Gran, tall, björk och hybridasp i produktionsförsök
Postat: tor 04 jun 2020, 16:38
Jag besökte SLUs försökspark Tönnersjöhedens i veckan och fick en dags exklusiv rundvandring tillsammans med platschefen Ulf Johansson. Vi tittade på många olika försök och det kommer att bli några artiklar här framöver. Ett intressant försök var en ny serie trädslagsförsök som lagts ut för att framför allt testa snabbväxande hybridasp och poppel mot tall och gran på skogsmark. Försöksytor har lagts ut på 15 lokaler i södra, mellersta och norra Sverige och i beskrivningen av försöksserien skriver man så här:
Nu är fasen där man studerade plantetableringen avklarad så den här försöksserien övergår till att bli ett produktionsförsök. Alltså ett försök där man jämför hur mycket virkesvolym de olika trädslagen producerar över tid. I södra Sverige finns även förädlad vårtbjörk med i försöksserien men björken finns av någon anledning inte med i mellersta eller norra Sverige. Det hade onekligen varit intressant att se. Allt plantmaterial som använts representerar högförädlat material.
Varning för poppel
Jag skrev i en tidigare tråd om poppel (Poppel - krävande snabbväxare) om att den visats sig svår att etablera på skogsmark och den här försöksserien visar detta väldigt tydligt. Speciellt i södra Sverige verkar det knappt gå att få den att överleva på skogsmark även om man markbereder. I norra Sverige har den gått lite bättre men forskarna anser att kunskapsunderlaget när det gäller poppel (på skogsmark) inte är sådant att man kan rekommendera någon att plantera trädslaget på annat än åkermark idag.
Stängsel
Alla försök utförs inom hägnat område för att undvika viltbete. Ska man t ex odla hybridasp är det ett måste då den är mycket begärlig för allt klövvilt. Det kan ju även i viss mån gälla björken som man har med i försöksserien i södra Sverige (och givetvis också tallen).
Få jämförande studier mellan olika trädslag
Trots att det forskats så mycket om skogsträden i Sverige, framför allt barrträden, så finns det få studier som jämför tallen och granens produktion på samma marker. De få som finns visar att tallen hänger med bättre än vad man tror på bättre boniteter. Den här försöksserien kommer därför att bringa intressant kunskap även inom detta område.
Åtta år sedan plantering
Försöksytorna som vi tittade på i Tönnersjöheden och som det finns bilder från här nedan, planterades 2012 på en mark som klassats som G32. Träden har alltså vuxit i åtta växtsäsonger (plus plantåldern). Det här med ståndortsindex är lite svårt för ”köttögat” i Tönnersjöheden. Eftersom markerna är f d ljunghed och ljungen är en fröbanksväxt så växer det en massa ljung här och där på hygget. Det är man inte van att se på en G32:a. Men tittar man på gamla stubbar så kan man se att den förra grangenerationen vuxit sig rejält grov innan den höggs ner.
Poppeln är i princip helt utslagen i försöket och i de ytorna där det skulle varit poppel blir det istället en yta för "fri inväxning” som kan följa med som jämförelse. I övriga ytor spirade växtkraften i nyligen röjda bestånd av tall, gran, björk och hybridasp. Delar av försöken har gödslats regelbundet sedan planteringen men det går ännu inte att se någon skillnad mellan gödslat och ogödslat.
Björk och hybridasp rivstartar
Fram till för något år sedan växte björken och hybridaspen ungefär lika snabbt. Ca en meter per år på höjden. Men nu drar hybridaspen iväg och snittar på 1,5 meters höjdtillväxt per år medan björken fortfarande snittar runt metern. Snacka om att hybridasp är ett ”turboträd”! Idag ligger björken runt 9-10 meter i höjd och hybridaspen runt 12. Granarna och tallarna växer så det knakar men är ändå ohjälpligt efter med sina 5-6 meter i höjd. Möjligen tappade granarna lite fart p g a torrsommaren 2018?
Tittar man på grovleken så är hybridasparna avsevärt mycket grövre och har därmed en betydligt högre stamvolym. Fortsätter det att växa på höjden i samma takt som nu är de uppe i 27 meter om 10 år!
Björken överraskar
Det geografiska området där Tönnersjöheden ligger hör inte till björkens ”hemmaplan”. Naturlig björk växer sämre än vad den t ex gör längre upp i Svealand eller södra Norrland och kvalitén brukar heller inte vara så mycket att yvas över. Den förädlade björken får visserligen betydligt bättre kvalité här och den växer även avsevärt mycket bättre än den naturligt föryngrade. Men enligt Ulf så producerar den inte mer än ca 30% av volymen för gran på motsvarande mark men då pratar vi typ G32-G36.
I de här försöken har björken startat väldigt starkt och det återstår att se hur den utvecklar sig över tid. Det är dock som sagt synd att björken inte finns med i den här försöksserien i Mellansverige eller Norrland. Björkarnas ursprung är Ekebo 5, växthusplantage.
Hur går det i tall & granmatchen?
Det blir också intressant att se. Fram till nu håller tallen och granen i stort sett jämna steg. Bland tallarna (som kommer från plantagefrö) så fanns ganska många som hade skaplig kvalité trots att de haft mycket utrymme att bre ut sig. Ännu finns inga produktionsdata registrerade men det ska bli intressant att se när de första mätningarna görs.
Här kan ni se lite bilder på de olika trädslagen (utom poppel) med Ulf Johansson som höjdreferens.
