SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

7 inlägg 5721 visningar 3 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen  ARTIKEL

Torbjörn Johnsen  
#527697 SLU har ju identifierat att dagens gallringar ofta hamnar utanför befintliga gallringsmallar. Att många bestånd inte når upp till mallarna p g a att de är för glesa, luckiga eller dåligt röjda. Efter gallring hamnar enligt SLU många gallringar under mallens mål. Mer om detta finns i tråden Gallringsmallarna överskattar verkligheten

Jag roade mig med att lägga in jämförelseytorna från årets Gallringsdagar i de gallringsmallar som finns hos t ex skogskunskap.se. Vi gjorde samma sak efter Gallringsdagarna 2017 och de resultaten finns i tråden här ovan men jag lägger in den bilden här nedan också. Vill du se all data så hittar du här foldrarna från Gallringsdagarna 2018 , Gallringsdagarna 2017 och Gallringsdagarna 2016

Måttliga uttag
Inför årets Gallringsdagar bestämde vi oss för att vi skulle styra utfallet i jämförelsecellerna hårdare. Vi mätte därför upp alla träd innan gallringen med totaltaxering (varje träd klavades) och sedan stämplade vi de som skulle gallras för att få det uttag vi ville ha. I de flesta ytor tog vi ut runt 35% (blev mellan 32-36%) av volymen inkl. virket i vägarna. Den här uttagsnivån kan nog inte betraktas som ett ovanligt högt uttag idag utan snarare att uttagen ibland ligger högre. I en av ytorna tog vi ut 45% av volymen. Den ytan hade dock ett högre virkesförråd än de andra före gallring så den hamnade ändå på ungefär samma volym som de andra efter gallringen.

1538997131_gallringsmall-gd2018.png


Rätt tid för gallring
Det man kan se i grafen här ovan är att det här beståndet vi använde under Gallringsdagarna 2018 var ett välskött bestånd (tidigare välröjt och bra etablerat). Några av ytorna (främst yta 2, 3 & 10) hade enligt gallringsmallen klarat sig några år till innan gallring men i de flesta var det nu rätt tid. Två ytor låg över gallringsmallens optimala fält (yta 8 och 5).

Gallringsplan
Trots vårt relativt sett måttliga uttag hamnade ändå några ytor i underkant av mallen efter gallring och det kan man ju tycka är konstigt. När jag körde ytorna i Skogskunskaps verktyg Gallringsplan så föreslogs i de flesta fall ytterligare en gallring om ca 15 år (runt 47 års ålder) och dessa ytor landade sedan med ca 500 m3sk i virkesförråd vid slutavverkning runt 90 års ålder. I en av ytorna (yta 2) föreslogs ingen ytterligare gallring utan den ansågs vara färdiggallrad (med 940 st/ha efter gallring) och den hamnade på en slutavverkningsvolym om nästan 600 m3sk vid 87 års ålder.

Det gick tyvärr inte att köra de mindre, manuellhuggna ytorna i Gallringsplan eftersom vägbredden var för smal för mallen och att vägsavståndet var för litet. Jämförelseytan med 45% uttag gick heller inte att köra i Gallringsplan eftersom det inte gick att lägga in ett så högt uttag. Det vi kan se är att ytan med 50% uttag (yta 10) hamnar långt under mallens mål vilket kanske inte är så överraskande. Däremot så hamnade yta 8 där vi tog ut 40% av volymen fortfarande inom mallen. Tack vare att den ytan låg högt innan gallring.

Uttagsvolymer
I de flesta bestånd, där vi tog ut ca 35% av volymen hamnade uttaget runt 55 m3sk/ha (45 m3fub/ha). I beståndet där vi tog 5-metersvägar och 45% gallringsuttag fick vi ut 83 m3sk/69 m3fub per hektar. Det här beståndet hade i och för sig ca 25 m3sk mer per hektar i virkesförråd innan gallring. Hade den här ytan sett ut som de andra ytorna som vi gallrade med ca 35% uttag så hade uttaget istället hamnat runt 70 m3sk (57 m3fub).

1538997131_galringsmall-utfall-2017.png


Gallringsdagarna 2017
Det är intressant att jämföra årets ytor med de som kördes på Gallringsdagarna 2017 i fjol och hur de ytorna hamnade i gallringsmallen. Beståndet som vi hade i år liknade i stort det vi hade i Ludvika i fjol men där kom vi in ännu tidigare med gallringen. Vid ca 13,5 m övre höjd jämfört med ca 14,5 m övre höjd i år.

