Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
 Svara  16 inlägg  3905 visn.  4 följer
Användarvisningsbild

Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485394 På SLUs gallringsseminaruim som hölls vid Tönnersjöheden i slutet av november presenterades flera resultat som tyder på att de gallringsmallar som används idag (SkogForsk) överskattar gallringsbeståndens volymer. Urban Nilsson från SLUs sydsvenska enhet i Alnarp berättade bl a om ett projekt där de använt sig av Riksskogstaxeringens fasta provytor för att följa beståndsutvecklingen. Resultaten i det här projektet visar initialt att bestånden kommer in i gallringsåldern med för låga grundytor och volymer jämfört med vad de borde ha enligt gallringsmallarna. Företrädare för Södra och Sveaskog som deltog på seminariet bekräftade bilden.

Det finns troligen flera skäl till att gallringsmallarna inte stämmer fullt ut med den verkliga skogen. Det främsta är att gallringsmallarna tagits fram med hjälp av gallringsförsök och försöksytor som är bättre än vad den genomsnittliga skogen är på motsvarande boniteter. En annan bidragande orsak är brister i beståndsanläggningen samt bristande röjning. När SLU använt resultaten från Rikskogstaxens permanenta ytor har man enbart räknat träd som vid tiden för första gallringen ger gagnvirke, träd med minst 8 cm brösthöjdsdiamater.

När det gäller problem i beståndsanläggningen så kan de bestå i allt från bristande föryngring (markberedning, plantering, sådd, självföryngring), problem med plantöverlevnad samt vilt- & frostskador. Sedan har röjningen en stor påverkan på gallringsskogens utveckling. Bristande röjning med allt för många stammar eller för mycket löv i barrbestånden ger för låga grundytor av utvecklingsbara träd i gallringsskogen.

Jag roade mig med att lägga in utfallet från Gallringsdagarna 2017 i en gallringsmall. Jag tog bara de renodlade tallytorna och resultatet ser ut så här:

1513081486_skärmavbild_2017-12-12_kl._13.24.10.png


Bestånden som vi använde för Gallringsdagarna 2017 skulle jag vilja säga var välskötta. Välröjda ner till ett lämpligt stamantal. I några ytor fanns luckor efter avgångar p g a problem i plantetableringen. Fem av ytorna låg högt i gallringsmallen. Fem av ytorna hamnade ungefär mitt i. Trots det hamnade sex av ytorna under gallringsmallens lägstanivå efter gallring. De sex ytorna som hamnade under lägstanivån var enligt gallringsmallen färdiggallrade i och med denna gallring. De som låg inom gallringsmallens fält efter gallring behövde enligt mallen ytterligare en gallring runt 16-20 meters övre höjd.

Trots att de flesta gjorde måttliga gallringsuttag på GD17, genomsnittet hamnade runt 35%, så hamnade utfallet alltså lågt. Majoriteten hamnade under gallringsmallens lägstanivå. Det här kan ju möjligen styrka tesen om att dagens gallringsmallar är lite för optimistiska över hur skogen borde se ut. Ändå är de enligt Urban Nilsson bättre än de gamla Skogsstyrelsemallarna som bl a fanns i Praktisk Skogshandbok en gång i tiden.

1513081525_gd17-gremo-t25.png


1513081421_gd17-komatsu-t25.png


Magnus Petersson från Södra visade en liknande bild från Södras gallringsuppföljnngar. Trots att man enligt Magnus idag gör rimliga gallringsuttag (runt 35%) hamnar ungefär hälften av gallringarna under gallringsmallens lägstanivå efter gallring.

Är det här ett problem? Och vad är i så fall lösningen?
En första sak att göra är väl att grotta ner sig i hur röjningsskogen utvecklas. Idag görs ju föryngringsinventering men det finns lite eller ingen uppföljning om hur väl skogarna röjs och hur de gallras. Produktionsfrågorna har ju haft en tendens att hamna i skuggan av naturvårdsfrågorna. Det kanske behövs lite uppsträckning i röjskogen?