Poppel och hybridasp har främst använts på före detta åkermark men om de skall bli betydande måste även odling ske på skogsmark. I syfte att utveckla metoder för etablering av trädslagen på skogsmark samt undersöka på vilka ståndorter trädslagen passar har vi etablerat ett landsomfattande fältförsök på 15 lokaler där det två snabbväxande trädslagen jämförs med tall och gran. Förutom trädslag testas också effekter av markberedning och gödsling. Resultat två-tre år efter plantering visade att markberedning är absolut nödvändigt för poppel medan hybridasp var mindre påverkad av markberedning. Gödsling har ännu inte gett stora skillnader i tillväxt eller överlevnad. Hybridasp hade god överlevnad i hela landet medan poppel hade dålig överlevnad i söder. Försöken kommer att övergå till långsiktiga produktionsförsök.
Nu är fasen där man studerade plantetableringen avklarad så den här försöksserien övergår till att bli ett produktionsförsök. Alltså ett försök där man jämför hur mycket virkesvolym de olika trädslagen producerar över tid. I södra Sverige finns även förädlad vårtbjörk med i försöksserien men björken finns av någon anledning inte med i mellersta eller norra Sverige. Det hade onekligen varit intressant att se. Allt plantmaterial som använts representerar högförädlat material.
Varning för poppel
Jag skrev i en tidigare tråd om poppel (Poppel - krävande snabbväxare) om att den visats sig svår att etablera på skogsmark och den här försöksserien visar detta väldigt tydligt. Speciellt i södra Sverige verkar det knappt gå att få den att överleva på skogsmark även om man markbereder. I norra Sverige har den gått lite bättre men forskarna anser att kunskapsunderlaget när det gäller poppel (på skogsmark) inte är sådant att man kan rekommendera någon att plantera trädslaget på annat än åkermark idag.
Stängsel
Alla försök utförs inom hägnat område för att undvika viltbete. Ska man t ex odla hybridasp är det ett måste då den är mycket begärlig för allt klövvilt. Det kan ju även i viss mån gälla björken som man har med i försöksserien i södra Sverige (och givetvis också tallen).
Få jämförande studier mellan olika trädslag
Trots att det forskats så mycket om skogsträden i Sverige, framför allt barrträden, så finns det få studier som jämför tallen och granens produktion på samma marker. De få som finns visar att tallen hänger med bättre än vad man tror på bättre boniteter. Den här försöksserien kommer därför att bringa intressant kunskap även inom detta område.
Åtta år sedan plantering
Försöksytorna som vi tittade på i Tönnersjöheden och som det finns bilder från här nedan, planterades 2012 på en mark som klassats som G32. Träden har alltså vuxit i åtta växtsäsonger (plus plantåldern). Det här med ståndortsindex är lite svårt för ”köttögat” i Tönnersjöheden. Eftersom markerna är f d ljunghed och ljungen är en fröbanksväxt så växer det en massa ljung här och där på hygget. Det är man inte van att se på en G32:a. Men tittar man på gamla stubbar så kan man se att den förra grangenerationen vuxit sig rejält grov innan den höggs ner.
Poppeln är i princip helt utslagen i försöket och i de ytorna där det skulle varit poppel blir det istället en yta för "fri inväxning” som kan följa med som jämförelse. I övriga ytor spirade växtkraften i nyligen röjda bestånd av tall, gran, björk och hybridasp. Delar av försöken har gödslats regelbundet sedan planteringen men det går ännu inte att se någon skillnad mellan gödslat och ogödslat.
Björk och hybridasp rivstartar
Fram till för något år sedan växte björken och hybridaspen ungefär lika snabbt. Ca en meter per år på höjden. Men nu drar hybridaspen iväg och snittar på 1,5 meters höjdtillväxt per år medan björken fortfarande snittar runt metern. Snacka om att hybridasp är ett ”turboträd”! Idag ligger björken runt 9-10 meter i höjd och hybridaspen runt 12. Granarna och tallarna växer så det knakar men är ändå ohjälpligt efter med sina 5-6 meter i höjd. Möjligen tappade granarna lite fart p g a torrsommaren 2018?
Tittar man på grovleken så är hybridasparna avsevärt mycket grövre och har därmed en betydligt högre stamvolym. Fortsätter det att växa på höjden i samma takt som nu är de uppe i 27 meter om 10 år!
Björken överraskar
Det geografiska området där Tönnersjöheden ligger hör inte till björkens ”hemmaplan”. Naturlig björk växer sämre än vad den t ex gör längre upp i Svealand eller södra Norrland och kvalitén brukar heller inte vara så mycket att yvas över. Den förädlade björken får visserligen betydligt bättre kvalité här och den växer även avsevärt mycket bättre än den naturligt föryngrade. Men enligt Ulf så producerar den inte mer än ca 30% av volymen för gran på motsvarande mark men då pratar vi typ G32-G36.
I de här försöken har björken startat väldigt starkt och det återstår att se hur den utvecklar sig över tid. Det är dock som sagt synd att björken inte finns med i den här försöksserien i Mellansverige eller Norrland. Björkarnas ursprung är Ekebo 5, växthusplantage.
Hur går det i tall & granmatchen?
Det blir också intressant att se. Fram till nu håller tallen och granen i stort sett jämna steg. Bland tallarna (som kommer från plantagefrö) så fanns ganska många som hade skaplig kvalité trots att de haft mycket utrymme att bre ut sig. Ännu finns inga produktionsdata registrerade men det ska bli intressant att se när de första mätningarna görs.
Här kan ni se lite bilder på de olika trädslagen (utom poppel) med Ulf Johansson som höjdreferens.