vi sitter trångt med lövmassaved under januari – april så vi ger X kr högre pris för självverksamt virke som levereras inom angivet tidsfönster.”

Självverksamhet en buffert vid utökad fågelhänsyn?
Det har varit mycket diskussion angående Skogsstyrelsens utspel om striktare tillämpning av artskyddsförordning och miljöbalk. Även om inte de mest alarmistiska farhågorna besannas kan det finnas skäl att tro att vi behöver göra viss anpassning med mer hänsyn under häckningstid. Skogforsk har räknat på vad det här skulle innebära i kostnader och kommit fram till att dagens avverkningsresurs inte kommer att räcka till utan måste utökas. Här skulle självverksammas avverkning kunna bli en viktig resurs och kanske blir även leveranser av ”vinteravverkad skog i tjällossningstid” helt plötsligt en värdefull tillgång snarare än ett problem?

Vad tror du om möjligheten att styra självverksamheten mer med rätt typ av pris-incitament? Skulle du kunna hugga fram 50 – 100 m3fub mer gallringsved av barr eller björk om du fick 100 kr mer per m3fub än idag? Eller är det ändå inte lönt?

Intressant Torbjörn. Det är dock inte min bild och P25:a som du skrivit.

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Vedproducent  
#749522
Krokmark skrev:Fast inom Södra så är det samma pris på leveransvirke som på avverkningsuppdrag när det gäller massaved.
I dagsläget får man 325 kr/fub för barrmassan plus certifieringspremie.
Likabehandlingsprincipen som ekonomiska föreningar lyder under gör att de inte får betala olika priser för samma sortiment.
Däremot kan de vara skillnad på fallande längd och 3 m massa...

Ja det är väl inte riktigt sant. Grundpriset är samma men sen kommer det ju olika tillägg beroende av objektstorlek tex.

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Krokmark  
#749523 Ja, fast storlekspremien är densamma om du levererar leveransvirke eller AU, det baseras på volymen som levereras.

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#749524 Likabehanlingsprincipen är just bara en princip. Ingen regel så den kan de rucka på efter behag. Tycker nog ändå att Mellanskog är hyfsat reko med leveransvirke. Klen- och normaltimmer får läggas ihop. På uppdrag så ska det delas.

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Vedproducent  
#749525
Krokmark skrev:Ja, fast storlekspremien är densamma om du levererar leveransvirke eller AU, det baseras på volymen som levereras.

Ja så är det och det var ett exempel för inte många självverksamma kommer upp i dom volymerna. Sen har du tillgänglighetspremie för bra vägar och skogsmark som kan avverkas året runt. Så nog är det bättre betalt för avverkningsuppdrag.

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Sjögården  
#749526 Tycker att barkborre/stormsortimentet 1600 är en bra och viktig medlemnytta där man kan lägga ihop småskvättar av skadat och färskt timmer och massaved och få hyggligt betalt för alltihop.
Annars är det klart att för den som hugger och kör själv är det väl inte så lätt att optimera premier och tillägg.
Men vi är så få som håller på… 😉

Avatar Fallback

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#749534 Vi är få. Men vi är de kunnigaste och mest engagerade skogsbrukarna så de gör bäst i att stryka oss medhårs.

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Tåndemåla  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#749548
Vedproducent skrev:
Krokmark skrev:Fast inom Södra så är det samma pris på leveransvirke som på avverkningsuppdrag när det gäller massaved.
I dagsläget får man 325 kr/fub för barrmassan plus certifieringspremie.
Likabehandlingsprincipen som ekonomiska föreningar lyder under gör att de inte får betala olika priser för samma sortiment.
Däremot kan de vara skillnad på fallande längd och 3 m massa...

Ja det är väl inte riktigt sant. Grundpriset är samma men sen kommer det ju olika tillägg beroende av objektstorlek tex.

Nä du får samma pris för samma prestation. Men du har ju enklare att leverera 2000 m3 varje år om du har 1000 ha än om du har 5 ha

Användarvisningsbild

Re: Dags att gynna självverksamheten i skogen?

Vedproducent  
#749557
Tåndemåla skrev:
Vedproducent skrev:
Krokmark skrev:Fast inom Södra så är det samma pris på leveransvirke som på avverkningsuppdrag när det gäller massaved.
I dagsläget får man 325 kr/fub för barrmassan plus certifieringspremie.
Likabehandlingsprincipen som ekonomiska föreningar lyder under gör att de inte får betala olika priser för samma sortiment.
Däremot kan de vara skillnad på fallande längd och 3 m massa...

Ja det är väl inte riktigt sant. Grundpriset är samma men sen kommer det ju olika tillägg beroende av objektstorlek tex.

Nä du får samma pris för samma prestation. Men du har ju enklare att leverera 2000 m3 varje år om du har 1000 ha än om du har 5 ha

Hur ska jag med leveransvirke göra för att få del av tex tillgänglighetspremien för bra vägar och mark som jag får på ett avverkningsuppdrag då?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).