Gallring

[alias]

tor 31 okt 2024, 18:37#860059

Vilka trädslag är, med hänsyn till bonitet, vattentillgång och ljusinsläpp, bäst att plantera eller så i de större eller mindre luckor som uppstår i typiska tall- och granbestånd om man väljer att;
- avveckla sammanhängande inslag av framför allt björk, asp och al när dessa nått sin produktionsmässigt optimala omloppstid;
- spara tallen alternativt granen tills också dessa nått sin respektive optimala omloppstid?

Stora luckor utökar man till hyggen och börjar om med önskat trädslag. Små luckor ignorerar man tills förröjningen inför föryngringsavverkningen, då det är ekonomiskt vansinne att lägga ner tid och kostnader på aktiv föryngring av dessa.

Asp vill jag aktivt bekämpa i närheten av tall, p.g.a. knäckesjuka!
Endast granen, av de nämnda trädslagen, är skuggföredragande och dessutom minst viltbegärlig, så den lär ha best chans att etablera sig spontant och växa något vid givna förutsättningar.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[skogshare]

fre 01 nov 2024, 16:46#860164

Stora luckor utökar man till hyggen och börjar om med önskat trädslag. Små luckor ignorerar man tills förröjningen inför föryngringsavverkningen, då det är ekonomiskt vansinne att lägga ner tid och kostnader på aktiv föryngring av dessa.

Asp vill jag aktivt bekämpa i närheten av tall, p.g.a. knäckesjuka!
Endast granen, av de nämnda trädslagen, är skuggföredragande och dessutom minst viltbegärlig, så den lär ha best chans att etablera sig spontant och växa något vid givna förutsättningar.

MVH
Alias

De tänkta luckorna är för små för att föryngringsavverka, då omgivande huvudbestånd med gran eller tall ska stå kvar eller för stora för att "ligga för fäfot"  tills barrskogen avverkas. Marken i dessa luckor kan vara allt från frisk till frisk-fuktig till något vattensjuk med goda tillväxtförutsättningar för björk alternativt al, vilket i ungskogsfasen säkert lockar många att ståndortsmässigt behålla och satsa på dem på större sammanhängande ytor, trots; 

- helt olika optimal omloppstid för barr och löv, 
- risken att luckorna blir inkörsportar för stormvindar när lövet avverkas.
- framtida svårigheter etablera en ny snabbväxande skog i aktuella luckor.

Det enda snabbväxande och samtidigt skuggföredragande trädslag för ändamålet. som jag kommer på är douglasgranen, som dock, efter vad jag minns, kräver frisk mark. Frågan är också hur mycket den hinner växa innan det är dags att eventuellt avverka den tillsammans med omgivande gran alternativt tall.

Så kanske det tyvärr, trots allt, är bäst att i möjligaste mån undvika större sammanhängande ytor/fickor med framför allt björk i bestånd som i övrigt domineras av gran och tall? Åtminstone i ett gallringsfritt skogsbruk.

Vad händer slutligen med björken och alen om de blir stående några decennier efter att den passerat den optimala omloppstiden?

[Tralsmo]

fre 01 nov 2024, 17:23#860168Ja fick ju en del luckor i Gudrun å per.
Oftast va dom ju i blöthål som ja kallar frisk mark nära fuktig.

En lucka va på ca 1/4 ha.
Där gjorde ja ingenting å de röjdes i år. Gran å björk blir de där.
Beståndet runtikring avverkade ja för 4år sen (ca2ha till).
De får ochså bli självföryngeing (utan markberedning)me gran å björk.

Nu handlade väl de här om gallrings fritt.
Då kan ja passa på å säga att de tror ja inte på.

[skogshare]

fre 01 nov 2024, 18:27#860183

Nu handlade väl de här om gallrings fritt.
Då kan ja passa på å säga att de tror ja inte på.

Vore värdefullt att få ta del av dina främsta invändningar mot gallringsfritt, @Tralsmo.

[jannee]

fre 01 nov 2024, 20:41#860210Använder man sig av gallringsfritt blir det automatiskt en viss självgallring om man inte slutavverkar i förtid.
Gallra måste man om man inte planterar väldigt glest + röjer väldigt hårt, framförallt då vid sista röjning.

