tis 16 dec 2025, 19:34#901478En större virkestillväxt genom framför allt större stamantal per hektar och längre omloppstider ger tveklöst en påtagligt positiv och uthållig klimateffekt. Det åskådliggörs med allt tydlighet av ny statistik från Naturvårdsverket enligt nedanstående artikel i dagens DN. Eftersom denna tillväxteffekt är absolut nödvändig för koldioxidbalansen när många CO2-utsläpp går åt fel håll, menar jag, att det är hög tid för en rimlig tillväxtbaserad klimatersättning som stimulans till landets skogsägare.
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
Gallring
Är gallringsfritt bäst ?
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
TS
tis 16 dec 2025, 19:35#901479En större virkestillväxt genom framför allt större stamantal per hektar och längre omloppstider ger tveklöst en påtagligt positiv och uthållig klimateffekt. Det åskådliggörs med allt tydlighet av ny statistik från Naturvårdsverket enligt nedanstående artikel i dagens DN. Eftersom denna tillväxteffekt är absolut nödvändig för koldioxidbalansen när många CO2-utsläpp går åt fel håll, menar jag, att det är hög tid för en rimlig tillväxtbaserad klimatersättning som stimulans till landets skogsägare.
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
TS
tis 16 dec 2025, 20:29#901481Den slutsatsen bygger på att man i enlighet med EU:s beräkningssätt inte tar hänsyn till konsekvenser av substitutionseffekter inom energiproduktion samt cellulosa i konsumentprodukter.
Dvs antagandet är med 100%sannolikhet fel.
Dvs antagandet är med 100%sannolikhet fel.
ons 17 dec 2025, 09:55#901495
Kan du förklara dig närmare, @laguma?
laguma skrev:Den slutsatsen bygger på att man i enlighet med EU:s beräkningssätt inte tar hänsyn till konsekvenser av substitutionseffekter inom energiproduktion samt cellulosa i konsumentprodukter.
Dvs antagandet är med 100%sannolikhet fel.
Kan du förklara dig närmare, @laguma?
TS
ons 17 dec 2025, 14:55#901526
Behöver det vara så mycket mer stammar om man röjer istället för att gallra?
skogshare skrev:En större virkestillväxt genom framför allt större stamantal per hektar och längre omloppstider ger tveklöst en påtagligt positiv och uthållig klimateffekt. Det åskådliggörs med allt tydlighet av ny statistik från Naturvårdsverket enligt nedanstående artikel i dagens DN. Eftersom denna tillväxteffekt är absolut nödvändig för koldioxidbalansen när många CO2-utsläpp går åt fel håll, menar jag, att det är hög tid för en rimlig tillväxtbaserad klimatersättning som stimulans till landets skogsägare.
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
Behöver det vara så mycket mer stammar om man röjer istället för att gallra?
ons 17 dec 2025, 14:55#901527
Behöver det vara så mycket mer stammar om man röjer istället för att gallra?
skogshare skrev:En större virkestillväxt genom framför allt större stamantal per hektar och längre omloppstider ger tveklöst en påtagligt positiv och uthållig klimateffekt. Det åskådliggörs med allt tydlighet av ny statistik från Naturvårdsverket enligt nedanstående artikel i dagens DN. Eftersom denna tillväxteffekt är absolut nödvändig för koldioxidbalansen när många CO2-utsläpp går åt fel håll, menar jag, att det är hög tid för en rimlig tillväxtbaserad klimatersättning som stimulans till landets skogsägare.
