Skogsmiljö och Trädlära

Törskateangrepp - skogens Corona?

6 inlägg 2220 visningar 6 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Törskateangrepp - skogens Corona?

Torbjörn Johnsen  
#667603 Det skrivs och pratas allt mer om ökade angrepp av den s k törskatesvampen (Peridermium pini)). Problemen är störst i norra Sverige och inom vissa områden är de rejält stora och verkar dessutom vara i ökande. Jag fick ett samtal från en av våra medlemmar i Jämtland som beskrev ökande problem även där. Det bekräftas också i ett färskt inslag i Sveriges Radio.

Ska jag vara helt ärlig så är min kunskap om Törskatesvampen klart bristfällig men desto större anledning då att ta reda på lite mer. Det finns en hel del faktamaterial att titta på men i mycket av detta material framhålls att forskningen i Sverige fortfarande är bristfällig. Det finns tack och lov mer kunskap i ämnet i Finland där man forskat i 20 år om törskate men även i Nordamerika om hur olika rostsvampar (som törskatesvampen hör till) angriper skog.

1600706710_törskate2-slu.jpg


Törskate - Straff för dålig ståndortsanpassning?
Precis som att gran på torr mark i södra Sverige drabbats hårdare av torka och barkborreangrepp så verkar problemen vara liknande för törskatesangreppen. Fast omvända. D v s tallbestånd som anläggs på för bra mark verkar bli hårdare angripna av törskate än tall på sämre boniteter. Skadesvampen Greminiella verkar i första hand angripa svaga träd medan törskatesvampen verkar föredra de växtligaste och mest "näringsfyllda" individerna.

Bristande ståndortsanpassning kanske kan vara en del av problematiken men troligtvis inte den enda. Det finns träd som är resistenta mot törskateangrepp och denna resistens är ärftlig. Därmed kan proviniensval vara en påverkansfaktor och enligt finska studier verkar nordligare provinienser vara något motståndskraftigare än sydliga. Den svenska skogsträdsförädlingen hävdar att det inte finns någon koppling till att förädlade plantor skulle drabbas hårdare. Snarare tvärt om då tallar som drabbas (eller ger avkomma som drabbas) av törskateangreppp systematiskt gallras ur fröträdsplantagerna. Om självföryngringar drabbas av mindre törskateskador (vilket verkar vara en utbredd uppfattning även inom forskningen) så beror det snarare på att självföryngringarna oftast görs på de magrare markerna medan planteringar görs där det är mer bördigt.

Jag ger mig inte in i någon djuplodande avhandling här utan försöker lista de sanningar eller troliga samband som har uppfattats av forskningen här nedan. Längst ner finns också ett antal länkar till det material jag gått igenom om ni vill läsa vidare:

En eller två olika arter?
Törskatesvampen är en rostsvamp och det finns engligt de flesta beskrivningarna två olika arter:
En art, Cronartium flaccidum, som värdväxlar mellan tall och olika örter (kovall/skogskovall, pion...) och en annan art, Peridermium pini, som sprids från tall till tall. Idag anses det vara en art (Peridermium pini) som snarare genom mutation bildat den andra varianten. Det går inte att se på svampangreppen vilken art som orsakat utan det krävs en DNA-analys.

Angriper nästan alla åldrar
Båda arterna angriper träd i nästan alla åldrar men det verkar som om P. pini är vanligare på äldre tallar medan C. flaccidum "gör störst skada i unga och medelålders bestånd på näringsrika marker med rikliga inslag av alternativa värdar."

Angriper bara tall
De törskatesvampar som finns hos oss angriper bara den inhemska tallen (Pinus silvestris) men inte t ex contorta eller lärk. Inte heller gran eller lövträd.

Lång "inkubationstid"
Det tar lång tid mellan tidpunkten för ett angrepp (när svampen får fäste) tills skadan blir synlig och påtaglig. Det här gör det svårt att behandla. Försök visar att det inte alltid hjälper att hugga bort angripna träd p g a att det fortfarande kan finnas många angripna som inte syns men som smittar.

Värdväxterna en joker
Den ena arten (eller varianten) av törskatesvamp värdväxlar med olika örter. Från en tall med angrepp kan sporer spridas kilometervis och sedan fästa på t ex kovall eller någon annan värdväst. Därifrån sprids det sedan vidare till andra tallar (om än inte lika långa sträckor). Kunskapen om vilka örter som utgör värdväxter är begränsad men man känner till kovall/skogskovall, pion och tulkört. Nya studier visar dock att det finns betydligt fler värdväxter än vad man tidigare trott.
Faktorer som påverkar olika örters spridning i barrskogen (som t ex varmare klimat) kan därmed också påverka spridningen av törskate.

Komplicerad sporspridning
Den värdväxlande arten av törskatesvamp har ett komplicerat spridningsprocess under lång tid med fem olika sportyper inblandade. Den som vill läsa på mer om detta kan göra det i Skogsstyrelsens utmärkta häfte "Skador på skog" (sid 29).

Svårt med åtgärder
Det verkar vara väldigt svårt att komma åt problemet med Törskate genom att vara en aktiv skogsägare. Om man gallrar skogen och hugger ut skadade träd riskerar men ökade angrepp p g a att de friställda träden får mer näring och blir aptitligare för svampen. Man kan även tänka sig att fältskiktet med örter gynnas vilket kan ge fler värdväxter. Finns det angripna träd med sporblåsor så hjälper det inte att hugga ner träden utan de ska helst brännas upp.
Eftersom bristande resistens mot törskate är ärftligt bör skadade träd tas bort. Speciellt fröträd och naturvärdesträd.

