Gallring
Är gallringsfritt bäst ?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
tis 25 feb 2020, 07:48#627310Vore värdefullt om någon på SLU vill göra en teoretisk beräkning för tall och gran av vilka omloppstider som krävs för att på de vanligaste gran- och tallboniteterna uppnå brösthöjdsdiametrarna 25, 30, 35 och 40 cm förutsatt 600 alternativt 800 tallar / ha och 800 alternativt 1100 granar efter sista röjning. Vore också intressant att få veta vilka faktorer som i första hand kan begränsar omloppstiderna - utöver de ekonomiska.
TS
tis 25 feb 2020, 07:56#627312Begränsar omloppstiderna? Du måste förtydliga frågan.
Du glömmer höjden i första frågan. Den påverkas inte av stamantalet, men det gör stamformen, i högsta grad.
Du glömmer höjden i första frågan. Den påverkas inte av stamantalet, men det gör stamformen, i högsta grad.
tis 25 feb 2020, 08:22#627317
När det gäller begränsande faktorer tänker jag i första hand på röta. Finns det även andra skäl som gör att man kan tvingas slutavverka innan man uppnått den tänkta omloppstiden.
Givetvis vore det utmärkt om det går att få med även höjd- och formutvecklingen i den efterlysta beräkningen under sagda premisser
Lars Lundqvist SLU skrev:Begränsar omloppstiderna? Du måste förtydliga frågan.
Du glömmer höjden i första frågan. Den påverkas inte av stamantalet, men det gör stamformen, i högsta grad.
När det gäller begränsande faktorer tänker jag i första hand på röta. Finns det även andra skäl som gör att man kan tvingas slutavverka innan man uppnått den tänkta omloppstiden.
Givetvis vore det utmärkt om det går att få med även höjd- och formutvecklingen i den efterlysta beräkningen under sagda premisser
TS
tis 25 feb 2020, 08:36#627318Röta är i första hand en ekonomisk fråga.
Så svaret är i princip "nej". Det finns inga biologiska skäl som styr omloppstidens längd utan det handlar bara om ekonomi, men inte bara om din utan även om samhällets krav.
Eftersom höjden inte påverkas av förbandet så gör glesa förband att du får mer koniska träd. Grövre nedtill men högre avsmalning, och mindre volym.
Så svaret är i princip "nej". Det finns inga biologiska skäl som styr omloppstidens längd utan det handlar bara om ekonomi, men inte bara om din utan även om samhällets krav.
Eftersom höjden inte påverkas av förbandet så gör glesa förband att du får mer koniska träd. Grövre nedtill men högre avsmalning, och mindre volym.
tis 25 feb 2020, 09:13#627322
Fram till sista röjningen vid 6-8 m trädhöjd finns ju möjlighet att moderera förbanden så att de inte är exceptionellt glesa. Efter sista röjningen är då frågan om inte beståndet inom ett fåtal år sluter sig tillräckligt mycket för att träden successivt ska påbörja en positiv formutveckling. Jag utesluter inte heller stamkvistning vid behov. Här avses bara tall.
Lars Lundqvist SLU skrev:Röta är i första hand en ekonomisk fråga.
Så svaret är i princip "nej". Det finns inga biologiska skäl som styr omloppstidens längd utan det handlar bara om ekonomi, men inte bara om din utan även om samhällets krav.
Eftersom höjden inte påverkas av förbandet så gör glesa förband att du får mer koniska träd. Grövre nedtill men högre avsmalning, och mindre volym.
Fram till sista röjningen vid 6-8 m trädhöjd finns ju möjlighet att moderera förbanden så att de inte är exceptionellt glesa. Efter sista röjningen är då frågan om inte beståndet inom ett fåtal år sluter sig tillräckligt mycket för att träden successivt ska påbörja en positiv formutveckling. Jag utesluter inte heller stamkvistning vid behov. Här avses bara tall.