[bengt.a]

lör 02 nov 2024, 15:11#860263Det är väl till att hålla hårt röjt vid gallringsfritt? Tror inte att menas helt orört för att det inte ska gallras.

[maltex]

lör 02 nov 2024, 16:01#860268Det bör väl slutröjas till samma stamantal som efter en för svag förstagallring, annars är det för tätt. Sen kan man låta det stå så länge man vågar. Inget petande innan slutaverkning om man inte måste typ för mycket vindfällen eller dylikt.

[jannee]

lör 02 nov 2024, 16:45#860273Vem eller vilka lämnar ett tomrum på närmare 3 meter mellan varje sketen huvudstam ?
Vill allt bli mycket självföryngrat rase mellan dessa stammar.
Men ok, så såg det säkert ut på den tiden tamboskapen gick på skogen och man endast dimensionsavverkade + självklart högg vedbrand.
M.a.o. minst 100 år tillbaka i tiden 😀

[Tralsmo]

lör 02 nov 2024, 17:11#860275

Nu handlade väl de här om gallrings fritt.
Då kan ja passa på å säga att de tror ja inte på.

Vore värdefullt att få ta del av dina främsta invändningar mot gallringsfritt, @Tralsmo.

Till att börja med så håller ja me Janne i föregående inlägg.

För de andra får ja nog korrigera mig lite.
Ja skrev: " ja tror inte på gallringsfritt". De är fel, ja gillar de bara inte.

Så här tycker jag:
Skogsbruk för mig innebär en kompromiss mellan volym, så stor andel sågbart som möjligt (nettot viktigt) samt omloppstid.
Till de kommer biologisk mångfald å klimatfärändring.

Om vil lämnar de sistnämnda så tycker ja när de gäller gran då att de så snabbt som möjligt ska bli timmer dimensioner. Då kortar man omloppstiden å då är ordentligt röjning å första gallring helt nödvändigt.
Därmed inte sagt att de ska avverkas samma dag som de är lovligt.

Ja har mer ideer men ja ärjust nu i tidsnöd.

[jannee]

lör 02 nov 2024, 18:12#860278Har själv ett ex som man nästan kan kalla gallringsfritt, trots att jag gjorde EN gallring.
Efter att jag gjort min 1:a slutavverkning - för styvt 50 år sedan, markberedde jag och planterade.
Satte ungefär 2 500 plant/ha.
P. g. a. tidsnöd gjorde jag sedan inget alls under de följande 20 åren.
När jag sedan rykte upp mig och skulle sätta i gång med att röja såg det minst sagt för djävligt ut.
i mitt tycke mer luckor än skog, mest rase lite överallt.
Jag röjde ned allt sly, lämnade björk och de granplantor som levde.
Ca 10 år senare gjorde jag återigen en insats, röjde först ned allt nyuppkommen sly, tog året efter dit en entreprenör som fick göra en gallring.
Blev allt lite kubb, granmasaved men mest björkmassa.
När man nu besöker ovannämnda skifte ser det ändå "ganska" bra ut.
Visst lite luckor här och var, höjdskillnaden på granen är ganska omfattande, tydligen en del sen självföryngring som överlevt + björk här och var.
För någon som aldrig vet vad jag gjort eller inte, ser det absolut ut som en helt vanlig självföryngring, tror att det är en sådan skog som Ulf skulle gilla.
Om inte granbarkborren hittar dit kan det till slut bli bra med virke om låt oss säga 30 till 40 år.
Undrar bara lite om björken orkar överleva så pass länge, för tas den ned tidigare blir det för glest.
Enligt skogsbruksplanen är det en G 28 och inte alls i paritet med Vedproducents granåkrar 😀

[skogshare]

sön 03 nov 2024, 13:36#860365

Använder man sig av gallringsfritt blir det automatiskt en viss självgallring om man inte slutavverkar i förtid.
Gallra måste man om man inte planterar väldigt glest + röjer väldigt hårt, framförallt då vid sista röjning.