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
Behöver det vara så mycket mer stammar om man röjer istället för att gallra?
ons 17 dec 2025, 15:57#901539
De negativa effekterna på virkesförsörjningen på grund av den avverkningsminskning som krävs för att åstadkomma en klimat- och produktionsmässigt optimal kombination av virkesförråd och tillväxt, måste med tanke på koldioxidbalansen givetvis minimeras. Detta i första hand genom att så mycket av virkesutbudet som möjligt används till förädling av långlivade och klimatsmarta produkter, som fortsätter lagra kolet/koldioxiden under lång tid och dessutom energisnålt ersätter konkurrerande klimat- och miljönegativa material. De möjligheter som ligger närmast till hands är ökat sågutbyte genom bättre postning, ökad mängd klentimmer på bekostnad av massaved, användning av ffa mekanisk massa men även annan cellulosa till isolering och av spån och flis till skivtillverkning samt ökat utnyttjande av lämplig träråvara för produktion av värdefulla nanofiberprodukter. Samtidigt bör alla former av förbränning av skogsråvara minimeras, eftersom det inom en relativt snar framtid sannolikt kommer att finnas goda förutsättningar för produktion och lagring av tillräckliga mängder fossilfri energi samtidigt som en ökad energieffektivisering inom alla områden rimligen bör leda till ett minskat energibehov.
laguma skrev:Den slutsatsen bygger på att man i enlighet med EU:s beräkningssätt inte tar hänsyn till konsekvenser av substitutionseffekter inom energiproduktion samt cellulosa i konsumentprodukter.
Dvs antagandet är med 100%sannolikhet fel.
De negativa effekterna på virkesförsörjningen på grund av den avverkningsminskning som krävs för att åstadkomma en klimat- och produktionsmässigt optimal kombination av virkesförråd och tillväxt, måste med tanke på koldioxidbalansen givetvis minimeras. Detta i första hand genom att så mycket av virkesutbudet som möjligt används till förädling av långlivade och klimatsmarta produkter, som fortsätter lagra kolet/koldioxiden under lång tid och dessutom energisnålt ersätter konkurrerande klimat- och miljönegativa material. De möjligheter som ligger närmast till hands är ökat sågutbyte genom bättre postning, ökad mängd klentimmer på bekostnad av massaved, användning av ffa mekanisk massa men även annan cellulosa till isolering och av spån och flis till skivtillverkning samt ökat utnyttjande av lämplig träråvara för produktion av värdefulla nanofiberprodukter. Samtidigt bör alla former av förbränning av skogsråvara minimeras, eftersom det inom en relativt snar framtid sannolikt kommer att finnas goda förutsättningar för produktion och lagring av tillräckliga mängder fossilfri energi samtidigt som en ökad energieffektivisering inom alla områden rimligen bör leda till ett minskat energibehov.
TS
ons 17 dec 2025, 16:14#901542Varför låter det där inlägget från skogsharen som AI text?
Nu tänker inte jag leka expert men min lilla erfarenhet är att när man verkligen prioriterar att maximera mängden sågstock av hög kvalitet så får man en del brännved som biprodukt. Sådan brännved som skogsägaren själv kan elda med eller sälja åt någon bybo som långved. Inga enorma mängder men litet smått hela tiden. Betydligt mer än från en drift som är inriktad på att maximera massavedskubikerna.
Vad tror ni andra om det här?
Nu tänker inte jag leka expert men min lilla erfarenhet är att när man verkligen prioriterar att maximera mängden sågstock av hög kvalitet så får man en del brännved som biprodukt. Sådan brännved som skogsägaren själv kan elda med eller sälja åt någon bybo som långved. Inga enorma mängder men litet smått hela tiden. Betydligt mer än från en drift som är inriktad på att maximera massavedskubikerna.
Vad tror ni andra om det här?
ons 17 dec 2025, 16:29#901544
Som tidigare förordar jag 600-800 stammar/ha för tall och lärk samt 800-1100 stammar/ha efter sista röjning och fram till slutavverkning alternativt fröträdställning i slutet av en produktions- och klimatmässigt optimal omloppstid. En sådan beståndsslutenhet från början borgar, menar jag, för största möjliga totala tillväxt, god kvalité, minimala körskador samt bästa möjliga stormtålighet och därmed också maximalt barkborreskydd. Skillnaden gentemot ett tallbestånd som gallras en gång i ett tidigt skede till sagda stamantal är säkert inte särskilt stor.