TS
tis 25 feb 2020, 19:18#627464Vid varje röjning eller gallring försämras stamformen, det verkar vi vara överens om. Det intressanta är dock att tillväxten är densamma om man inte ägnar sig åt extremer.
Vid sista gallringen vill vi placera tillväxten där den är som mest värdefull, vilket normalt sett är timmerdelen av trädet. Sedan ställer vi en timmerställning och slutligen en eventuell fröträdsställning. Syftet är att få så hög värdetillväxt som möjligt. Detta avser tallskog eller talldominerade bestånd.
I det gallringsfri beståndet, kommer värdetillväxten i andra hand.
Vid sista gallringen vill vi placera tillväxten där den är som mest värdefull, vilket normalt sett är timmerdelen av trädet. Sedan ställer vi en timmerställning och slutligen en eventuell fröträdsställning. Syftet är att få så hög värdetillväxt som möjligt. Detta avser tallskog eller talldominerade bestånd.
I det gallringsfri beståndet, kommer värdetillväxten i andra hand.
sön 01 mar 2020, 08:37#628424En fundering om rumslig fördelning. Jag gallrade igår försiktigt ett tallbestånd ca 30 x 150 meter. På ena långsidan är det en 130 kV kraftledning och på andra långsidan övergår det i myr.
Hur långt kan jag räkna med att den rumsliga fördelningen påverkar hur mycket mera grundyta kan jag teoretiskt ha i den här remsan?
Hur långt kan jag räkna med att den rumsliga fördelningen påverkar hur mycket mera grundyta kan jag teoretiskt ha i den här remsan?
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
sön 01 mar 2020, 10:53#628451De studier som tittat på effekten av ojämn rumslig fördelning har jämfört helt jämna kvadratförband med ytor där träden fått avvika från kvadratförband men fortfarande har varit spridda över hela ytan. Du kan inte plantera halva hygget och få samma tillväxt som om lika många plantor varit spridda över hela hygget.
sön 01 mar 2020, 15:17#628525
Nej det är klart men lite hjälp måste jag ju få från ledningsgatan där det inte växer mer än ris.
Lars Lundqvist SLU skrev:De studier som tittat på effekten av ojämn rumslig fördelning har jämfört helt jämna kvadratförband med ytor där träden fått avvika från kvadratförband men fortfarande har varit spridda över hela ytan. Du kan inte plantera halva hygget och få samma tillväxt som om lika många plantor varit spridda över hela hygget.
Nej det är klart men lite hjälp måste jag ju få från ledningsgatan där det inte växer mer än ris.
"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for Nature cannot be fooled"
- Richard Feynman
- Richard Feynman
sön 01 mar 2020, 16:22#628540Ja, men knappast mer än några meter.
sön 01 mar 2020, 18:05#628554Nja, det finns studier av schematisk gallring men man gör aldrig så breda gator att man uppnår någon egentlig ”luckeffekt”, vilket är vad ni är ute efter.
Det finns kantstudier men de har en del brister i metodiken.
Det finns kantstudier men de har en del brister i metodiken.
ons 18 mar 2020, 11:33#632141Efter flera engagerade och tunga motargument undantog jag nyligen vanlig tall från mitt ursprunliga förslag till ett gallringsfritt skogsbruk. När det gäller tallen efterlyser jag nu i stället med hjälp av Skogforsk, sunt förnuft och praktiska erfarenheter, en förstärkt utveckling och användning av skonsamma men samtidigt effektiva metoder och maskiner för tidiga gallringar. Jag har tidigare tagit upp detta i mina trådar " Skotning i två steg vid långa köravstånd och känsliga bestånd " och " Skonsamt är lönsamt ".
TS
mån 27 apr 2020, 08:44#640646Vilket anser ni är det minsta förband man bör ha före avverkning av tall, om man efter densamma vill ha kvar en så stormsäker fröträdställning som möjligt ? Hur många fröträd bör lämnas kvar med hänsyn till vindexponering för att få tillräcklig marginal för oundvikliga stormfällningar ?
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).