Skogsmiljö och Trädlära

Tjädern – ett modernt rättshaveri

19 inlägg 5751 visningar 4 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Tjädern – ett modernt rättshaveri

Torbjörn Johnsen  
#600239 Tjäderhänsyn har under senare år orsakat en rad inskränkningar i skogsägares planerade avverkningar. Nu senast hos en skogsägare i Härryda som tvingas lämna övermogen granskog som barkborremat p g a att man hittat tjäderspillning i hans skog.

Tjädern har troligen orsakat mer inskränkningar än vad bombmurklor, lavskrikor och alla andra hänsynskrävande arter gjort tillsammans. Hur kan en livskraftig art som dessutom får jagas och skjutas under allmän jakttid riva upp så mycket damm inom artskyddshänsynen? Skogsforum har gått på djupet i tjäderskogen för att ta reda på hur det EGENTLIGEN ser ut när det gäller tjädern i det svenska skogsbruket.

Hur många tjädrar finns det?
Vi har försök att granska den objektiva och relevanta data som finns. Varje år görs fågeltaxeringar under ledning av Lunds Universitet i projektet Svensk Fågeltaxering. Det är ett samverkansprojekt där Naturvårdsverket, Havs- & vattenmyndigheten, Länsstyrelserna och BirdLife Sweden deltar. Inventeringen bygger på frivilligt arbete av ornitologer i hela landet och de följer en strikt metod som upprepas varje år. Det finns ett antal olika taxeringsmodeller men den som enligt Svensk Fågeltaxering är mest tillförlitlig och är de s k Standardrutterna. Inventeringen med standardrutter bygger på att 716 stycken, åtta km långa förutbestämda rutter artinventeras varje år i fält. Inventeringen med standardrutter har genomförts sedan 1996 och sedan dess finns en tillförlitlig tidsserie. Innan dess användes andra typer av inventeringar som inte ger lika bra representativitet enligt Svensk fågeltaxering.

1576254827_tjäder-standardrutt-1998-2018.png


2019 ett rekordår för tjäder
Inventeringen säger inte så mycket om hur många fåglar det finns totalt i hela populationen men den ger en tydlig indikation på om arten ökar eller minskar i antal och utbredning. Inventeringsresultaten för tjädern visar en konstant ökning ända sedan standardrutterna infördes 1996. Men de årliga variationerna är stora och det här är enligt Svensk Fågeltaxering ganska typiskt för fåglar generellt men speciellt för skogshönsen. Det går t ex att se hur tjädrarna ökade starkt i antal i början av 80-talet när räven slogs ut av skabb. Tjäderstammen minskade sedan när räven kom tillbaka men några decennier senare hade vi ett nytt toppår 2008. Enligt forskarna i Lund så kan vi också förvänta oss ett nytt toppår när data för 2019 har sammanställts. 2019 har varit ett riktigt bra tjäderår!

Avskjutningsstatistik
Om vi går tillbaka i tiden före 1996 så är det svårt att veta hur stor tjäderpopulationen var. Den säkraste data (om än lite omvända) som finns är avskjutningsstatistik. Kurvan över antalet skjutna tjädrar har visat sig stämma bra med inventeringarnas resultat. Hög tjäderpopulation = fler skjutna tjädrar. Avskjutningsstatistiken visar mycket höga avskjutningar under krigsåren och det kan ju bero på att det var synnerligen gott om tjäder då. Eller ont om mat? Eller en kombination av båda…

1576254827_avskjutning-sv-jagareforb.png


Finland har längre historik av tjäderinventering än vad Sverige har och den visar att stammen var som högst i början av 1900-talet men att den sedan har minskat successivt. För att stabiliseras och nu åter öka igen under 2000-talet. De svenska ”tjäderbevararna” tar ofta den Finländska inventeringen som exempel och utgår från att situationen varit likartad i Sverige.

Är tjädern hotad?
Tjädern är klassad som ”Livskraftig” art i Sverige och den är därför inte hotad eller upptagen som hotad i den senaste s k Rödlistan 2015. Detsamma var fallet 2005 och 2010 års rödlistor.