bengt.a skrev:skogshare skrev:En större virkestillväxt genom framför allt större stamantal per hektar och längre omloppstider ger tveklöst en påtagligt positiv och uthållig klimateffekt. Det åskådliggörs med allt tydlighet av ny statistik från Naturvårdsverket enligt nedanstående artikel i dagens DN. Eftersom denna tillväxteffekt är absolut nödvändig för koldioxidbalansen när många CO2-utsläpp går åt fel håll, menar jag, att det är hög tid för en rimlig tillväxtbaserad klimatersättning som stimulans till landets skogsägare.
https://www.dn.se/sverige/ljusning-for- ... -kvarstar/
Behöver det vara så mycket mer stammar om man röjer istället för att gallra?
Som tidigare förordar jag 600-800 stammar/ha för tall och lärk samt 800-1100 stammar/ha efter sista röjning och fram till slutavverkning alternativt fröträdställning i slutet av en produktions- och klimatmässigt optimal omloppstid. En sådan beståndsslutenhet från början borgar, menar jag, för största möjliga totala tillväxt, god kvalité, minimala körskador samt bästa möjliga stormtålighet och därmed också maximalt barkborreskydd. Skillnaden gentemot ett tallbestånd som gallras en gång i ett tidigt skede till sagda stamantal är säkert inte särskilt stor.
TS
ons 17 dec 2025, 17:04#901552
Är det något jag inte vill se så är det stora massavedshögar. Tvärtom! Precis som du vill jag se mesta och bästa möjliga timmer även om det med de större stamantal, som jag förordar, givetvis tar längre tid. När det gäller brännveden är det det storskaliga uttaget av GROT med stor andel grov ved och liknande som avses och som jag menar bör tillvaratas på ett betydligt klimatsmartare sätt.
Torleif skrev:Varför låter det där inlägget från skogsharen som AI text?
Nu tänker inte jag leka expert men min lilla erfarenhet är att när man verkligen prioriterar att maximera mängden sågstock av hög kvalitet så får man en del brännved som biprodukt. Sådan brännved som skogsägaren själv kan elda med eller sälja åt någon bybo som långved. Inga enorma mängder men litet smått hela tiden. Betydligt mer än från en drift som är inriktad på att maximera massavedskubikerna.
Vad tror ni andra om det här?
Är det något jag inte vill se så är det stora massavedshögar. Tvärtom! Precis som du vill jag se mesta och bästa möjliga timmer även om det med de större stamantal, som jag förordar, givetvis tar längre tid. När det gäller brännveden är det det storskaliga uttaget av GROT med stor andel grov ved och liknande som avses och som jag menar bör tillvaratas på ett betydligt klimatsmartare sätt.
TS
Re: Är gallringsfritt bäst ?
ons 17 dec 2025, 17:18#901557Det är nu inte skogsägaren som besluter - inte heller nån myndighet. Barkborrarna ser till att det kommer stora mängder flisved. Det är inte alls dåliga stockar som mycket väl kunde sågas men det går inte att sälja dem till annat än brännved. Vi försöker såga till eget behov men det är inte så mycket vi kan använda i praktiken. Visst känns det illa att 40-50 cm stockar som var friska förra vintern nu går till ved. Men vad gör man ?
ons 17 dec 2025, 18:47#901583Ja har ju kommenterat denna tråd förut, tydligen.
Minns inte va ja svarade då.
Allafall så beror ju rubriken på vilka mål man har med sitt skogsbruk.
De här me mindre eller mera massaved I avverkningen beror ju mycket på köparens kunder.
Sämre avverkningar genererar mer massa/flis.
Bättre avverkningar genererar mer timmer/klentimmer/kubb.
De optimala är ju att sköta skogen till de mål man siktar på.
Kanske inte helt lätt på grund av tidigare generationers bruk. Skogsbruk är som bekant väldigt långsiktigt (om man är seriös anser jag).
Dessutom kanske nästa generation inte blir nöjda me vår (nutida) skötsel.