En annan lösning som SkogsForsk berörde på seminariet är mer ståndortsanpassade uttag. På "micronivå" med varierade uttag inom ett bestånd. Det här möjliggörs delvis redan idag med ny teknik som redan finns ute i 300 skördare. Den kallas HPR gallring och det finns en tråd om det här på Skogsforum: Automatisk Gallringsuppföljning!

HPR gallring fungerar vid gallring med stickvägsgående skördare och det går ut på att data från skördardatorn används tillsammans med uppgifter om skördarkranens vinkel. På så sätt särskiljs uttaget i stickvägen från uttaget som gallras bredvid/mellan vägarna. Eftersom alla träd tas ut i stickvägen blir det en referens för hur beståndet ser ut (ev med någon justering för att stickvägar läggs där beståndet är som sämst/glesast). HPR gallring kan sedan räkna ut hur stort gallringsuttag föraren gör samt vilken gallringskvot som tas ut (skillnaden mellan medeldiameter i uttaget och i kvarvarande bestånd).

1513081370_skärmavbild_2017-12-12_kl._13.21.41.png


Inom en inte allt för avlägsen framtid kan programvaran också ta stöd av laserdata för beståndet för att planera stickvägsnätet. Delar av beståndet ska t ex kanske inte ska gallras alls p g a att det är glesare. Om beståndsåldern är känd, vilken den ju ofta är när man gallrar (om inte annat går det ju att gå ut och räkna årsringar) så kan datorn också ta med ett varierande Ståndortsindex som en parameter. Genom att beräkna totallängden på de grövsta (övrehöjds)träden i stickvägen kan ev variation i bonitet inom beståndet ts med som en parameter som får hjälpa till att styra gallringsuttaget.

Det är väl lite så en manuellhuggande skogsägare gör idag men intressant att tekniken också går framåt och blir smartare. Det skulle vara intressant att få era synpunkter på gallringsmallar.



   TS
Malwa Gallring
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485464 Ska man ta med stickvägen eller ska man inte ta med den i grundytorna?
30-35% utag om de räknas med skulle bli ungefär var tionde träd mellan vägarna, om de håller 4m väg och sen har 16m mellan vägkanterna.
Tittar jag på förstsagallringarna häromkring så är det ofta 4,5m väg och sen 15m mellan vägkanterna. I beståndet mellan vägarna så har man tagit ca 30% av stammarna.
Det gör att gör man grundytan mellan vägarna så är det jättebra, lägger man dom random i beståndet så här man ett uttag på närmre 60%.
Så jag undrar vart södra tex. säger att deras maskingrupper ska ta sina ytor?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485468 Uttaget i stickvägarna ska räknas med annars blir det fel. I jämförelseytorna på gallringsdagarna är ytorna mätta efter gallring så att allt uttag blev inräknat, både i vägar och mellan. Jag tror också att det finns ganska många gallringar med höga uttag som du beskriver. Även södras gallringsuppföljning visade ju att många bestånd landade lågt efter gallring. Även om ingången till den här tråden egentligen var hur väl gallringsmallen motsvarar bestånden innan gallring så är det en intressant diskussion.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485492 Fast jag förstår inte riktigt problemet. Om jag gör provytor i den verkliga skogen innan gallring så får jag väl siffror som stämmer?

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485518
Andreas99 skrev:Fast jag förstår inte riktigt problemet. Om jag gör provytor i den verkliga skogen innan gallring så får jag väl siffror som stämmer?


Ja, siffrorna över beståndet är ju rätt. Det är mallen som är fel. Mallen utgår från att bestånden generellt har högre grundytor vid en viss övre höjd eller ålder än vad verkligheten visar.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485530
Torbjörn Johnsen skrev:
Andreas99 skrev:Fast jag förstår inte riktigt problemet. Om jag gör provytor i den verkliga skogen innan gallring så får jag väl siffror som stämmer?