Tjädern har ett stort utbredningsområde i det norra (boreala) barrskogsområdet. Från Ryssland över Finland, Sverige och Norge, neröver Baltstaterna och Belarus. Samt med spridda förekomster i centrala och sydöstra Europas bergsområden. Enligt den europeiska rödlistan (IUCN) finns ca 40% av Europas tjädrar i Sverige och i Sverige räknar man med att ca 90 % av populationen finns i landets norra barrskogar. Från Värmland och Dalarna och uppåt (Skogsstyrelsen).

Tjädern grundligt genomforskad
Jag har pratat med en an Nordens ledande forskare på skogshöns: Maria Hörnell-Willebrand. Hon har ägnat sitt forskarliv åt bl a tjäderforskning och hon är idag, efter några år som enhetschef på Naturvårdsverket, forskningsledare på Innlandsuniversitetet i Hedmark, Norge. Hon säger att det finns en gedigen vetenskapligt baserad och till stora delar publicerad kunskap om tjädern i såväl Sverige som Norge och Finland. Den visar mycket tydligt att tjädern klarar sig bra i dagens skogsbruk och att den inte är beroende av gammelskogar för sin överlevnad och reproduktion. Tjädern fördrar visserligen gammelskog om det finns men håller tillgodo med allt som är över 40 år om det behövs. Andra faktorer har större inverkan på tjäderns reproduktionsförmåga och det är främst predation från andra djur samt väderförhållanden under enskilda år.

-Hade dagens skogsbruk varit ett hot mot tjädern hade den varit utdöd vid det här laget, säger Maria. Den goda tjäderpopulationen är stor och ökar och dagens skogsbruk är bra för tjädern enligt Maria.
Lyssna på Maria Hörnell-Willebrand i detta inslag i SR

Samma resonemang har fågelforskaren Martin Green från Lunds Universitet i en artikel i Skogssällskapets tidning Skogsvärlden från 2015:

I forskarvärlden råder i stort sett fullständig enighet om resultaten från Svensk Fågeltaxering – även om de uppgifter som gäller tjädern. Framför allt norska och finska forskare har gått på djupet med till exempel tjäderns förhållande till gammal skog – och kommit till samma resultat som sina svenska kollegor: Gammal skog är vacker och viktig men inte nödvändig för tjädern.


Tre gånger fler tjädrar 2012
År 2012 skedde ett skifte i hur tjäderpopulationens storlek beräknades. Sveriges Ornitologiska Förening (numera BirdLife Sverige) konstaterade att tjädrar mest hade räknats i gammelskogar som var de enda biotoper man trodde att de trivdes i. Men nu, med standardrutternas inventeringsdata, visade det sig att tjädrarna var mer utbredda och fler i antal än vad man trott. Ornitologerna fick 2012 därför omvärdera antalet tjädrar och kom fram till att det då fanns ca 350 000 par (ca 700 000 tjädrar) vilket var tre gånger fler än vad man tidigare trott!

Men det var inte bara antalet tjädrar som omreviderades. Tidigare hade tjädern varit en symbol för gammelskogen och ett skäl för gammelskogens bevarande. Nu föll dessa argument platt.

Tjäder som vapen för att rädda gammelskog
Flera miljöorganisationer har använt tjäderspelplatser som argument för att skydda äldre barrskog från avverkning. Mest av dem alla gruppen Tjäderkommiten/Tjäderobservatörerna som drivs av några välkända miljöaktivister. Tjäderobservatörerna anser att de ”för tjäderns talan gentemot skogsbruk, vindkraft och annan exploatering”. De ilsknade till när Sveriges ornitologiska förening uppgraderade tjäderstammen och skickade då ett skarpt brev till SOF och anklagade dem för att arbeta emot tjädern som art:

För oss som bedrivit efterforskningar över tjäderpopulationens förändringar i Sveriges skogslandskap i 50 år, ställer vi oss frågan. Varför håller Sverige Ornitologiska Förening på med denna propaganda mot tjädern?


