Skogsmiljö och Trädlära

[Zetterström]

lör 30 nov 2024, 13:27#863426 Hej jag har funderat på detta länge och jag kommer från området där SCA är väldigt starka (Jämtland och Västernorrland). Jag är lite insatt i ÄBIN och har ett genuint intresse för skogsbruk och skogsskötsel. Jag har även läst på SLU i Skinnskatteberg.

Jag har dragit en slutsats att ÄBIN visar att skogsskötseln i skogsbruket är väldigt undermåligt.
Även att ÄBIN inte tar någon som helst hänsyn till vad som är målsättningen med beståndet som inventeras.

Jag ser det så här.
# Resultaten från ÄBIN pratas det bara om procenten skador på Tall.
# ÄBIN instruktionen för beståndet säger att andelen TALL ska vara över 10%.
#Konkurrenskraft status för RASE på provytor (en RASE ska inom provytan ska vara högre än det högsta barrträdet) ska vara mer än 10 % för OK.

Jag ser på dessa punkter som väldigt högt uppsatta mål mot det väldigt låga kravet på Tall i bestånden.
När man läser resultaten som man publicerat på nätet och tittar ganska långt ner i rapporterna hittar man statistik på medeltal på antalet träd för varje trädslag. Här ser man väldigt ofta att det dominerande trädslaget är björk.

Som skogsskötselintresserad person ser jag ÄBIN som en skrivbordsprodukt som inte tar någon hänsyn till vad skogsägaren har för någon tanke med sin skötsel av de inventerade bestånden.
Om man vill få fram Tall eller barrbland bestånd så kräver det också att man håller lövet på en låg nivå. Inte som ÄBIN visar på lövnivåer över 50% i medel på provytorna. För bestånd där lövet överskärmar tallarna, får konsekvenserna att tallen hämmas sin utveckling.

Men om man nu vill hålla koll på skadenivån på tallen så bör man också inventera bestånden där det andel tallen ligger på en högre nivå och inte slumpmässigt ta ut bestånd.

Så med detta vill jag säga att ÄBIN visar ganska tydligt på att bestånden inte har någon aktiv skogsskötsel om man vill få fram tallbestånd i framtiden.

Så vill jag avsluta med att tall är en bas föda för älgen på vintern så med de sagt så vad ska älgen få äta?

• Läs mer om Skogsmiljö och Trädlära
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Skogsola]

lör 30 nov 2024, 15:53#863447 Den sista frågan kan besvaras med att en skjuten älg behöver inte äta alls. 🤭
Så är vi ju många som tvekar att gå in med tidig röjning i tallföryngringar. I en from förhoppning att älgen ska föredra lövet framför tallen eller att det åtminstone ska bli någon sorts skog kvar när älgen har ätit färdigt.

[Zetterström]

lör 30 nov 2024, 19:04#863475 Jag ser i ungskogarna i mina områden att när lövet har övertaget ökar det toppskottsbetet. Jag får för mig att knopparna på tallen blir inte lika grova och det verkar som älgen hellre äter klena knoppar än grova.

Sedan har jag sätt väldigt finna å stammtäta tallföryngringar totalförstörda vintern efter man röjt ut beståndet till produktionsförbandat men då har trädhöjden i bestånden varit ca 3m. Man har alltså inte väntat in "älgsäkerhöjd" vid 5m.

Men i debatten med ÄBIN så får man inte reda på vart kravet på betesnivån grundar sig i. Verkar vara en siffra som är helt tagen i luften..

[Knagge]

lör 30 nov 2024, 19:21#863476

Jag ser i ungskogarna i mina områden att när lövet har övertaget ökar det toppskottsbetet. Jag får för mig att knopparna på tallen blir inte lika grova och det verkar som älgen hellre äter klena knoppar än grova.

Sedan har jag sätt väldigt finna å stammtäta tallföryngringar totalförstörda vintern efter man röjt ut beståndet till produktionsförbandat men då har trädhöjden i bestånden varit ca 3m. Man har alltså inte väntat in "älgsäkerhöjd" vid 5m.

Men i debatten med ÄBIN så får man inte reda på vart kravet på betesnivån grundar sig i. Verkar vara en siffra som är helt tagen i luften..