Ja, siffrorna över beståndet är ju rätt. Det är mallen som är fel. Mallen utgår från att bestånden generellt har högre grundytor vid en viss övre höjd eller ålder än vad verkligheten visar.

Så inspektören/inköparen eller maskingrupper gör inga provytor i det ogallrade för att få rätt värde och sen gallra beståndet efter det.
Fast det stämmer ju inte häller för på gallringsdagarna hade du tagit fram rätt värde innan och ändå blev det för låga grundytor efter. Det visar ju på att ett 30% utag är för mycket?
Jag får inte ihop det.

Avatar Fallback

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485535
Andreas99 skrev:
Torbjörn Johnsen skrev:
Andreas99 skrev:Fast jag förstår inte riktigt problemet. Om jag gör provytor i den verkliga skogen innan gallring så får jag väl siffror som stämmer?


Ja, siffrorna över beståndet är ju rätt. Det är mallen som är fel. Mallen utgår från att bestånden generellt har högre grundytor vid en viss övre höjd eller ålder än vad verkligheten visar.

Så inspektören/inköparen eller maskingrupper gör inga provytor i det ogallrade för att få rätt värde och sen gallra beståndet efter det.
Fast det stämmer ju inte häller för på gallringsdagarna hade du tagit fram rätt värde innan och ändå blev det för låga grundytor efter. Det visar ju på att ett 30% utag är för mycket?
Jag får inte ihop det.


Frågan är om de tog hänsyn eller fick tillgång till ingående bestånd innan de startade? Jag tror mer på att de gör som de brukar, standardmall 1A gallra 35% oavsett bestånd eller vad som står i planen.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485543 Jo, men det är nog just det. För att kunna ta ut 30-35% uttag och ändå inte hamna under mallen måste bestånden ligga högt i mallen innan gallring. Och det gör dom inte enligt SLU m fl. Så egentligen skulle man då kanske bara ta ut 20% men det motsvara ju i princip stickvägen. Konsekvenserna av ett tydligt forskningsresultat om att mallarna inte stämmer kan ju bli flera:
-mallarna görs om och vi accepterar sänkt volym (och sänkt tillväxt) efter gallring.
-vi skjuter på förstagallringen om den inte når upp i mallen. En senare gallring istället för två. Högre risk men bättre ekonomi (i teorin)
-vi skärper upp skogsvårdsambitionerna så att vi har bättre och jämnare bestånd när vi går in i gallringsfasen.

Det finns all anledning att följa utvecklingen i den här frågan.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485574 Fast förr skulle man ta provytor i beståndet när man gallrade. Om de hade lagts random ö beståndet så hade man redan för 20 år sedan kunnat se att man tar för mycket och anpassat sig. Ska de inte ta några ytor numera? Vad som är bäst för skogen är kanske inte bäst för inköparen som behöver massaved och vill att markägaren går plus på jobbet. Tror att de har blundat för hur man lägger provytorna i verkligheten i 20år. Jag har aldrig sett någon maskinförare stå mitt i vägen och ta sin yta, trots att var femte gång så borde han/hon stå där.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#485575 För ett år sedan tog inspektorn och jag ut GY vid en 2:a gallring som jag höll på med och då ställde vi oss i min traktorkörväg och ändå var det lite för tätt. Om jag inte missminner mig så var jag nere på 22 stam och borde vara på 18stam. Jag putsade till det lite och är nöjd med resultatet och det är huvudsaken.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485582
halvproffs skrev:För ett år sedan tog inspektorn och jag ut GY vid en 2:a gallring som jag höll på med och då ställde vi oss i min traktorkörväg och ändå var det lite för tätt. Om jag inte missminner mig så var jag nere på 22 stam och borde vara på 18stam. Jag putsade till det lite och är nöjd med resultatet och det är huvudsaken.