Enligt Tjäderobservatörerna anses en tjäderspelplats i gammal tallskog nästan helig och man har hävdat att arten dör ut om man tar bort dessa platser för det mäktiga skådespel som tjäderspelet de facto är. Det finns t o m påståenden om att även kycklingarna är beroende av spelplatserna i gammelskogen. Forskarna å andra sidan hävdar att tjädrarna löser sitt spel och parningen ändå i betydligt yngre skogar men det vill inte Tjäderkommittén lyssna på utan de dissar kollektivt den delen av seriös tjäderforskning och speciellt Maria Hörnell-Willebrand som de anser:

”gjort sig känd inom tjädersfären för att i stort sett förneka alla problem som tidigare seriösa tjäderforskare lyft fram”


Ensidigt tuppfokus
Tjäderforskaren Marie Hörnell-Willebrand säger att det är ett överdrivet fokus på tupparna när det gäller tjäderarten och tjäderns reproduktion. Det finns enligt henne ingen motsvarighet när det gäller någon annan fågelart. Enligt Hörnell-Willebrand är det livsmiljön för hönor och kycklingar som är mest avgörande för artens framgång. Inte spelplatser i gammelskogen. Predation, föda och väder är de viktigaste faktorerna.

Artskyddsförordningen och Fågeldirektivet
Nu kommer vi till pudelns kärna - Artskyddsförordningen! Artskyddsförordningen är en förordning inom EU som gällde redan när vi blev medlemmar 1995. År 2002 tillkom något som kallas ”Fågeldirektivet” och som i princip inbegriper alla svenska fåglar, inkl. skator, kråkor och kajor. När vi gick med i EU var inte tillämpningen av Artskyddsförordningen en stor fråga men under den senaste 10-årsperioden har tillämpningen av både Artskyddsförordning och Fågeldirektiv skärpts upp betydligt. Inte minst sedan miljöpartiet fick ansvar för Miljödepartementet. Artskyddsförordningen ligger nämligen som en del i Miljöbalken och ansvaret för tillämpningen hanteras av Miljödepartementet med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet.

Fågeldirektivet omfattar:
"...bevarandet av samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium”

Enkelt sammanfattat säger Fågeldirektivet att det gäller ”...fåglar, deras ägg, bon och livsmiljöer” och att

Medlemsstaterna ska, med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla populationen av de fågelarter som avses i artikel 1 på en nivå som svarar särskilt mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller för att återupprätta populationen av dessa arter till denna nivå.


Och att medlemsstaterna därför:

...ska (medlemsstaterna) vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för samtliga de fågelarter som avses”


Många kockar i fågelsoppan
Som med alla lagar finns utrymme för tolkningar. Dessa tolkningar resulterar sedan i hur lagarna tillämpas av berörda myndigheter. Ska man vara krass kan man säga att snudd på nästan all mänsklig verksamhet i Sverige skulle kunna tvingas uppgöra för att inte störa, skada eller påverka någon fågelart på ett negativt sätt.

När det gäller Artskyddsförordningens (och Fågeldirektivets) inverkan på skogsbruket är det Naturvårdsverkets tolkning som styr tillämpningen medan det i många fall är en annan myndighet, Skogsstyrelsen som ska förmedla och övervaka att lagen följs (på det sätt som Naturvårdsverket tolkar att den ska tillämpas). Ibland hamnar tolkningen, tillsynen och utförandet hos andra myndigheter. Som t ex landets länsstyrelser.

Det går t ex att göra olika tolkningar om hur eller när en art är hotad. Det är något vi kan se när Artskyddsförordningen tillämpas för tjädern. Tjädern anses inte vara hotad som art varken i Sverige eller andra delar av sitt egentliga utbredningsområde. Inte ens i Götaland anses tjädern vara hotad utan den ökar i antal (Svensk Fågetaxering). Det är t o m så att man får jaga och skjuta tjäder inom stora delar av landet och det gäller även i Västra Götalands län. Men i ytterkanterna på sitt utbredningsområde blir tjädern av naturliga skäl mer sällsynt och även känsligare för störningar.

Inga tjädrar på Liseberg
Tjädern är t ex en utpräglad barrskogsart och forskarna kan visa på att utbredningsområdets sydgräns flyttats norrut under de senare decennierna. Troligen beroende på ökad temperatur och längre växtsäsong (som inte gynnar tjäderns egentliga miljö utan andra arter). I norra Sverige däremot kan man anta att tjäderns utbredning gynnas av att klimatet blir varmare och tjädern kan breda ut sig högre upp mot fjällkedjan.

