Länk till podd om du vill lyssna: Fredrik Reuter - Skogsforum Podcast - Skogsfredag
Skogsstyrelsen har nedladdningsbar GIS-data över var stormen Johannes drabbade Sverige samt även mappat upp hur hårt stormen slog till i en matris om 10x10 meter. Det är denna data som vi använt och korskört mot Skoglig Grunddata, SGD, med bland annat höjd och grundyta, Marktäckekartan NMD 2023, Skogsstyrelsens lager "utförd avverkning" samt ålder för tall och gran från SLU.
All data är fri att hämta och labba med om man vill göra liknande körningar.
En första körning visade att trädslagsfördelningen i den stormfällda skogen var ungefär 54 % tall, 31 % gran och 15 % löv. Det är nog ingen kioskvältare direkt men ändå intressant att plocka fram. Observera att detta inte handlar om volymen utan arealen som pekats ut i förändringsbilden.
När vi mappar ålder mot stormområdet kunde knappt 50 000 hektar åldersbestämmas. Medianåldern blev 69 år, 65 år för talldominerad skog och 74 år för grandominerad. Det är alltså relativt ung skog ändå som verkar ha fallit i stormen givet tillväxtbetingelserna i området.
Sedan ville vi testa om grundytan kan ha påverkat stormfällning. Tesen är: ju lägre grundyta desto större risk för att träden blåser omkull.
Här begränsade vi körningen till hög och äldre barrskog och benchade olika GY-grupper mot förväntad skadeindikation. Tesen kan stämma då skadorna låg cirka 45 % över väntat vid GY 1–9, 30 % över vid GY 10–14, 21 % över vid GY 15–19 och 17 % över vid GY 20–24. Runt GY 30 låg vi ungefär på förväntad nivå och vid GY 40 eller mer cirka 10 % under.
Efter detta ville vi testa om hyggen skulle kunna påverka stormfällning. Här blev det lite komplext men ändå spännande.
Tanken är följande: om vinden kom från nordväst och ett hygge låg nordväst om en kvarvarande skog hade vinden en öppen yta framför sig innan den träffade skogskanten. Skog på denna sida borde i så fall ha drabbats mer än skog vid samma hygge men i andra riktningar.
För att göra jämförelsen rättvis använde vi bara hög och äldre skog. Vi jämförde olika sidor av samma hygge. På så sätt jämförs skog som ligger nära varandra och som utsattes för ungefär samma regionala storm. Vi tog bort de första 30 meterna från hyggesgränsen eftersom gränserna inte är exakta och bilder kan ge en falsk förändring precis intill en öppen yta. Huvudfrågan gällde därför skog mellan 30 och 100 meter från hygget.
Vi delade också hyggena efter när de avverkades: 2011–2015, 2016–2020, 2021–2023 och 2024–2025.
För varje grupp jämförde vi den sida som borde ha varit mest utsatt av den nordvästliga vinden med de andra sidorna av samma hyggen. För att inte låta ett enskilt hårt drabbat område styra resultatet delade vi dessutom landskapet i områden om 10x10 kilometer och upprepade jämförelsen många gånger med olika urval av dessa områden.
Mellan 30 och 100 meter från hygget blev resultatet ungefär 4 % högre risk vid hyggen från 2011–2015, 19 % vid hyggen från 2016–2020, 19 % vid hyggen från 2021–2023 och 27 % vid hyggen från 2024–2025.
För de färskaste hyggena var cirka 4,46 % av den analyserade skogen på den mest utsatta sidan utpekad som skadad. På de andra sidorna av samma hyggen var motsvarande andel cirka 3,27 %.
Det hårdare urvalet av stormskada gav nästan samma resultat, cirka 28 % högre risk vid de färskaste hyggena.
Skillnaden syntes mellan 30 och 100 meter från hygget men inte mellan 100 och 200 meter. Det stämmer bättre med en kort påverkan från en exponerad skogskant än med att hela landskapet runt hyggen generellt skulle vara mer stormutsatt. Mönstret är också starkast vid färska hyggen och saknas i stort sett vid de äldsta hyggena. Det kan passa med att skogskanter med tiden hinner anpassas till vinden och att ny skog växer upp på hygget.
Observera - kan!
Efter den första körningen gjorde vi därför en särskild granskning där målet var att försöka få hyggesresultatet att försvinna genom rimliga alternativa sätt att räkna.
Nordväst gav den starkaste skillnaden av 24 testade vindriktningar. När varje hygge fick en slumpmässig vindriktning blev ett lika starkt resultat mycket ovanligt. Skillnaden fanns vid alla tre nivåerna för skadeindikationen, den var tydlig fram till ungefär 100 meter och försvann därefter. Gamla hyggen från 2011–2015 visade ingen tydlig skillnad och resultatet hade samma riktning även när varje hygge fick samma vikt.
Men granskningen hittade också viktiga svagheter.
Förändringsbildens första satellitbild är från den 12 februari 2025. Inget av de analyserbara hyggena från 2025 var registrerat som utfört före detta datum. Dessa hyggen kan därför själva bidra till förändringen mellan bilderna. När bara hyggen från 2024 används blir skillnaden ungefär 22 % i stället för 27 %. Riktningen är fortfarande den förväntade, men osäkerheten blir så stor att ingen verklig skillnad också är möjlig.
Gävleborg står också för en stor del av det samlade resultatet. När länet tas bort återstår bara en mycket liten skillnad. Dessutom ligger många skogsrutor nära mer än ett hygge. När sådana rutor tas bort blir skillnaden mindre och mer osäker.
Utöver ovanstående gjorde vi också ett test för att se hur skog i naturreservat inom stormområdet drabbades i relation till annan produktiv skogsmark.
Där fick vi först ett väldigt kraftigt utslag med betydligt lägre skadeindikation i naturreservat. Men när vi började utmana det resultatet dök det upp problem med själva satellitmetoden och hur olika typer av skog verkar slå igenom i förändringsbilden. Därför håller vi på den delen tills vidare.
Hur ska man då tänka när man läst detta?
Tänk så här: detta är ett test och absolut inget facit. Det finns osäkerheter i flera av underlagen och framför allt ska en skadeindikation i en satellitbild inte blandas ihop med exakt uppmätt stormfälld skog.
Trots det tycker jag att det blev ett ganska bra diskussionsunderlag för en forumtråd.
Vad säger ni som varit ute i områdena efter Johannes? Känner ni igen bilden med färska hyggeskanter eller ser ni något annat?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