Ja det är ju huvudsaken. Men det är skillnad på det vi gallra själva och det som maskingrupperna gör. Vi kan putsa till lite i efterhand, vi väljer att ta en extra sväng i stickvägen för att spara det där trädet osv.
Men de stora arealerna gallras med maskingrupper och att inte de gallra enligt en gallringsmall i verkligheten måste ju vara fel för skogen. Jag tror att inköpare och inspektörer har blundat för det här i väldigt många år.
Tycker inte att man kan skylla på att mallen utgår ifrån att det ska finnas mer skog än det finns i beståndet. Det förklarar ju inte att man hamnar förlångt ner efter gallringen. Det borde bara resulterat i att uttaget blev lägre och att nettot blev lägre inte att man hamnar under mallen i verkliga bestånd.

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485584
Andreas99 skrev:Tycker inte att man kan skylla på att mallen utgår ifrån att det ska finnas mer skog än det finns i beståndet. Det förklarar ju inte att man hamnar förlångt ner efter gallringen. Det borde bara resulterat i att uttaget blev lägre och att nettot blev lägre inte att man hamnar under mallen i verkliga bestånd.


Du har onekligen en poäng där @Andreas99 :d

   TS
Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485675 När jag läser igenom tråden o de resultat det egentligen innebär för kvarvarande bestånd o fortsatt tillväxt. Så som jag förstår det med ett för högt uttag i första gallring, så borde väl dels möjligheten till önskat andragallringsuttag o slutavverkningsvolymen minska. Och därmed försämra den totala möjligheten till optimal ekonomiskt utdelning vid framtida åtgärder efter första gallring. D.v.s om antalet kvarvarande stammar underskrider gallringsmallen efter första gallringen. Så minskar ju möjligheten till uttag vid andragallringen för att söka upprätthålla det tänkta slutavverknings antalet. Samt att finns det inte risk för ökade stormskador i för glesa bestånd där ett för stort uttag i första gallringen gör de kvarvarande träden till lättare offer även vid mildare stormar. Och kan inte en bättre planering av stickvägarna göra att man har en större möjlighet att spara fler dominanta huvudstammar, som skall vara kvar till slutavverkningen. Än att bara köra efter fastlagda mått mellan dom o få ett bestånd som liknar en krattat grusgång från luften. För tillväxtmöjligheterna kan ju växla även inom ett bestånd o ge fler dominanta stammar inom ett begränsat område som INTE skall genomkorsas av en stickväg vid förstagallring. För gallringarna skall väl syfta till ökad tillväxt på de stammar med BÄST potential att göra det, och inte efter fastlagda mätlinjer enbart baserade på antal stammar inom en provyta. Detta bör ju också ge störst möjlighet till ökat uttag vid en andragallring där fler dominanta o volymrika träd kan tas ut. Eller tänker jag fel ? Det är väl det som blir den ev. största effekten vid självgallring. Att de dominanta stammarna blir s.a.s. självvalt kvar med därtill optimal tillväxt / areal. Då det visat sig att de dominanta inte minskar sin tillväxttakt även i ogallrade bestånd.

Avatar Fallback

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485718 Det är därför man gallrar manuellt! :ugeek:

Användarvisningsbild

Re: Gallringsmallarna överskattar verkligheten

 
#485839
Älgfoderodlare skrev: Och kan inte en bättre planering av stickvägarna göra att man har en större möjlighet att spara fler dominanta huvudstammar, som skall vara kvar till slutavverkningen. Än att bara köra efter fastlagda mått mellan dom o få ett bestånd som liknar en krattat grusgång från luften.

Glider off topic nu kanske men... Vill du ha det så får du nog hugga själv tyvärr. Majoriteten av bolag/maskinförare bryr sig nog inte så mycket om att snirkla runt ett grövre träd. Grova träd ger högre medelstam och kanske någon timmerstock i utbyte. Det finns nog bara ekonomiska fördelar för bolag/maskin att "sikta" på grövre träd i vägarna... Även för skogsägarn, på kort sikt... :???:

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Annonser