Gallring

[machonisti]

mån 05 dec 2016, 18:07#421833

Håller med @vedproducent!
Den gamla tumregeln att aldrig gå in i ett granbestånd och gallra de sista 20 - 25 åren före slutavverkning ska nog vara huvudregel fortfarande.

Precis. Sena åtgärder i granskog tenderar att snarare skynda på än skjuta upp slutavverkningstidpunkten.

Den kursen har även jag gått. Den blev dyr!

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Mörkmården]

mån 05 dec 2016, 21:11#421891

Lägger in ett exempel till angående tillväxt. Första gallringen gjordes vid 24 års ålder manuellt och utkört med fyrhjuling. Andra gallring vid 35 år med skördare och stickvägar. På fotot är skogen 42 år. Den har växt 2 år till efter fotot togs. Åldrarna är exklusive plantålder. Manuellhuggningen utan stickvägar vid 24 års ålder formade ett jämnt bestånd. Här blir det inga fler gallringar. Räknar med runt 700 m3 sk/ha vid 55 års ålder. Beståndet är drygt 20 hektar.

Hur klarade beståndet vindskador efter andragallringen då? Ser ju väldigt bra ut, men som jag lärt mig är en av nackdelarna med stickvägsfri förstagallring att man ökar stormrisken vid konventionell andragallring.

Jag har planerat en del avverkningar i bördig granskog och min erfarenhet är inte att det behöver bli särskilt mycket självgallring.
Vid slutavverkning brukar skogen då dock vara riktigt ung, ett par år över laglig ålder och ca 800-1000 stam.

Något jag funderat en del på är nästa generation på bördiga granbestånd. Jag föreställer mig att det är mer röta i de här skogarna och i regel är det ju gran man väljer att föryngra med. Är det någon som har erfarenhet av om rötan ökar i andra generationens bördig gran?

[Vedproducent]

mån 05 dec 2016, 21:26#421896

Lägger in ett exempel till angående tillväxt. Första gallringen gjordes vid 24 års ålder manuellt och utkört med fyrhjuling. Andra gallring vid 35 år med skördare och stickvägar. På fotot är skogen 42 år. Den har växt 2 år till efter fotot togs. Åldrarna är exklusive plantålder. Manuellhuggningen utan stickvägar vid 24 års ålder formade ett jämnt bestånd. Här blir det inga fler gallringar. Räknar med runt 700 m3 sk/ha vid 55 års ålder. Beståndet är drygt 20 hektar.

Hur klarade beståndet vindskador efter andragallringen då? Ser ju väldigt bra ut, men som jag lärt mig är en av nackdelarna med stickvägsfri förstagallring att man ökar stormrisken vid konventionell andragallring.

Jag har planerat en del avverkningar i bördig granskog och min erfarenhet är inte att det behöver bli särskilt mycket självgallring.
Vid slutavverkning brukar skogen då dock vara riktigt ung, ett par år över laglig ålder och ca 800-1000 stam.

Något jag funderat en del på är nästa generation på bördiga granbestånd. Jag föreställer mig att det är mer röta i de här skogarna och i regel är det ju gran man väljer att föryngra med. Är det någon som har erfarenhet av om rötan ökar i andra generationens bördig gran?

Vindskadorna klarade sig bra. När stormen Per kom så höll jag på att skota ut det sista virket. Skördaren var färdig. Ett par skotarlass högg jag upp manuellt och fick med ut det sista jag körde. Efter det bara något enstaka träd. Stickvägarna hölls så smala som möjligt. Precis att jag kom fram med en minibrunett på många ställen. Rötan i beståndet var näst intill obefintlig. Bara något enstaka träd här och där. Detta trots en del ganska omfattande kronhjortskador bitvis. Här kommer ett foto till från annan vinkel. Trädet du ser med skada är en gammal kronhjortsskada. Men konstigt nog är de friska i roten ändå. Men en massavedsbit blir det ju ändå. Men trodde ju fler skulle blåsa av där skadan är men det har gått bra.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[halvproffs]

mån 05 dec 2016, 22:33#421913 Har också upplevt det att vid bördiga marker är det sällan röta i granen även om en älg har varit där och gjort barkgnag.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Kse]

tis 06 dec 2016, 07:03#421937

Ser ut att ha växt bra där uppe i norra Sverige!

Grym tillväxt!