2017 låg fyra ytor högt i gallringsmallen varav en rejält över den övre kurvan. Fem ytor låg strax över mitten i mallen vilket innebär att de hade klarat sig några år till innan gallring. Efter gallringen så hamnade sex av tio ytor (OBS enbart de talldominerade ytorna i Ludvika) under mallen. Några p g a att de gallrats allt för hårt med uttag på 55, 40, 39 och 37% men någon p g a att det låg lågt innan gallring och därmed hamnade under mallen efter gallring trots måttligt uttag (34 & 27%).

1538997131_gallringsmall-utfall-2016.png


Gallringsdagarna 2016
Om man jämför med utfallet från Gallringsdagarna 2016 så skiljer sig skogsbeståndet i Tidaholm avsevärt åt från de andra två områdena. Ståndortsindex är i stort sett jämförbart, kanske t o m lite bättre men i jämförelseytorna 2016 kom vi in sent med gallringen, vid en övre höjd runt 15 meter, i ett överslutet bestånd med allt för höga stamantal. Alla jämförelseytor låg klart över mallen innan gallring utom en som låg just i överkant. De höga stamantalen och den eftersatta gallringen ledde till att många av ytorna fick höga uttag, över 40% i hälften av fallen. Trots detta hamnade bara två av ytorna under mallen efter gallring tack vare att de låg så högt innan. I dessa två ytor togs 44 & 45% av volymen ut.

1538997359_img_4664.jpg


Slutsatser
När det gäller tillväxtförluster baserar jag mina slutsatser på de gallringsförsök som finns och som bl a refereras i tråden Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår.

Slutsatsen av hur tre års jämförelseytor från Gallringsdagarna 2016, 2017 och 2018 ser ut när man lägger dem i gallringsmallen (och i vissa fall kör dem i Gallringsplan) är enligt mig följande:

-Hälften av ytorna 2017 och 2018 hade klarat sig några år till innan gallring enligt Gallringsmallen trots att andra delar i beståndet (de andra ytorna) hade stort gallringsbehov.

-I välskötta bestånd (välröjda) är det lätt att gallra för hårt om man kommer in tidigt. Med tidigt menas i det här fallet snarare det som idag avses som rätt tid, d v s när beståndet har en övre höjd runt 13-14 meter. Hamnar beståndet strax över mitten i mallen så hamnar man för lågt (under mallen) efter uttag om man tar ut 35% av volymen vilket vi gjort i de flesta ytorna på Gallringsdagarna 2018.

-Inte ens i bestånd som hamnar i överkant på gallringsmallen kan man ta ut mer än 35% av volymen utan att hamna ”farligt lågt” efter gallring.

-I eftersatta gallringar som ligger klart över mallen före gallring kan man ta ut 40% uttag (eller strax däröver) och ändå hamna inom mallen efter gallring. Däremot får man då tillväxtförluster och kan få ökad skaderisk.

-Det finns ett tydligt behov av att diversifiera uttagets styrka inom beståndet eftersom grundyta och stamantal varierar inom beståndet (liksom troligen Ståndortsindex). Här kan ny teknik och nya mallar bli bra hjälpmedel. T ex HPR gallring.

-Man borde normalt sträva efter att inte ta ut mer än 30% av volymen vid förstagallring. Ett sådant uttag ger ett relativt litet tillväxttapp. Vid 35% uttag ökar tillväxttappet avsevärt för att bli relativt stort vid 45% uttag.

-Dagens gallringsmallar utgår från gårdagens(?) slutavverkningsåldrar. När man t ex kör bestånden i Skogskunskaps Gallringsplan landar slutavverkningsåldern för dessa bestånd runt 90 år med SI runt T28-T29. Det kan antas att om slutavverkningsåldern ska sänkas så behöver vi hålla mer stammar per hektar/högre grundyta efter gallringarna för att inte tappa volym. D v s gallra försiktigare än vi gör idag eller bara gallra en gång.

Det ska bli intressant att se vilka rön SLU kommer med när man nu börjar titta på det här med diversifiering av gallringsuttag och hur man kan styra detta.



   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

wigge  
#527698 Vilket jobb du lagt ned, väldigt intressant läsning !

Avatar Fallback

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

Hema  
#527779 Vid ett uttag på 30%, blir det då utmanande att få svarta siffror i bokföringen?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

Seb macahan  
#527781
Hema skrev:Vid ett uttag på 30%, blir det då utmanande att få svarta siffror i bokföringen?

