lör 09 maj 2026, 11:06#910450Ökad tillämpning av produktionsmässigt optimala omloppstider kommer ofrånkomligt att leda till en kraftigt ökad mängd "övergrovt" timmer" - sågverkens "lyxproblem" och en hämsko för ett skogsbruket. Med önskemålet bidra till att ringa in bästa möjliga utnyttjande av det "övergrova" timret för produktion av långlivade produkter, vill jag här förutsättningslöst ventilera två likartade alternativ som - helt eller delvis - handlar om LVL-produktion, förutsatt att sågverken inte vill försåga sidoutbytena. I det ena alternativet svarvas hela de "övergrova" stockarna ner till fanér och i det andra svarvas fanéret ifrån ner till optimal diameter på kärnan /"centrumutbytet" för vidare normal försågning till limträ- eller konstruktionsvirke. Finns någon i detta forum med sågverkskompetens, som kan bedöma bärigheten i dessa alternativ?
Liknande svarvning av mycket grovt poppeltimmer användes åtminstone tidigare för tändstickstillverkning, vilket jag själv kunde se hos Svenska Tändsticksbolaget i Belgien på 60-talet Men jag minns inte vilka stocklängder man kunde hantera och vet inte heller vilka stocklängder som idag är möjliga att svarva och hantera i ett stycke.
Gallring
Är gallringsfritt bäst ?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
TS
Re: Är gallringsfritt bäst ?
lör 09 maj 2026, 13:45#910461Vi har åtminstone här i östra Nyland nära till Kymmene älv lätt att sälja grov svarvstock. I år sålde jag det mesta som svarvstock (gran). Det har både bra pris (över 92 euro/kubik) och små krav för stocken får vara grov, krokig och har litet röta i mitten. Perfekt för oss. Den måste vara minst 28 cm i toppen och jag hade en hel del som var över 70 cm vid roten.
lör 09 maj 2026, 14:22#910462
Vilka stocklängder handlar det om? Vet du vilken diameter man har på den kärna ( cylinder ) som blir kvar efter svarvning, vilken fanértjocklek man får ut och hur fanéret används?
Nisse Husberg skrev:Vi har åtminstone här i östra Nyland nära till Kymmene älv lätt att sälja grov svarvstock. I år sålde jag det mesta som svarvstock (gran). Det har både bra pris (över 92 euro/kubik) och små krav för stocken får vara grov, krokig och har litet röta i mitten. Perfekt för oss. Den måste vara minst 28 cm i toppen och jag hade en hel del som var över 70 cm vid roten.
Vilka stocklängder handlar det om? Vet du vilken diameter man har på den kärna ( cylinder ) som blir kvar efter svarvning, vilken fanértjocklek man får ut och hur fanéret används?
TS
Re: Är gallringsfritt bäst ?
lör 09 maj 2026, 16:38#910467Vi har stocklängden 58 dm med hjälpmått 39 dm. Jag vet inte hur de svarvar men hörde att stocken kapas till längder på ca. 1,2 meter så krokar stör inte så mycket. Kärnan får har rötfel men inte vara mjukröta. Jag brukar sätta med upp till 5-6 cm rötfel (hård röta).
sön 10 maj 2026, 08:47#910497
Finns möjlighet att lönsamt svarva längre stockar än 1,2 m och i så fall hur långa? Och återigen ner till vilken diameter? Är det bäst att svarva ner stocken maximalt eller att spara så mycket centrumutbyte/kärna som krävs för att möjliggöra en optimal försågning till limträ / konstruktionsvirke / snickerivirke?
Nisse Husberg skrev:Vi har stocklängden 58 dm med hjälpmått 39 dm. Jag vet inte hur de svarvar men hörde att stocken kapas till längder på ca. 1,2 meter så krokar stör inte så mycket. Kärnan får har rötfel men inte vara mjukröta. Jag brukar sätta med upp till 5-6 cm rötfel (hård röta)
Finns möjlighet att lönsamt svarva längre stockar än 1,2 m och i så fall hur långa? Och återigen ner till vilken diameter? Är det bäst att svarva ner stocken maximalt eller att spara så mycket centrumutbyte/kärna som krävs för att möjliggöra en optimal försågning till limträ / konstruktionsvirke / snickerivirke?
