Röd tråd, som jag läser det, är att Skogsstyrelsen vill flytta fokus från att hantera skador när de redan är här, till att systematiskt sänka risken i förväg, bestånd för bestånd, men också på landskapsnivå. Det är också därför de håller fast vid tre stora effektmål: först att begränsa skador i närtid med övervakning och beredskap, sedan att förebygga skador långsiktigt med mer ståndortsanpassade, stormsäkra och varierade skogar, och till sist att skogsbruket utvecklas så att skador på miljö och andra samhällsvärden inte ökar över tid.
Det första spåret är “skadorna här och nu”, där rapporten pekar på tre saker som ska hållas i schack: insekter, rotröta och brand. Förslaget är att mängden insektsdödad skog ska i snitt inte överstiga 500 000 kubikmeter per år under 2020-talet, stubbar i barrdominerad skog ska behandlas mot rotröta i stor omfattning under vegetationsperioden (om det nu hjälper?), och den genomsnittliga skogsbrandsarealen ska pressas ner samtidigt som riktigt stora bränder inte ska få växa sig över 100 hektar (kontrollerade bränder från ex. myndigheter räknas inte in).
Det andra spåret, och här blir nog “omställningen” tydlig, handlar om hur framtidens skogar anläggs och formas. Skogsstyrelsen återkommer till ståndortsanpassning: mer tall där det är torrt, mindre gran där den får torkstress. I åtgärdsförslagen till skogsägare formuleras det rakt ut: ge tallföryngringar på torr mark chans att lyckas så att granandelen inte drar iväg, just för att granen på sådana marker riskerar torka och mer skador av granbarkborre och annat.
Samtidigt trycker rapporten hårt på variation som försäkring, både biologiskt och ekonomiskt, och inte bara “blanda lite för syns skull”. Delmålen pekar på att blandskogs- och lövandelen ska öka under 2020-talet, i både yngre och äldre skog, bland annat för att stå emot skador som gynnas av klimatförändringar (som granbarkborre och rotröta) och för att sprida okända framtida risker över fler trädslag. Skogsstyrelsen kopplar också mer löv och blandskog till minskad brandrisk och till stabilare mark i branta, instabila slänter där erosion och ras annars kan bli en kedjereaktion.
Skogsodlingsmaterial tas också upp: utbudet och användningen ska diversifieras, både i trädslag och frökällor. Det här är intressant eftersom det pekar på ett skifte från “optimera tillväxt” till “bygg genetisk och artmässig bredd för ett föränderligt klimatläge”, där biotiska och abiotiska stressfaktorer kan slå olika hårt olika år.
Storm handlar i rapporten mindre om dramatik och mer om vardagsdisciplin: planera hyggeskanter för att tåla att bli vindexponerade i framtiden, jobba med lövrika bryn eller tidig, hård röjning och gallring där det behövs, och undvik att gallra höga bestånd som inte “förberetts” för att stå stabilt. De nämner också att det finns en vilja att ta fram väl underbyggda råd om stormtåliga hyggeskanter och få ut dem brett till skogsägare senast 2028.
De har också med ytterligare ett spår i rapporten: klimatanpassning är inte bara ett trädslagsval, utan också hur vatten rör sig i landskapet, och vad våra åtgärder gör med den rörelsen. Här återkommer de till körskador, avrinning, erosion, ras och slamströmmar, och de kopplar det uttryckligen till att skador kan hamna nedströms på andra fastigheter eller på samhällsfunktioner som vägtrummor och vägar. Delmålen pekar bland annat på att körskador ska minska under 2020-talet, att hyggesfria metoder ska användas på brant och instabil mark (och även i områden som avvattnas mot sådan mark), och att det ska bli mindre vanligt med väldigt hög andel nyligen föryngringsavverkad mark inom samma medelstora delavrinningsområde (!).
I åtgärdsdelen till skogsägare ges handfasta råd: ställ krav på drivningen så att körskador inte uppstår och inte triggar följdproblem; undvik stora hyggen som kan ge hög avrinning och i förlängningen skada trummor och skapa erosion och slamtransport; och använd markberedningsmetod som är anpassad till ståndort och lutning för att både få upp föryngringen och undvika erosion. Hyggesfritt lyfts dessutom inte bara som en naturvårdsfråga, utan som ett riskverktyg på erosionskänsliga marker och i brant terräng, och som något som passar särskilt bra på återvätta, fuktiga och blöta marker samt längs kantzoner mot vatten. Kan nog komma att debatteras.
Det är en gedigen “lunta” som förtjänar en djupare genomgång. Sedan är frågan, hur stort inflytande kan denna rapport komma att få i skogssverige under perioden den nämner? Jag tror att rapporten initierats av politiken (klimatanpassning generellt) och de skriver att de tillsammans med SMHI ska göra uppföljande rapporter löpande framgent. Men sedan är det nog upp till politiken att tag i detta om det ska få ett bredare “bett”. Eller, vad tror ni?
Rapporten finns här: https://skogsstyrelsen.se/globalassets/ ... gsplan.pdf
Tidigare trådar på Skogsforum som kan vara intressant (ett urval):
Skogen och skogsägare viktiga i ett förändrat klimat
Ändrat klimat går hårt åt gran i monokultur
Tio frågor till partierna om skog, klimat och skogsindustri
Köpa skog med stor andel fuktig mark, framtida klimat?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