För att få ett fullgott underlag för en saklig givande diskussion om produktionsutvecklingen i ett gallringsfritt skogsbruk, också i förhållande till traditionellt skogsbruk med gallring(ar), vore det värdefullt om någon välrenommerad skogsproduktionsforskare vill göra en gedigen datorsimulering för i första hand tall och gran på de vanligaste boniteterna för en hel, produktionsmässigt optimal omloppstid(!), omfattande;

- tillväxtutveckling/produktion per år och hektar;

- de enskilda trädens genomsnittliga höjd-, diameter- och stamformsutveckling;

- avgångar på grund av självgallring.

Grundförutsättningarna bör, som tidigare, vara 2 - 4 röjningar och förslagsvis nedanstående stamantal / ha, beroende på bonitet, efter en sen sista röjning vid max 6-8m beståndshöjd för att i förekommande fall också minimera oönskad RASE;

600 - 800 stammar per hektar för tall ( 3,5 - 4,0 m genomsnittligt förband )
800 - 1.100 stammar per hektar för gran ( 3,0 - 3,5 m genomsnittligt förband )

Att plantera väldigt glest för att tillsammans med röjningar åstadkomma dessa förband, tror jag slutligen är alltför riskabelt med tanke på ofrånkomliga plantavgångar. Vad bör vara ett absolut minimum - 1.500 - 1.800 plantor per hektar? 

[skogshare]

sön 03 nov 2024, 13:41#860366

Använder man sig av gallringsfritt blir det automatiskt en viss självgallring om man inte slutavverkar i förtid.
Gallra måste man om man inte planterar väldigt glest + röjer väldigt hårt, framförallt då vid sista röjning.

För att få ett fullgott underlag för en givande diskussion om produktionsutvecklingen i ett gallringsfritt skogsbruk, också i förhållande till traditionellt skogsbruk med gallring(ar), vore det värdefullt om någon välrenommerad skogsproduktionsforskare vill göra en gedigen datorsimulering för i första hand tall och gran på de vanligaste boniteterna för en hel, produktionsmässigt optimal omloppstid(!), omfattande;

- tillväxtutveckling/produktion per år och hektar;

- de enskilda trädens genomsnittliga höjd-, diameter- och stamformsutveckling;

- avgångar på grund av självgallring.

Grundförutsättningarna bör, som tidigare, vara 2 - 4 röjningar och förslagsvis nedanstående stamantal / ha, beroende på bonitet, efter en sen sista röjning vid max 6-8m beståndshöjd för att i förekommande fall också minimera oönskad RASE;

600 - 800 stammar per hektar för tall ( 3,5 - 4,0 m genomsnittligt förband )
800 - 1.100 stammar per hektar för gran ( 3,0 - 3,5 m genomsnittligt förband )

Att plantera väldigt glest för att tillsammans med röjningar åstadkomma dessa förband, tror jag slutligen är alltför riskabelt med tanke på ofrånkomliga plantavgångar. Vad bör vara ett absolut minimum - 1.500 - 1.800 plantor per hektar? 

[skogshare]

sön 03 nov 2024, 13:43#860367

Använder man sig av gallringsfritt blir det automatiskt en viss självgallring om man inte slutavverkar i förtid.
Gallra måste man om man inte planterar väldigt glest + röjer väldigt hårt, framförallt då vid sista röjning.

För att få ett fullgott underlag för en givande diskussion om produktionsutvecklingen i ett gallringsfritt skogsbruk, också i förhållande till traditionellt skogsbruk med gallring(ar), vore det värdefullt om någon välrenommerad skogsproduktionsforskare vill göra en gedigen datorsimulering för i första hand tall och gran på de vanligaste boniteterna för en hel, produktionsmässigt optimal omloppstid(!), omfattande;

- tillväxtutveckling/produktion per år och hektar;

- de enskilda trädens genomsnittliga höjd-, diameter- och stamformsutveckling;

- avgångar på grund av självgallring.