Håller helt med
Även de bästa av tallföryngringar kan förstöras av utebliven lövröjning när de är små.
Tallen måste vara dominerande.
Även för sen avveckling av fröträden ger ojämt bestånd.

[busholle]

sön 01 dec 2024, 17:56#863569 Det anges också i ÄBIN om beståndet är röjt och normalt ligger den siffran på 80% oröjt. Inte sjutton ger sådana siffror några dugliga tallföryngringar.
Hade läget varit tvärt om och 80% av inventerade bestånd varit röjda så hade skadorna legat på en avsevärt lägre nivå.

Här omkring är det stiftet som tagit ledningen och har på kort tid etablerat mängder med fantastiskt fina tallföryngringar genom kombinationen fröträd, plantering, kraftig röjning och tidig avveckling av fröträd. De har även sprutat en del men på så fina bestånd så tror jag inte det är nödvändigt.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[hfab]

sön 01 dec 2024, 18:02#863570 ÄBIN är ju framtagen ENBART för att visa på stora betesskador.
Givetvis måste det sliras lite på sanningar då.
Hur skulle annars betesskadorna i de inre delarna av Västerbotten kunna öka med flera procent årligen, samtidigt som älgstammen varit i fritt fall?

Förargelsen över dålig kvalité varar längre än glädjen över ett lågt pris

[Zetterström]

sön 01 dec 2024, 19:52#863587 Jag önskar att man kunde berätta vad som ligger till grund för målet på 7/10 tallar oskadade vid 5m höjd när kravet på tallandelen i ÄBIN-beståndet ska överskrida 10%.

Varför gäller inte målet Tallföryngringar med över 70 % tallandel? Om målet är kvalitet i slutändan så får man förklara vad kvalitet betyder också. För om man går i en skog som är planterad och är skött enligt skolboken.
#planterat 1800-2400 plantor
#röjt 2 gånger till 1500-2000 stammar
#gallrat vid 12-14 meters höjd
Den skogen har inte tallarna kvistrensat sig vilket betyder att rotstockarna håller kvalitet 4 enligt biometrias klassningsystem (jag har dock ifråga satt just detta med Varför blir det kvalitet 4 och inte kvalitet 3 om det inte klarar klass 1.. fick inget bra svar på detta då det bara va så enligt de som var kursledare på virkesmätningskursen skogsmätarprogramet på SLU i Skinnskatteberg)

[Älgfoderodlare]

mån 02 dec 2024, 05:08#863602 Jag har ju genom att just bibehålla / öka andelen lövinslag, utan att vare sig röja eller minska antalet Tallplantor vid plantering fram till betessäker höjd. Haft inte bara få skador, utan även högre höjdtillväxt via den konkurrens som sker mellan pionjärarterna. Vill man ha lite / få betesskador på gagnträd, är ökat antal av o i lövarter det bästa receptet ! O röj eller gallra inte sönder era bestånd i förtid ! Skog är en långsiktig verksamhet. Den som försöker gena genom tiden lurar bara sig själv. O då finns även utrymme för annat liv att finnas under tiden.

[busholle]

mån 02 dec 2024, 07:04#863605

Jag önskar att man kunde berätta vad som ligger till grund för målet på 7/10 tallar oskadade vid 5m höjd när kravet på tallandelen i ÄBIN-beståndet ska överskrida 10%.

Varför gäller inte målet Tallföryngringar med över 70 % tallandel? Om målet är kvalitet i slutändan så får man förklara vad kvalitet betyder också. För om man går i en skog som är planterad och är skött enligt skolboken.

Det finns gott och blandat i ÄBIN. 7 av 10 oskadade är ett högst lämpligt mått om det gäller normala föryngringar där det står 1500-1800 tall per ha, det motsvarar då 1050 till 1260 oskadade och det är ett bra utgångsläge för att gallra fram ett kommande bra bestånd. Utgår man från 500 stammar tall så är 7 av 10 på tok för lågt mål, utgår man från 10000-12000 självföryngrat ren tall så kan man tillåta sig långt mer skador.

7 av 10 måttet tycker jag annars är det viktigaste måttet, klarar man det så är läget rätt ok. Måttet på färska skador säger rätt lite om vilken skog som står kvar till gallringsålder.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[alias]

mån 02 dec 2024, 07:59#863606

Jag önskar att man kunde berätta vad som ligger till grund för målet på 7/10 tallar oskadade vid 5m höjd när kravet på tallandelen i ÄBIN-beståndet ska överskrida 10%.