[halvproffs]

tis 06 dec 2016, 07:22#421940 Riktigt sån där tillväxt har du väl inte hemma hos dig @kse? Här i Gävletrakten finns det områden medG28. Oftast gamla nedlagda åkrar. Nästan enda ställena som det inte är stenigt.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[isteskog]

tis 06 dec 2016, 08:44#421948 Har märkt det när jag orienterar i Gävletrakten, Halvproffs! ......

[skogshare]

tis 06 dec 2016, 10:11#421955 Vilken årlig tillväxt per ha kommer du att i det aktuella beståndet vid 60 resp. 80 års ålder förutsatt optimal gallring ? Vilket är det främsta skälet till att slutavverka redan vid 60 års ålder ? Finns det tvingande skäl som röta är det givet. Är det pga sjunkande priser för övergrovt virke tål frågan rent generellt att diskuteras vidare med tanke på konflikten mellan det produktionsmässigt och det ekonomiskt optimala. Om 20 år kommer du ju fortfarande att kunna ha en fortsatt produktion av värdefullt timmer medan alternativet vore en period på minst ca. 15 år utan gagnvirkesproduktion men med betydande kostnader och risker.

Om det inte finns sågverk som kan ta emot grovt timmer och kanske till och med betala extra för det, kommer det i framtiden med tanke på flisvärdet, säkert finnas möjligheter att lönsamt reducera ner stockarna till optimal diameter med svarv eller dylikt i direkt anslutning till såglinjen. Samtidigt borde ett antal sågverken också inse fördelarna med den betydande flexibilitet avseende postningen, som grova stockar innebär utöver lägre hanterings-kostnaderna per kubikmeter - precis som i skogen.

[Mörkmården]

tis 06 dec 2016, 11:23#421964 @Vedproducent
Gött att det gått bra med både vind- och rötskador! Min uppfattning är att det brukar kunna bli ganska omfattande skador av både röta och vind på fd åkermark. Men då går jag mest på bolagsmark som kanske inte skötts med samma varsamma hand .

@Skogshare
Frågan är ju om det finns någon optimal gallring om man ska avvakta med SA till 80 år. På sådana här riktigt bördiga bestånd (ca G36 i Torbjörns exempel skulle jag tro) blir det max två gallringar, iaf om man vill hålla höjdintervallet 13-20 meter vid gallring. Det innebär ju också att andragallringen genomförs ungefär vid 35 års ålder. Man bör nog iaf följa beståndet noga om man vill avvakta med SA till 80 år.
Det bör bero mycket på hur beståndet ser ut efter röjning om man kan forma en skog med längre omloppstid. Jag tror det säkraste kortet i den typen av skog är hård röjning och tidig gallring. Det bör ge en bättre stormfasthet och möjlighet att spara skogen lite längre.

[skogshare]

tis 06 dec 2016, 12:05#421965 Är det möjligt att ta en diskussion under denna tråd om optimala omloppstider och gallringsintervaller oavsett bonitet och trädslag eller lämpar det sig bättre under en fristående tråd ?

[busholle]

tis 06 dec 2016, 12:49#421968 Det är nog ämne för en egen tråd. Om det inte finns en redan.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[jannee]

tis 06 dec 2016, 13:20#421972 Ett mer angenämt problem kan man väl inte ha, eller
Tänk i stället på oss stackare som bara sitter med G28/G30, där är inga raketmonster direkt
För oss kommer stormen och tar sin beskärda del när vi gjort en väl avvägd gallring, därefter en påhälsning av granbarkborren. Hinner man få fram 300 m3sk/ha innan rötan och nästa storm har tagit sin tribut får man vara tacksam .

[skogshasse]

tis 06 dec 2016, 18:48#421992 skulle vara intressant att se en stubbe från en sådan tillväxt. Kan knappast vara någon hög kvalité på virket ur en sådan tillväxt. Jag skulle inte vilja ha regelvirke med sådana årsringar.

[tallen100]

tis 06 dec 2016, 19:05#421996 Bara att trycka in spikarna med tummen, ingen risk för blå tumnagel

[Vedproducent]

tis 06 dec 2016, 19:57#422018 Klassningen på grantimret är ju näst intill obefintlig hos de flesta köparna. Det är längd och diameter som är viktigt. Som säljare är man ju dum om man inte rättar sig efter det. Vi ska nog inte klanka ner för mycket på vår snabbväxande gran. I stora delar av världen sågas det Tex 25 årig Radiatatall som är betydligt grövre än våra svenska granstockar. Alltså avsevärt mycket mer frodvuxna. Det är som bekant hela världen som våra trävaror säljs.