Stamkvisning den enda som hjälper?
En åtgärd som dock kan hjälpa är stamkvistning. Genom att konsekvent såga bort grenar med angrepp förhindrar man att de sprids vidare in till stammen. Och genom att hela tiden såga bort de nedersta torra grenarna som verkar vara inkörsporten för sporerna så kan man också minska angreppen. Det finns inga svenska studier som visar detta men de finns i Finland och USA. Det får mig osökt att tänka på vår medlem @Älgfoderodlare som stamkvistar all sin skog och har egna teorier om att kvistningen minskar skadeförekomsten (Annorlunda skogsskötsel hos Älgfoderodlare)

Byt trädslag!
Om marken passar för gran eller lärk så kan det vara idé att byta trädslag. Eller till Contorta om det är tallmark. Om möjligheten finns i röjningen och gallringen gäller det att spara så mycket gran och björk som möjligt och hellre röja ner tallen om man har angrepp i beståndet (eller närliggande). Teoretisk sett skulle en (hård) skogsbrand eller hyggesbränning kunna minska risken för törskateangrepp förutsatt att mängden örter och värdväxter minskar samt att sporer från gamla träd brinner upp. Det verkar dock inte finnas styrkt av vetenskapen.

Självföryngring säkrare?
Det finns finska studier som ger en fingervisning om att lokala provinienser kan vara mer motståndskraftiga samt att nordliga provinienser också är att fördra. Att självföryngrade bestånd verkar klara sig bättre beror troligen mest på att det sker på magrare mark men det kanske även kan vara så att högre stamantal ger mindre "näringsspäckade" tallar.

Gödsling ökar risken
Eftersom törskatesvampen verkar föredra näringsrika och livskraftiga tallar så bör risken för angrepp öka med gödsling.

Vad har du för erfarenheter av törskadeangrepp? Har det ökat i omfattning och håller du med om ovanstående beskrivning?


Här hittar ni mer information om törskate:

Skogsstyrelsens Skogsskötselserie - Skador på skog

SLU skadebeskrivning - Törskate

Skogforsk - Rätt och fel om törskate

Skogskunskap - Törskate

Här finns även några trådar på Skogsforum som helt eller delvis tar upp törskateproblemnatiken:

Kris i ungskogen enligt haveriutredning

Törskate på ungtall?



   TS
Skogssällskapet, ser du potentialen i din skog?
Avatar Fallback

Re: Törskateangrepp - skogens Corona?

isteskog  
#667607 Har märkt ökande angrepp av törskate i 40-60 åriga tallgallringar på bra mark (T26) .

Avatar Fallback

Re: Törskateangrepp - skogens Corona?

JN  
#667614 Jag har slutavverkat ett bestånd av 30 årig tall som var en plantering. Skogsstyrelsen inventerade före avverkning. Övertygad att dålig koll av frö till plantor för 30-40 år sedan är en stor bov i sammanhanget. Det plockades kott och såldes friskt och vilka tallar har mycket kott? (retorisk fråga).
Törskate angriper även 100-150 åriga tallar med angrepp mitt på stammen och fort går det till att kronan är strypt och tallen död, från att man ser angreppet är det 1-2 år innan trädet är dött.

Användarvisningsbild

Re: Törskateangrepp - skogens Corona?

Älgfoderodlare  
#667630 Jag upplever nog att mängden skadade / döda ungtallar har ökat i Tallungskogar, när jag åker mellan Mora o Sveg. De enda jag haft är ju än så länge på planterad Tall, har dock inte gått igenom helt nere på den med enbart självföryngrad nu under det senaste året.
Förhoppningsvis så kanske då inte bara stamkvistningen utan även att dessa bestånd är täta, skyddar ytterligare från att få angrepp. En utav frötallarna hade ju ett gammalt Törskateangrepp men där tror jag ändå att risken för sporbildning / spridning är liten. Och jag tar ju bort all antydan till skada på unga Tallar direkt eller hela trädet o bär bort det från området. Och här gör ju även antalet Tall / areal, att de få jag haft gör inget i det stora hela.

Användarvisningsbild

Re: Törskateangrepp - skogens Corona?

Camaro1969  
#667660 hos mig är det mest törskate på dålig mark, T12-T16

tror det även är självföryngrad ungskog i 20-30 års åldern

Användarvisningsbild

Re: Törskateangrepp - skogens Corona?

Bornloser  
#668759 Hej, är rätt så ny här på forumet. Jag och min far har under ca 30 års tid jobbat med sök och plock på som vi säger gaddtall. Min uppfattning är att spridningen ökar,och som jag har läst mig till ,verkar det ju vara kontraproduktivt att ta bort skadade träd då det verkar som att ökat ljus insläpp och närings tillgång ökar spridningen. Men jag fortsätter ändå att söka och plocka för att ta vara på virket värdet. Något som jag reagerade på i Torbjörns text var att svampsporerna går in i torrkvist,det har jag aldrig sett,kanske syns det heller inte, däremot ser jag ofta enskilda rostangripna friska kvistar där angreppet senare vandrar in och snör av näringstillförseln uppåt i stammen. Skulle vara intressant att höra om det finns ngn på forumet som har bättre kunskap/idéer om hur man bäst bekämpar törskatesvamp.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).