Varför gäller inte målet Tallföryngringar med över 70 % tallandel? Om målet är kvalitet i slutändan så får man förklara vad kvalitet betyder också. För om man går i en skog som är planterad och är skött enligt skolboken.

Det finns gott och blandat i ÄBIN. 7 av 10 oskadade är ett högst lämpligt mått om det gäller normala föryngringar där det står 1500-1800 tall per ha, det motsvarar då 1050 till 1260 oskadade och det är ett bra utgångsläge för att gallra fram ett kommande bra bestånd. Utgår man från 500 stammar tall så är 7 av 10 på tok för lågt mål, utgår man från 10000-12000 självföryngrat ren tall så kan man tillåta sig långt mer skador.

7 av 10 måttet tycker jag annars är det viktigaste måttet, klarar man det så är läget rätt ok. Måttet på färska skador säger rätt lite om vilken skog som står kvar till gallringsålder.

Om man tänker att ÄBIN mäter skador på plantor mellan 1-4 m höjd så tänker jag att på bra marker så är det inte orimligt att räkna med ca 0,5 m/år i höjdtillväxt, vilket skulle motsvara att det tar plantan runt 6 år att passera betesfönstret som mäts. 5%/år × 6 år = 30 % ackumulerat
100 % - 30 % = 70 %.

I jägarkretsar gör man dessutom ofta misstaget att bortse ifrån att det finns ytterligare en rad biotiska och abiotiska skadegörare på tallplanteringar/ungskog än klövviltet och som gör att man behöver ha ett visst övermål av plantor att välja bland.

När t.o.m. ett antal älghundsägare i närområdet viltskyddsbehandlar sina tallföyngringar så har jag svårt att avfärda ÄBINs resultat om för höga skadenivåer.

Angående röjning så har jag från rent jägarhåll dessutom hört de som tycker att skogsägarna får skylla sig själva, antingen för att det är oröjt så att tallen riskerar att bli överskuggad av löv, eller för att man har röjt så att det inte finns något löv som viltet kan äta istället för tallen - det är då fan inte lätt att vara folk till lags!

Klass 3 i tall sväljer rätt mycket i form av kvistighet (tror det är max 120 mm friskkvist och 60 mm av övriga kvistsorter) så att det som inte blir klass 1 p.g.a. bristande kvistrensning skulle bli klass 4 per automatik låter mycket märkligt. Min uppfattning är att det ofta blir klass 4 p.g.a. krök som ger väsentlig utbytesförlust.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[busholle]

mån 02 dec 2024, 08:30#863607

Jag önskar att man kunde berätta vad som ligger till grund för målet på 7/10 tallar oskadade vid 5m höjd när kravet på tallandelen i ÄBIN-beståndet ska överskrida 10%.

Varför gäller inte målet Tallföryngringar med över 70 % tallandel? Om målet är kvalitet i slutändan så får man förklara vad kvalitet betyder också. För om man går i en skog som är planterad och är skött enligt skolboken.

Det finns gott och blandat i ÄBIN. 7 av 10 oskadade är ett högst lämpligt mått om det gäller normala föryngringar där det står 1500-1800 tall per ha, det motsvarar då 1050 till 1260 oskadade och det är ett bra utgångsläge för att gallra fram ett kommande bra bestånd. Utgår man från 500 stammar tall så är 7 av 10 på tok för lågt mål, utgår man från 10000-12000 självföryngrat ren tall så kan man tillåta sig långt mer skador.

7 av 10 måttet tycker jag annars är det viktigaste måttet, klarar man det så är läget rätt ok. Måttet på färska skador säger rätt lite om vilken skog som står kvar till gallringsålder.

Om man tänker att ÄBIN mäter skador på plantor mellan 1-4 m höjd så tänker jag att på bra marker så är det inte orimligt att räkna med ca 0,5 m/år i höjdtillväxt, vilket skulle motsvara att det tar plantan runt 6 år att passera betesfönstret som mäts. 5%/år × 6 år = 30 % ackumulerat
100 % - 30 % = 70 %.

MVH
Alias

Jo det är säkert så man tänkt men vi ligger kring 7 av 10 oskadat i vårt område men årsskadorna har legat på 10-15%. Om det är samma 10-15% som betas vart år så ackumuleras inte skadorna så som teorin säger.

