Skogz skrev:
Eftersom alla bolag (de som antagligen räknar på detta mest av alla?) gallrar så borde det väl betyda att den totala ekonomin, med beaktning av ränta och så vidare, blir bättre av gallring?
Lars Lundqvist SLU skrev:Det som händer vid gallring är att vindens belastning ökar på de träd som står kvar, dvs de svajar mer när det blåser. Träden svarar med att växa mer nedtill på stammen för att inte gå av. Gallrar man väldigt hårt svarar de även med att sänka höjdtillväxten. Volymtillväxten sjunker alltid efter gallring eftersom det är färre träd kvar. Och stamformen blir sämre, mer konisk.
Att de allra grövsta träden inte reagerar på gallring är korrekt, men det rör sig om ca 10% av träden.
Så varför gallra? För att minska självgallringen och få ut mer gagnvirke i slutavverkningen. Efter gallringsskördarnas intåg förväntar sig skogsägare att tjäna pengar på gallring. Innan skördarna var första gallring ofta en ren förlust eller plus-minus noll.
Att omloppstiden bör förlängas beror just på att den löpande tillväxten sänks några år efter gallringen, så skogen behöver tid för att växa ikapp igen.
Lars Lundqvist SLU skrev:Det som händer vid gallring är att vindens belastning ökar på de träd som står kvar, dvs de svajar mer när det blåser. Träden svarar med att växa mer nedtill på stammen för att inte gå av. Gallrar man väldigt hårt svarar de även med att sänka höjdtillväxten. Volymtillväxten sjunker alltid efter gallring eftersom det är färre träd kvar. Och stamformen blir sämre, mer konisk.
Att de allra grövsta träden inte reagerar på gallring är korrekt, men det rör sig om ca 10% av träden.
Så varför gallra? För att minska självgallringen och få ut mer gagnvirke i slutavverkningen. Efter gallringsskördarnas intåg förväntar sig skogsägare att tjäna pengar på gallring. Innan skördarna var första gallring ofta en ren förlust eller plus-minus noll.
Att omloppstiden bör förlängas beror just på att den löpande tillväxten sänks några år efter gallringen, så skogen behöver tid för att växa ikapp igen.
Lars Lundqvist SLU skrev:M3fub är i princip m3sk minus några delar av trädet, så där är ingen principiell skillnad. Men kuberingsfunktionerna fångar inte riktigt formsförsämringar, så det blir en skillnad mellan den m3sk du får om du klavar eller mäter grundyta med relaskop och den m3fub en skördare mäter under kvistning-kapning. Skördardatorn mäter ju diametern längs med stammen med hög noggrannhet på varje stam medan kuberingsfunktioner är medeltal av en massa träd.
Kort information om skogsforum.se