Idag förs det ett ”krig” om tjädern i västra Götaland, i Göteborgs kranskommuner. Trots att fågeltaxeringen säger att tjädern inte är hotad i Götaland och att den t o m ökar i antal, så är det klart att arten minskar i utbredning ju närmre Liseberg man kommer.

Det är i de här perifera delarna av utbredningsområdet som tjäderaktivisterna har satt in sin kamp och här har de även fått med sig myndigheterna för att utlysa långtgående skydd och hänsyn. T ex så gör Länsstyrelsen i Västra Götaland sin tolkning av Artskyddsförordningen/Fågeldirektivet om att tjädern är lokalt hotad och måste visas största möjliga hänsyn. I deras värd är tjäderhänsyn samma som sparad gammelskog och spelplatser, eftersom de har lyssnat mer på tjäderaktivisterna och inte på de seriösa forskarna. Skogen ska blädas och helst vara flerskiktad (och helst tallskog!). Andra länsstyrelser i landet gör andra tolkningar.

Flera rättsfall om tjäder
Skogsstyrelsen har drivit flera artskyddsfrågor vidare till rättsfall för att få till en prövning av hur förordningen med tillhörande fågeldirektiv ska tillämpas. Några handlar om hänsyn vid tjäderspelplatser. I de rättsfall som hittills varit uppe kring tjädern och artskyddsfrågorna så har även domstolarna lyssnat mer på aktivisterna än på forskningen.

Forskaren Marie Hörnell-Willebrand går så långt att hon kallar både myndigheternas och domstolarnas tillämpning för ”ett homeopatiskt förhållningssätt”. Hon jämför det med att Läkemedelsverket skulle ”förorda diabetespatienter att gå tre varv motsols runt sommarstugan under torsdagsnätter istället för att behandlas med insulin.” Något som för de flesta av oss är otänkbart. Alltså att myndigheter och domstolar lyssnar mer på tyckande och tro än på publicerad forskning och seriös vetenskap. Men så är uppenbarligen fallet när det gäller tjäder.

Miljödepartementet vill inte ta i artskyddet
Skogsstyrelsen framställde tillsammans med Naturvårdsverket till Regeringen2016 att ”artskyddsfrågan måste ses över” och att klarare riktlinjer för tillämpningen måste till så att den blir ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”.

Dåvarande miljöminister Karolina Skog gjorde dock inga ansatser till att ta tag i frågan. I den nuvarande regeringens s k Januariavtal med Centerpartiet och Liberalerna ingår i en punkt att Artskyddsförordningen ska ses över:

Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning (Utredning 2019-2020. Ny förordning under 2021)


Prejudicerande tjäderdom gäller tills vidare
Hittills har inget hänt utan tjäderfallen matchas tills vidare mot en mer eller mindre prejudicerande dom i Miljööverdomstolen. Det enda glädjeämnet för skogsägarna är att man rimligen bör ges ersättning för de begränsningar som inskränkningar innebär. Men troligtvis först efter att man som skogsägare har stämt staten i frågan.

Hanteringen av skogsbrukets hänsyn gentemot tjädern kan närmast klassas som ett rättshaveri och det är troligen inte en situation som gynnar tjädern heller i det långa loppet. Det hade varit bättre att lägga mer fokus på faktorer som verkligen gynnar tjäderpopulationen och att tolkningen av artskyddsfrågor och fågeldirektiv hade skett lite mer pragmatiskt och i samförstånd med skogsbruket. Det hade nog alla vunnit på inklusive tjädern.

Homeopati enligt Wikipedia:
Grundantagandet för homeopatin är att ett ämne som kan skapa vissa symptom hos en frisk individ kan bota samma symptom hos en sjuk individ, något som brukar kallas lika botar lika "similia similibus curentur” (liknande bör med liknande botas). Metastudier visar att effekten av homeopati är jämförbar med placebo.