I övrigt håller jag helt med dig.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Zetterström]

mån 02 dec 2024, 12:27#863648

Jag har ju genom att just bibehålla / öka andelen lövinslag, utan att vare sig röja eller minska antalet Tallplantor vid plantering fram till betessäker höjd.

Röjer du inget i beståndet innan betessäker höjd?

Jag är inget emot att det är lövarter i beståndet så här håller jag med dig helt och hållet och att låta träden trängas är jag också med dig att de gynnar höjdtillväxten.

Men vad tycker du om att lövträd övertoppar tallarna?

[Skogsola]

mån 02 dec 2024, 12:56#863652 Har man tid och är nördig så kan man gå och bryta ner de högsta björktopparna. Då är de fortfarande viltbete.

[alias]

mån 02 dec 2024, 19:05#863704

Jag önskar att man kunde berätta vad som ligger till grund för målet på 7/10 tallar oskadade vid 5m höjd när kravet på tallandelen i ÄBIN-beståndet ska överskrida 10%.

Varför gäller inte målet Tallföryngringar med över 70 % tallandel? Om målet är kvalitet i slutändan så får man förklara vad kvalitet betyder också. För om man går i en skog som är planterad och är skött enligt skolboken.

Det finns gott och blandat i ÄBIN. 7 av 10 oskadade är ett högst lämpligt mått om det gäller normala föryngringar där det står 1500-1800 tall per ha, det motsvarar då 1050 till 1260 oskadade och det är ett bra utgångsläge för att gallra fram ett kommande bra bestånd. Utgår man från 500 stammar tall så är 7 av 10 på tok för lågt mål, utgår man från 10000-12000 självföryngrat ren tall så kan man tillåta sig långt mer skador.

7 av 10 måttet tycker jag annars är det viktigaste måttet, klarar man det så är läget rätt ok. Måttet på färska skador säger rätt lite om vilken skog som står kvar till gallringsålder.

Om man tänker att ÄBIN mäter skador på plantor mellan 1-4 m höjd så tänker jag att på bra marker så är det inte orimligt att räkna med ca 0,5 m/år i höjdtillväxt, vilket skulle motsvara att det tar plantan runt 6 år att passera betesfönstret som mäts. 5%/år × 6 år = 30 % ackumulerat
100 % - 30 % = 70 %.

MVH
Alias

Jo det är säkert så man tänkt men vi ligger kring 7 av 10 oskadat i vårt område men årsskadorna har legat på 10-15%. Om det är samma 10-15% som betas vart år så ackumuleras inte skadorna så som teorin säger.

I övrigt håller jag helt med dig.

Jo, frekvensen av återbetning på toppskottet/stammen på samma planta under flera år är ju något av en joker i leken - ungefär som rotrötefrekvensen när man ska beräkna timmerutbyte i en granskog.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Älgfoderodlare]

mån 02 dec 2024, 21:29#863719

Jag har ju genom att just bibehålla / öka andelen lövinslag, utan att vare sig röja eller minska antalet Tallplantor vid plantering fram till betessäker höjd.

Röjer du inget i beståndet innan betessäker höjd?

Jag är inget emot att det är lövarter i beståndet så här håller jag med dig helt och hållet och att låta träden trängas är jag också med dig att de gynnar höjdtillväxten.

Men vad tycker du om att lövträd övertoppar tallarna?

Det jag har gjort o som är kanske den främsta skillnaden mot gängse brukning, är att ha tätt i ungskogsfasen. Det ger även andra uttryck för i trådar om hur man bör sköta ex. Björk för bästa utveckling. Det som kommer under / tillsammans med, blir inte hämmade i.o.m. att jag stamkvistar alla träd. Har även sett att både Tall o Gran vuxit ikapp Björk där de stått tätt. Stamkvistning verkar också öka höjdtillväxten hos barrarterna om de hålls i täta bestånd. Röjning / urglesning o en ökad risk för "vargar" ger sämre kvalitet o tillväxt samt ökad skaderisk.
Röjer gör jag i princip som kontinuerlig låggallring, allt som halkar efter underifrån. Då har naturen / skogen själv gjort det bästa valen ! Det som blir kvar är russinen i kakan !