De man nog (enligt min mening) ska ha klart för sig är att den här gröna förstörelsen å klimattänkandet som pågår nu snart (om några decenier) är ett minne blott.
De är för sent å korrigera klimatet, vi har redan chitit i de blå skåpet.
Var å en får reda sig själv i fortsättningen.
Minns inte va ja svarade då.
Allafall så beror ju rubriken på vilka mål man har med sitt skogsbruk.
De här me mindre eller mera massaved I avverkningen beror ju mycket på köparens kunder.
Sämre avverkningar genererar mer massa/flis.
Bättre avverkningar genererar mer timmer/klentimmer/kubb.
De optimala är ju att sköta skogen till de mål man siktar på.
Kanske inte helt lätt på grund av tidigare generationers bruk. Skogsbruk är som bekant väldigt långsiktigt (om man är seriös anser jag).
Dessutom kanske nästa generation inte blir nöjda me vår (nutida) skötsel.
De man nog (enligt min mening) ska ha klart för sig är att den här gröna förstörelsen å klimattänkandet som pågår nu snart (om några decenier) är ett minne blott.
De är för sent å korrigera klimatet, vi har redan chitit i de blå skåpet.
Var å en får reda sig själv i fortsättningen.
Re: Är gallringsfritt bäst ?
ons 17 dec 2025, 19:26#901585Ja, sakerna hinner förändras flera gånger i en omloppstid. Inte lätt att veta vad som är bästa.
Nu är jag inte så bra med siffrorna. Men man borde ju få mycket mer betalt per kubik, när det vals boda hög stammantal och förlängd omloppstid.
Men frågan är kommer kubikpriset bli tillräcktligt hög, bara för att årsringarna är smala? Nej anar jag.. 🤔
Med tanke på att..
Tillväxt i procent sjuncker ju större virkesförrådet ökar.
Tillväxt i procent (+ möjliga värdesökning) är renta på virkesförråd.
..är de stora pengar redan från 60 år till 80 år. Enorma från 60 till 100 år.
Nu är jag inte så bra med siffrorna. Men man borde ju få mycket mer betalt per kubik, när det vals boda hög stammantal och förlängd omloppstid.
Men frågan är kommer kubikpriset bli tillräcktligt hög, bara för att årsringarna är smala? Nej anar jag.. 🤔
Med tanke på att..
Tillväxt i procent sjuncker ju större virkesförrådet ökar.
Tillväxt i procent (+ möjliga värdesökning) är renta på virkesförråd.
..är de stora pengar redan från 60 år till 80 år. Enorma från 60 till 100 år.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
tor 18 dec 2025, 10:29#901639
Finns det någon såg- och träsakkunnig på forumet, som äntligen kan ge ett korrekt svar på hur barkborrarna eventuellt underminerar avgörande(!) egenskaper hos timmerdelen av trädstammarna och om det är rimligt att det ska föranleda nedklassning till massaved eller brännved. Jag tycker att det verkar absurt och om det inte redan finns kommer jag efter nyår att starta en tråd om barkborretimrets duglighet som råvara för sågad vara.
Nisse Husberg skrev:Det är nu inte skogsägaren som besluter - inte heller nån myndighet. Barkborrarna ser till att det kommer stora mängder flisved. Det är inte alls dåliga stockar som mycket väl kunde sågas men det går inte att sälja dem till annat än brännved. Vi försöker såga till eget behov men det är inte så mycket vi kan använda i praktiken. Visst känns det illa att 40-50 cm stockar som var friska förra vintern nu går till ved. Men vad gör man ?
Finns det någon såg- och träsakkunnig på forumet, som äntligen kan ge ett korrekt svar på hur barkborrarna eventuellt underminerar avgörande(!) egenskaper hos timmerdelen av trädstammarna och om det är rimligt att det ska föranleda nedklassning till massaved eller brännved. Jag tycker att det verkar absurt och om det inte redan finns kommer jag efter nyår att starta en tråd om barkborretimrets duglighet som råvara för sågad vara.
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).