Senast redigerad av Torbjörn Johnsen fre 13 dec 2019, 20:39, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

JörgenO  
#600269 Tack för en bra genomgång.
Den ger åtminstone mig också ytterligare att fundera kring när det gäller vem/vilka som egentligen styr våra myndigheter som tidigare varit kända för oförvitlighet och trogna sina uppdra och lagar.

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

isteskog  
#600275 Göran Rönning (Skydda Skogen) är ju deras tjäderexpert och han dömer ut alla som inte har hans åsikt i tjäderfrågan. Det ska vara gammelskog för att tjädern ska överleva därmed basta! :???:

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Slurfi  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#600313 Läsvärt och intressant, ska nog försöka jaga lite tjäder bara för det

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Värmlänning  
#600322
isteskog skrev:Göran Rönning (Skydda Skogen) är ju deras tjäderexpert och han dömer ut alla som inte har hans åsikt i tjäderfrågan. Det ska vara gammelskog för att tjädern ska överleva därmed basta! :???:

Åh fy fn, den karln är ju lika sjuk i huvudet som ...
Senast redigerad av Fredrik Reuter lör 14 dec 2019, 22:07, redigerad totalt 1 gång. Anledning: Raderat personuppgifter. Namnge inte personer om de inte aktivt sagt att de vill.

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

isteskog  
#600326
Värmlänning skrev:
isteskog skrev:Göran Rönning (Skydda Skogen) är ju deras tjäderexpert och han dömer ut alla som inte har hans åsikt i tjäderfrågan. Det ska vara gammelskog för att tjädern ska överleva därmed basta! :???:

Åh fy fn, den karln är ju lika sjuk i huvudet som Nyzell

Han gillar då inte mig iaf! Kallade mig för skogsindustrins lakej för ett tag sen när jag försökte debattera med honom .... :lol:

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

DrW  
#600559 Fantastisk genomgång som vanligt Torbjörn!

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

DanK  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#605907 Kjell Carlsson/Birdlife "larmade" idag, fredag 20200110, i SVT Rapport om krisen för Lavskrika, Tjäder och liten hackspett som minskar i antal. Det är en katastrof!
Orsaken är skogsbruket menar Kjell och den tidigare uppåtgående trenden med ökande antal fåglar har nu brutits och antalet fåglar minskar igen.

Det var därför väldigt viktigt att hitta riktigt gammal skog och rädda denna.

Inslaget gav intryck av att detta är fakta framtagen av Birdlife.
Sant? Eller?

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#605911 Hur var det nu bland journalisterna på SVT, 52% miljöpartister, vilket märks på hur de rapporterar från skogen...
Källa: https://www.journalisten.se/nyheter/sve ... ljopartiet
/Niklas
Senast redigerad av Niking fre 10 jan 2020, 20:43, redigerad totalt 1 gång.

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

DanK  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#605914 Kolla nu på SVT Rapport. Inslaget kommer i denna sändning, 19:30

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Torbjörn Johnsen  
#605920 Enligt fågelforskaren från Lunds universitet, som jag pratade med innan jag skrev artikeln, visade 2019 års inventering på en mycket bra utveckling för tjädern.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

DrW  
#605925 Jag tror tyvärr att den här alarmistiska inställningen från från tex Birdlife (vilket fånigt namn för övrigt, vad var det för fel på SOF?) kommer att straffa sig i längden för dem själva. Att ropa vargen kommer gång på gång ökar ju som bekant inte trovärdigheten.
På vägen har de fått naturintresserade fågelvänner och naturintresserade skogsägare att bli ovänner.

Avatar Fallback

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Röjkvist  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#605973 Birdlife borde istället fråga sig om det ok att bränna upp
X antal tusen liter flygfotogen föra att flyga till Afrika för att skåda fåglar :evil:
Kolla deras resor på Birdlife hemsida!

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

Niking  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#605997 Å det är fortfarande lagligt att skjuta tjäder...
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Tjädern – ett modernt rättshaveri

p till p  
#606010 Är det sanning att de sa på tv 4 efter 5 fredag den 10e att tjädern är på nergång och all gammal skog måste sparas?
Jag har hört att det är gott om Tjäder ?
Tacksam för svar!

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).