Grundförutsättningarna bör, som tidigare, vara 2 - 4 röjningar och förslagsvis nedanstående stamantal / ha, beroende på bonitet, efter en sen sista röjning vid max 6-8m beståndshöjd för att i förekommande fall också minimera oönskad RASE;

600 - 800 stammar per hektar för tall ( 3,5 - 4,0 m genomsnittligt förband )
800 - 1.100 stammar per hektar för gran ( 3,0 - 3,5 m genomsnittligt förband )

Att plantera väldigt glest för att tillsammans med röjningar åstadkomma dessa förband, tror jag slutligen är alltför riskabelt med tanke på ofrånkomliga plantavgångar. Vad bör vara ett absolut minimum - 1.500 - 1.800 plantor per hektar? 

[skogshare]

sön 03 nov 2024, 13:45#860368

Använder man sig av gallringsfritt blir det automatiskt en viss självgallring om man inte slutavverkar i förtid.
Gallra måste man om man inte planterar väldigt glest + röjer väldigt hårt, framförallt då vid sista röjning.

För att få ett fullgott underlag för en givande diskussion om produktionsutvecklingen i ett gallringsfritt skogsbruk, också i förhållande till traditionellt skogsbruk med gallring(ar), vore det värdefullt om någon välrenommerad skogsproduktionsforskare vill göra en gedigen datorsimulering för i första hand tall och gran på de vanligaste boniteterna för en hel, produktionsmässigt optimal omloppstid(!), omfattande;

- tillväxtutveckling/produktion per år och hektar;

- de enskilda trädens genomsnittliga höjd-, diameter- och stamformsutveckling;

- avgångar på grund av självgallring.

Grundförutsättningarna bör, som tidigare, vara 2 - 4 röjningar och förslagsvis nedanstående stamantal / ha, beroende på bonitet, efter en sen sista röjning vid max 6-8m beståndshöjd för att i förekommande fall också minimera oönskad RASE;

600 - 800 stammar per hektar för tall ( 3,5 - 4,0 m genomsnittligt förband )
800 - 1.100 stammar per hektar för gran ( 3,0 - 3,5 m genomsnittligt förband )

Att plantera väldigt glest för att tillsammans med röjningar åstadkomma dessa förband, tror jag slutligen är alltför riskabelt med tanke på ofrånkomliga plantavgångar. Vad bör vara ett absolut minimum - 1.500 - 1.800 plantor per hektar? 

[jannee]

sön 03 nov 2024, 15:14#860373Ser du skogshare inga fördelar medan nedan ?
Att plantera väldigt glest för att tillsammans med röjningar åstadkomma dessa förband, tror jag slutligen är alltför riskabelt med tanke på ofrånkomliga plantavgångar. Vad bör vara ett absolut minimum - 1.500 - 1.800 plantor per hektar?
Själv kör jag numera just med den metoden.
Hoppas eller räknar kallt med att björken kompenserar de avgångar som självklart blir.
Jag TROR att rotsystemet blir bättre utvecklat om plantorna redan från start får en annan möjlighet att utveckla sig.
Blandskog (björk och gran) "tror" jag blir mindre känsligt för torkan, minskar riskerna för barkborren, blir mer stormfast.
I en monokultur verkar det som träden "litar" på varandra. blir det någon störning så blir oftast runtomkringväxande också drabbade (insektsangrepp - vind - torka).
Själv tror jag att skogen mår bäst om man rör den så lite som möjligt.
Detta med gallringar i monokulturer är verkligen riskabelt - hur lätt är det inte att påföljden blir en massa stormskador.
Själv gjort några låggallringar i självföryngrad äldre skog, men då endast tagit bort det smånna och det som stod för tätt - inga negativa effekter, men kanske ändå inte någon direkt ökad tillväxt, i alla fall inte längdmässigt.
EN nackdel med glest planterat är att det kommer mycket mer rase.
Nu vet man inte framtida pris på olika sortiment, ej heller framtida avverkningskostnader.
Som det just nu är går en 1:a gallring lätt ihop sig = lönsamt ekonomiskt, men för endast några år tillbaka fick man vara glad om man slapp lägga till.
Tror att göra som Vedproducent gör kan vara helt rätt men då på marker med hög bonitet.