TS
sön 10 maj 2026, 09:10#910499
Jag måste ju tillstå att dina båda alternativ borde vara något för vissa sågverk att nappa på ! Dels, för att enligt mitt brukningsalternativ, så borde kvistfritt fanervirke kunna vara något till ev. avsalu som plywoodtillverkare skulle nappa på. Alt. så skulle dessa sågverk skapa sig en egen tillverkning av, inte bara kvistfria enarts varianter. Varför inte satsa på KL av plywood mellan olika lager av löv / barr limningar. Där de inre lagren kunde ha en "sekunda" variation. Medans ytlagren blir rent kvistfria.
I ditt andra alt. så borde även en utveckling av KL reglar / balkar, med såväl kärnvirke av barr som lövinslag, kunna öka både hållfasthet och stabilitet / formfasthet, att vara intressanta. Detta borde även kunna utformas / skapas på sågverk med tämligen små investerings o / eller utvecklingskostnader.
Effekten av att skog växt under längre tid för att bli grova o därmed lagrat mer CO2, inte bara i stammen utan även i marken. Så borde mer utvecklade o hållbara produkter med lång livslängd, göra att inlagringen förlängs till det optimala för trädprodukter.
" - Grov Tall, sa Bill ! "
" - Halvväxt, sa Bull ! "
skogshare skrev:Ökad tillämpning av produktionsmässigt optimala omloppstider kommer ofrånkomligt att leda till en kraftigt ökad mängd "övergrovt" timmer" - sågverkens "lyxproblem" och en hämsko för ett skogsbruket. Med önskemålet bidra till att ringa in bästa möjliga utnyttjande av det "övergrova" timret för produktion av långlivade produkter, vill jag här förutsättningslöst ventilera två likartade alternativ som - helt eller delvis - handlar om LVL-produktion, förutsatt att sågverken inte vill försåga sidoutbytena. I det ena alternativet svarvas hela de "övergrova" stockarna ner till fanér och i det andra svarvas fanéret ifrån ner till optimal diameter på kärnan /"centrumutbytet" för vidare normal försågning till limträ- eller konstruktionsvirke. Finns någon i detta forum med sågverkskompetens, som kan bedöma bärigheten i dessa alternativ?
Liknande svarvning av mycket grovt poppeltimmer användes åtminstone tidigare för tändstickstillverkning, vilket jag själv kunde se hos Svenska Tändsticksbolaget i Belgien på 60-talet Men jag minns inte vilka stocklängder man kunde hantera och vet inte heller vilka stocklängder som idag är möjliga att svarva och hantera i ett stycke.
Jag måste ju tillstå att dina båda alternativ borde vara något för vissa sågverk att nappa på ! Dels, för att enligt mitt brukningsalternativ, så borde kvistfritt fanervirke kunna vara något till ev. avsalu som plywoodtillverkare skulle nappa på. Alt. så skulle dessa sågverk skapa sig en egen tillverkning av, inte bara kvistfria enarts varianter. Varför inte satsa på KL av plywood mellan olika lager av löv / barr limningar. Där de inre lagren kunde ha en "sekunda" variation. Medans ytlagren blir rent kvistfria.
I ditt andra alt. så borde även en utveckling av KL reglar / balkar, med såväl kärnvirke av barr som lövinslag, kunna öka både hållfasthet och stabilitet / formfasthet, att vara intressanta. Detta borde även kunna utformas / skapas på sågverk med tämligen små investerings o / eller utvecklingskostnader.
Effekten av att skog växt under längre tid för att bli grova o därmed lagrat mer CO2, inte bara i stammen utan även i marken. Så borde mer utvecklade o hållbara produkter med lång livslängd, göra att inlagringen förlängs till det optimala för trädprodukter.
" - Grov Tall, sa Bill ! "
" - Halvväxt, sa Bull ! "
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).