Intressant sätt o se på det Hema, men jag förutsätter att du syftar på ett gallringsnetto :wink:

Avatar Fallback

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

busholle  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#527789 Nettot blir nog inte lika häftigt men å andra sidan växer skogen som bäst mellan första och andragallring och då bör tillväxten slå bankräntan.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

Torbjörn Johnsen  
#527794 De kronor man ev INTE får ut i gallringen p g a att man gallrar lite mer försiktigt är ju inte förlorade pengar. @busholle har en poäng i att bestånden växer som bäst i den här åldern. Enligt Skogskunskaps gallringsplan ligger de här ytorna/beståndet runt 9 m3sk/ha och år i löpande tillväxt nu så det matar på bra med kubikmeter. Ett allt för starkt uttag minskar snabbt ner den tillväxtnivån. Tillväxten kommer så småningom i kapp men förlorade kubikmeter (i tillväxt) är för alltid förlorade. De kubikmeter man inte högg står däremot kvar i skogen och har alltid högre medelstam vid nästa avverkning.

En tydlig indikation på att vi kan sköta skogen för högre virkesproduktion är att den här typen av bestånd, och många andra skogar i Götaland också för den delen, förväntas ha minst 500 m3sk/ha i slutavverkningsvolym och det är väl ett bra mål att ha för sin skogsskötsel: hög volym av virke (oavsett om man hugger vid 75 eller 100 års ålder). Enligt Riksskogstaxeringen ligger dock den genomsnittliga volymen i bestånd (Götaland) som uppnått LÄMPLIG (OBS inte dagens LSÅ utan gamla LSÅ) slutavverkningsålder runt 290 m3sk/ha vilket ju borde kunna vara ännu högre. Enligt Riksskogstaxeringens data så har heller inte volymen i slutavverkningsskogen ökat mer än marginellt under den senaste 20-årsperioden trots att det totala virkesförrådet ökar mer under samma tid. Mer om det finns i den här tråden: Virkesförrådet ökar - men inte i slutavverkningsskogen?.

Min tes är att vi allt för ofta tar ut för mycket virke när vi gallrar vilket gör att vi tappar både tillväxt och framtida virkesförråd. Fast ibland kan det säkert vara ekonomiskt försvarbart för en skogsägare att gallra hårt och sällan. Det här är klart intressanta frågor och jag håller på med en beskrivning av varje jämförelsecell från Gallringsdagarna 2018 som förhoppningsvis blir underlag för ännu mer diskussioner i ämnet.

   TS
Avatar Fallback

Re: Gallringsdagarna 2018 i gallringsmallen

Hema  
#527886
Seb macahan skrev:
Hema skrev:Vid ett uttag på 30%, blir det då utmanande att få svarta siffror i bokföringen?

Intressant sätt o se på det Hema, men jag förutsätter att du syftar på ett gallringsnetto :wink:

Helt rätt.

Min tanke bakom frågan är delvis på svaren från seminariet, att det nu var så pass bra betalt för massan att det var lätt att gå plus...

Jag är personligen för mindre uttag (gillade resultatmässigt rent visuellt mest den rutan som gallrats manuellt och med atv). Med tanke på omsättningstiden finns det stor risk att man inte kommer få skörda frukten av en fin gallring och på ålderns höst har man kanske inte ekonomi för att få röda siffror.

Därför blir det i mina ögon faktiskt rätt viktigt att man har råd att utföra de bästa åtgärderna. Om skogsindustrin hade haft bättre långsiktighet hade ett bättre pris möjliggjort att man säkerställt högre volymer. Men oavsett vilket pris som ges, baseras det på volym och då kan det lika gärna vara skogsägaren som är kortsiktig, vilken då gallrar så sent som möjligt för att få så stor kortsiktig vinst som möjligt.

Kan det finnas möjlighet att basera priset på vilken ålder/höjd beståndet är, så att man ekonomiskt styr mot önskat mål?? Klart det torde kräva att gallringen utförs av skördare, vilket försvårar för den som inte vill ha in skördare eller vill köra manuellt.

Med tanke på allt som en skog kan drabbas av, vore det önskvärt att kunna ta del av högkonjunkturen, så det går att bygga en buffert. Ska bli intressant att följa massavedspriset, när/om lågkonjunkturen kommer och se om herrarna då kommer stå vid sitt ord..

Nu kanske någon tror att jag skulle vara någon större skogsägare, men så är icke fallet, jag stör mig bara rent för mycket på moraliska tvivelaktiga uttalanden/handlande och orättvisor.

 Besvara  
  • Sida 1 av 1
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).